Image       x Suomen Blogimedia

Mat, pengar och identitet

Alltså mat, så jäkla spännande. Mat är inte bara energi för att vi ska överleva, utan också ett sätt att positionera oss, att leva hälsosamt och en klassfråga. Det finns så mycket känslor kring mat att det är svårt att veta vem man ska lita på och vad man ska äta. Visst var det Michael Pollan som sa att att man bara ska äta sånt som ens mormor känner till?
När jag vaknade i morse och scrollade igenom min Instagram-feed var varannan bild en (jäkligt snygg) matbild och folk presenterar sig som "
foodies"  i sina social media profiler. Det finns fulmat och finmat, trendmat, kulturmat och hipstermat,

Här i Kalifornien är torkan ett stort problem för fjärde året i rad och man pratar om att avokadon snart blir svindyr eftersom avokadoodlingar kräver så mycket vatten. Folk uppmanas av samma orsak att överge madelmjölken (som fortfarande är den trendiga kaffemjölken här). Mandelodlingarna är väldigt törstiga odlingar, Färre påpekar att det är köttindustrin som slukar mest vatten. Kanske för att kött är så gott, eller köttlobbyn har mer pengar än mandellobbyn, vad vet jag.


I Finland rekommenderar staten vuxna människor ska dricka en halvliter komjölk om dagen och en massa mackor. I går ville Maggan att vi skulle kolla på dokumentären Fed Up (finns på Netflix) om socker och USA. Herregud så det finns mycket socker i ungefär allt. Här i LA pratar man mycket om träningsgets och ortorexi, men i praktiken är övervikt och diabetes bland barn ett växande problem i USA. Det är svårt att vinna över sockret för Coca Cola har så mycket pengar.

Varsågoda för några lösryckta tankar illustrerade av en bild på mina bröst och grönsakstofu.



Ikea, Highway Design och Bloodline

Började som vanligt lördagen med att ringa min mamma. Hon befann sig på landet och hade precis badat bastu. Finländaren i mig kände en stark längtan efter bastu (det ska som tur är bli närmare 30 grader i början av veckan). Sedan kände jag en stark längtan efter min syster Pyret och började leta efter Helsingfors-LAX-biljetter åt henne i början av juli.

När Maggie och Vidde vaknade gjorde vi oss redo för Ikea. Jag avskyr Ikea, eller snarare hela slit- och slängkulturen, men jag antar att en del av vuxendomen handlar om att ibland göra saker man inte vill. Således körde vi till Ikea i Burbank för att inhandla lite grejer (Kalles kaviar). Läste en bok om Ikea där det sades att medelkunden spenderar 200 euro per besök. Köpte bland annat två ramar för Highwaydesign-affischerna. Först hade vi tänkt hänga upp dem i Vidars rum, men nu tänker jag vardagsrummet. Så fina är de.

Har också börjat kolla på Bloodline på Netflix. Klart en av de bästa serierna just nu. Ja och så regnade det här i dag. 



Äntligen podd!

Skyller på att vi haft gäster i sex veckor och att podden därför uteblivit, men ingen är intresserad av mina ursäkter. Istället går vi rakt in på podden där jag förklarar varför det är dålig journalistisk att bjuda in personer från alla olika åsiktsfalanger och varför begreppet "yttrandefrihet" är gravt missförstått.

Helgläsning eller Äh, läs själva!

Om man upprepar en lögn tillräckligt många gånger förvandlas den förr eller senare till en sanning. Ni vet den där uppfattningen om att kvinnor pratar mer, skvallrar mer och säger en sak medan de menar en annan? Och att män är rakt på sak? Att män är mer tävlingsinriktade och kvinnor bättre på att trösta? Min kompis Minna skickade mig en text (på finska) skriven av en forskare vid Helsingfors universitet om kommunikation och fördomar om kvinnors och mäns sätt att kommunicera.

Även i USA går journalisterna över till PR-sidan. Det finns två orsaker till detta 1) journalistjobben blir allt färre 2) PR-jobben är mer välbetalda. Känns som om världen blir lite mer kommersiell för varje dag som går.  (engelska)

Nu tror ni kanske att jag är ute efter er glutenkäsnliga, men det är jag inte. Hedersord! Alla får äta det de vill. Men när det kommer en ny mattrend ska man vara lite kritisk och fundera på vem som tjönar på att man köper en viss sorts produkter. Enligt den här intervjun med en forskare i olika dieter är folk som tror att de är glutenkänsliga vanligtvis inte det, att det är andra faktorer som spelar in. (engelska)

En text om våra smarttelefonvanor och om hur de påverkar oss både psykiskt och fysiskt. Artikeln föreslår en avvänjning genom att gå emot mobilens natur och inte ständigt bära den med oss, utan istället låta den ligga på en hylla eller i väskan. (engelska)

Kan man vara feminist och coctailservitris i Las Vegas samtidigt? (engelska)

Det finns faktiskt matriarkat kvar på vår jord. (engelska)

Julia skriver om skrevande män i tunnelbanan. (svenska)

Och så vill jag poängtera att en riktig dam lämnar inte sin väska ens när hon spelar fotboll.





Naken i simhallen

Matilda:
du, när du går på nakenbadhus i Finland, hur funkar det? är det kvinnotimmar och manstimmar eller blandat? jag vill ha nakenbadtimmar på vårat badhus och ge förslag om det men jag vill gärna ge ett seriöst förslag som är beprövat och funkar. eller är ditt nakenbadhus ett alltid-nakenbadhus?


I Helsingfors brukar jag gå på Georgsgatans simhall som är ett nakenbadhus. Eller nu för tiden får man ha baddräkt om man vill, men det är relativt nya regler (sedan 2001). De har enkelt delat upp veckan i måndag, onsdag och fredag damer och tisdag onsdag. För herrar tisdag, torsdag lördag. Mycket enkelt. Jag tänker så här. Så länge den kvinnliga kroppen sexualiseras är det skönt för kvinnor att ha ett helt mansfritt område att vara nakna/halvnakna i. Georgsgatans simhall invigdes 1928 och det här systemet har funkat bra sedan dess.


Att åka Uber

Hej! Kan du berätta lite hur det här med Uber funkar? Har sett att du använder det dá och dá. Ska till Chicago om en vecka och det känns som ett intressant alternativ. Kan jag áka Uber ensam som kvinna utan att behöva oroa mig? Jag antar att man bara kan betala med cash? Jag antar ocksá att man ska ge dricks? Jag läser ocksá om det pá nätet men skulle gärna ha din synpunkt pá det hela! :) Tack pá förhand! //Maria

Hej och ja! Jag är en stor fan av Uber. Att ta en Uber är alltid billigare och trevligare än vanlig taxi (åtminstone här i USA). Man registrerar sig och sitt kreditkort på appen (använd koden ui99d så får du din första resa gratis) och så är det bara att beställa en bil. Kontanter används aldrig. Genom appen kan du också räkna ut hur dyr din resa kommer att bli och se hur många bilar som finns i din närhet.


Jag åker ofta Uber, vanligtvis ensam, och har aldrig varit med om något obehagligt, tvärtom har alla chaufförer varit väldigt trevliga. Efteråt poängsätter du chauffören och hen dig. På så vis behöver chaufförerna inte plocka upp otrevliga resenärer och resenärerna behöver inte hoppa in i en otrygg bil (får en Uberchaufför minde än ett medeltal på 4 stjärnor av 5 får han inte längre köra).

Om du är osäker kan du välja Uber Pool där man delar resa med en annan passagerare som ska åt samma håll. Ännu billigare än vanlig Uber. 




SÅ VANLIG DAG!

I dag har det varit en supervanlig dag i Santa Monica. Vaknade halv åtta, åt frukost, väntade ut Magnus som ville springa i trapporna, körde upp till Pacific Palisades för att jobba lite med min kompis Malin. 


Ja, detta är utsikten från Malins arbetsrum/veranda.







Körde hem till Santa Monica. Magnus och Vidar var ute och spelade fotboll och passade själv på att jobba lite (=kollade på den australienska versionen av The Slap på Netflix. Den nyare på NBC är lite bättre, men jag gillar historien som bara den). De andra kom hem och jag slängde ihop en sen lunch åt Vidar. Sen åkte vi till Trader Joe's för att handla mat. Traditionell är tisdagen tacons dag, men vi äter tacon när vi vill! Cause that how we OG's roll! Kokosoljan var för övrigt slut på Trader Joe's.






Sedan sprang jag en kort och tung tur längs med strandbrynet, gjorde en 15-minuter lång magmuskelträning med en sadist på Yoogaia, jobbade lite, fick ett kort besök av vår granne Matias som ville låna en sladd, gav honom först fel och sedan en trasig sladd, jobbade lite till 
och nu väntar jag på att middagen ska bli klar.

I kväll ska jag njuta av Inside Amy Schumer. SÅ VANLIG DAG!


Vi dömer alla varandra

Läste ni om mamman som lämnade sin fyraåring i bilen för att under några minuter skynda i en affär för att köpa hörlurar han kunde ha under en flygresa de skulle göra samma kväll? Hon blev arresterad och skrev om incidenten. Efter att hennes berättelse publicerats hörde flera andra kvinnor av sig. En av dem hade, för några minuter lämnat sin åttaåring och sin fyraåring i bilen för att rusa in i en affär och köpa toapapper, en annan lämnade sin sovande fyraåring, också för ett par minuter och en tredje en treåring. Det var inte speciellt varmt ute och alla hade lämnat bilfönstret öppet en bit. Alla blev arresterade.

Den första mamman skriver att hon är intresserad av vilka sorts människor som ringer efter polisen efter att ha sett ett barn i en parkerad bil, med fönstret på glipa och en mamma som rusar ut någon minut senare. Hon säger att det är lättare att ringa polisen än att inleda en diskussion med en främling. 

Här är hela texten, lång och intressant. Tråkigt bara att papporna som vanligt är så frånvarande.









Mindre empatiska resultat

Flera av de analyser på söndagens valresultat jag läst handlar om uppdelningen av Finland. Stad mot landsbygd (det finns större skillnader mellan landsbygd och storstäder än mellan länder). Om att vara värdeliberal och värdekonservativ. Hipster- och kulturfolk mot vanligt, hederligt arbetande folk.

Först skrev mitt Facebook-flöde att hen ville emigrera, sedan svarade en annan del av flödet att det är odemokratiskt och elitistiskt att kritisera valresultatet och vilja fly landet. Folket har gjort sitt val och majoriteten vill se just dessa partier i majoritet. "Centern har faktiskt lett Finland i många omgångar och det finns faktiskt vettiga Sannfinländare". 


Alla lever vi i våra egna bubblor och överraskas av att det finns andra sorters bubblor där folk tycker helt olika. Trots att ingen av mina FB- vänner verkar rösta på Sannfinländarna måste det finnas massvis med andra flöden runt om i Finland som hurrar över resultaten. Verkligheten i en liten by i de östra delarna av Finland är annorlunda än den i Helsingfors innerstad.


Det är ändå problematiskt att att inte få känna oro över att personer med helt andra värderingar än ens egna ska leda Finland de kommande åren. En demokrati handlar inte bara om att rösta vart fjärde år, tvärtom ska, nej måste, man få ifrågasätta rådande styre. 

En del av ångesten inför valresultatet handlar dessutom säkert om att det kommer in rapporter om att Medelhavet håller på att förvandlas till en massgrav medan Europa röstar in allt fler "invandrarkritiska" i sina parlament. Tråkigt att sämre ekonomiska tider verkar göra en majoritet av oss mindre empatiska.

Och när vi ändå pratar politik: Så intressant att så många blir rasande över att bibliotek och konsthallar inför könsneutrala toaletter, men är tystnar till nyheter om afrikanska barn som drunknar.

Varierad träning

Vår kompis Johis har länge talat om att vi borde göra en gemensam hajk till bakom Hollywoodskylten. Speciellt nu när hennes och Anttis hund Cokis anlänt till L.A. Senast Maggan, Vidde och jag försökte oss på det svängde vi fel och tog en två timmar lång omväg, men visa av misstaget hängde vi på Johis förslag.



För det otränade ögat kan det verka lätt att hitta upp till skylten.




Vi stämde träff vid Sunset Ranch, men eftersom Maggan och jag som vanligt var långsamma på morgonen och därav en stor halvtimme sena hade Johis och Wili hunnit gå när vi anlände. För att hinna ikapp den slängde Maggan Vidar på ryggen och marscherade i rask takt. Från Magnus kom det mycket snack om det "brände i hans vader". Den lilla mesen.



De andra hann upp före oss, men till vårt försvar nådde vi krönet bara fem minuter efter dem.






Vidar joggade hela vägen ner, medan vi trötta och slitna vuxna gled fram i maklig takt. Trodde att jag var bättre än så, men var helt slut i kroppen när vi kom hem. Åt en stor lunch och lade mig på soffan för att därifrån vänta in middagen.


Segrarna i Salvequicktävlingen

Detta är ett samarbete mellan Salvequick och Livet & LA

Jag kan rapportera att mina fötter verkligen är väldigt mjuka efter att ha gjort Salvequicks fotvård. Först hände ingenting, men efter en dryg vecka började huden lossna stora hudflikar. Inte speciellt snyggt att fota så ni får tro mig. 

Jag lovade ju också lotta ut tre förpackningar och kom samtidigt ihåg hur mycket jag hatar att lotta ut grejer då jag vill ge en present åt alla som deltar. NI ÄR ALLA VÄRDA DETTA! 

Nåja, dessa vann utlottningen. Grattis och maila mig era adresser:

Skulle ÄLSKA att få stoppa ner fötterna i de där påsarna nånstans i mitten av augusti, för att så klart kunna gå med bebislena fötter i sandaler när vi åker till Kalifornien i september!

Catten

Oj gud, så jag sku behöva detta... I sommar hoppas jag faktiskt att kunna gå i sandaler i mitt kära sommarHelsingfors, eftersom jag hoppas få ett sommarjobb (och därefter jobb?) som följd av min arbetspraktik.

Lotta
Jag MÅÅÅÅSTE vinna ett paket! Mina kära gener har gett mig fötter som bör behandlas med några veckors mellanrum, annars är de groteska. (jag går alltså på fotvård typ en gång per 1,5 månad.... brööööl)

Jag kommer att vara i Spanien under sommaren, så jag drömmer om att gå i flipflops på de spanska stränderna, sitta på en terass och njuta av både mina lena fötter, ledigheten, skumppa och min sambo :)

"There can be only one"

Jag började dagen med att äta frukost till olika valstudion och frukosten gled in i lunch när resultaten var räknade. Jag kan inte påstå att jag hurrar över platsfördelningen i Finlands riksdag. Ingen av top tre partierna skulle få min röst. Dessutom lade en gammal lågstadieklasskamrat ut en nyhet om att ett gäng invandrare våldtagit en kvinna och hojtade att för hens del kunde alla *rasistisk benäming* skickas tillbaka till sina hemländer. Nyheten var falsk, någon hade tydligen fabricerat ihop den för att säkra rasistpartiets stöd. Mycket, mycket obehagligt.

Däremot är jag innerligt glad över att det gick så bra för många unga kvinnor och att min gamla chef Eva Biaudet återvänder till riksdagen.
Jag är också glad över att Hufvudstadsbladets valstudio var så jäkla bra. Professionell, rolig, saklig, informativ och jag vet inte vad. Det var extra roligt att det finns fler olika sorters svenskspråkiga medier i Finland. Alla rapporterar genom alla kanaler, fast på olika sätt. Bra för användarna och bra för demokratin. Ibland finns det en uppfattning i Svenskfinland om att det bara kan finnas en av allt, men det är såklart fel.

För första gången önskade jag också lite i hemlighet att jag ännu jobbade där och att det var jag som satt bredvid Janne i soffan och pratade om resultaten. Sen gick jag ut i solen och palmerna.