Info
x

Tämä blogi on yhteistyössä Imagen ja Suomen Blogimedian kanssa

Image › A-lehdet mediamyynti › Suomen Blogimedia ›

Enbart rap och hiphop

Jag är tydligen väldigt snäv i min musiksmak. Vad har ni lyssnat på? Ge mig gärna era bästa låtar så jag kan bredda min lyssning.



Lyckliga bloggar är ointressanta bloggar?

För att återgå till klassiskt detta har hänt-bloggande har vi gjort två saker den här helgen.

1) ritat på innergården eller gjort streetart som man säger om man är lite mer pretto. Detta var före snön.



Sen blev det söndag och brunch med ett par kompisar. Jag bjöd bland annat på en ost som hade möglat på det sättet ostar inte ska mögla på. Magnus och läkaren i sällskapet kom överens om att vi inte kunde äta av den.



Jag kallar den här bilden Varggrinet Öhman. I fredags, på julfesten, pratade vi om att vara lycklig. Jag sade att jag ofta är riktigt lycklig. De andra såg lite lite äcklade ut. Precis som Tolstoj insinuerade är det vanligtvis mer intressant med olycka ur en betraktares synvinkel. På så vis har jag som bloggare failat er. 




Ett alldeles lysade svar

Hej och välkomna tillbaka till feministbloggen! I det här kommentarsfältet förklarar RockPaperScissors mycket tydligt varför föräldraförsäkringen inte är det enda mätinstrumentet på jämställdhet, men också varför det är ett bra sådant.

"Faktum är att kvinnors ekonomiska underordning i samhället kostar en helsickes massa pengar. Att kvinnan ses som den självklara huvudsakliga barnomvårdaren i familjen leder till att det i de allra flesta fall blir så att barnen vid en separation bor med kvinnan. När de allra flesta kvinnor då har svårare än män att få trygga anställningar och välavlönade arbeten så leder det till att dessa kvinnor blir en belastning på samhället i termer av bostadsbidrag, ett större behov av barnomsorg osv. Ett mer jämställt samhälle, där även den socialiserade mansrollen innebär omvårdnad och ett delat huvudansvar över barnen, kostar mindre pengar för staten."

och

"Ett, enligt mig, ganska stort problem i den allmänna samhällsdebatten är det ganska vanliga svar som har börjat slängas ut nästan rutinmässigt så snart man gör ett påstående - har du källa på det?! Enskilda studier ger inte alla svar, det är ju ett vetenskapligt fält det rör sig om som vi pratade om ovan, problemet blir då när man som insatt i området mer eller mindre tvingas välja mellan att antingen spendera ett par dagar med att göra en hel litteraturstudie komplett med 573 referenser bara för att kunna skriva ett blogginlägg eller ett svar på ett forum, eller att helt enkelt hålla käften. Ifrågasättanden och rena åsikter går nämligen utmärkt att basera på en enda källa, att kunna bemöta det och förklara sammanhangen kräver dock lite mer och det gör att man ganska ofta känner att man jobbar i en enorm uppförsbacke. Ingen jävel skulle dock kräva att en teoretisk fysiker skulle kunna förklara sammanhang inom sitt vetenskapliga område så att vem som helst skulle förstå - och hålla med!"

Och händelsevis pratar Vargpodden om samma saker med utgångspunkt i Knausgårds konstaterande att alla män funderar på hur det skulle vara att ha sex med de alla kvinnor de möter. Diskussionen mynnar ut i vem som har råd att säga vad och vem som har råd att skilja sig.



Feminister vill dig väl

(Ni som har läst den här bloggen i mer än några månader kan för övrigt hoppa över det här inlägget, ni vet redan allt.)

Några tankar, det var nån i den här kommentarstråden som undrade om det enda mätinstrumentet feminister har är exakt på dagen uppdelad föräldraledighet?

Det korta svaret: Nej. 

Det långa svaret: Det finns många olika människor och falanger inom feminismen, alla tycker inte exakt samma sak eller kan ensas om samma metoder, men just därför är det också så en rörelse utvecklas. En statisk organisation där alla är ense om allt blir fort förlegad eftersom samhället omkring den ständigt förändras. Det som är gemensamt för feminister är att vi jobbar för alla människors lika värde och möjligheter oberoende av kön, hudfärg, etnicitet, klasstillhörighet, sexualitet eller funktionsförmåga. 

Och för att återknyta till frågan om föräldraledighet. Föräldraledighet är inte det enda mätinstrumentet på jämställdhet, men om en majoritet av det ena könet (vi förenklar och delar upp världen i kvinnor och män) gör vissa saker (till exempel sköta om barn) och en majoritet av det andra könet sysslar med andra saker (till exempel jobba som ingenjör) blir det svårare att välja fritt för båda könen eftersom de förväntas ha vissa egenskaper och kunskaper bara på basen av sina kön. En ojämställd värld är en lite mindre fri värld. 

Staten tvingar för övrigt ingen att stanna hemma med sitt barn eller att jobba jättemycket. Mammor och pappor får i dagens Finland dela upp föräldraledigheten precis som de vill. Många feminister strävar däremot efter att staten ska ekonomiskt stöda föräldrar som stannar hemma lika länge med barnen. Det nuvarande systemet (har knappt förnyats sedan 1980-talet) med så kallade mamma- och pappamånader styr nämligen mödrarna att ta ut mer (så kallad) ledighet än papporna. Ett alternativt förlag är 6 + 6 + 6-modellen, men det kan vi prata om en annan gång för nu blir det här så himla långt.

Sista minutens julklappstips

Varför inte köpa romanen Vackra människor. Rör ni er i Helsingfors kan vi träffas och så att jag kan signera den på ett sakligt eller roligt sätt. Perfekt för att ligga i soffan och läsa medan någon lagar smörgåsar åt en i köket och man själv i smyg äter chokladpraliner. Framför en brasa. Medan snön dalar ner utanför i alldeles unika och perfekta flingor. Och barnen leker harmoniskt med de pedagogiska träleksakerna de fick kvällen innan. Vah? Låter inte det helt fantastiskt?

Bilden är givetvis Karkkis.

Instagrammaren Öhman

I går, mitt i julfestligheterna, ringde Maggan och sa att USA:s ambassad hört av sig med goda nyheter om våra visum. Så glad! Detta innebär att vi åker den 30 december. Detta innebär också Instagrambilder i lite bättre ljus. Hej Los Angeles!

Jag blir såklart jätteglad om ni följer mig där: PeppePeppePeppe.





Mark Levengood och misstag vi gjort i tv

Hej från sängen! Barnet lät mig sova till klockan nio och med tanke på att jag ramlade in genom ytterdörren ungefär sju timmar tidigare mår jag faktiskt helt okej. Vi firade Studio HBL:s julfest och att jag lämnar huset. Jag kommer ju att fortsätta jobba för tidningen, men från Los Angeles istället för från Mannerheimvägen 18.


Här har jag precis hällt upp ett glas bubbel och väntar på att gästerna ska ramla in.













Och här är ett ihopklipp av höstens bloopers. Mark Levengood som kritiserar vår studio, jag som inte kan sluta skratta. Janne som säger fel och Andrea som kämpar med ett intro. 



Så var en era avslutad. Livet verkar vara fullt av såna.

Skön snubbe förklarar varför feminister gör fel

På Yle, alltså public service-bolaget i Finland, skriver kulturjournalisten Jussi Mankkinen om hur västerländska feminister fokuserar på fel saker. Mankkinen tar Feimistiskt Initiativ i Sverige som exempel och räknar upp olika situationer med anknytning till invandrarkvinnor där FI inte, enligt honom, varit tillräckligt aktivt. Sedan flyttar han fokus till Finland och menar att samma sorts osolidariska feminism lever och mår bra här. Västerländska feminister är bara intresserade av att göra sina redan jämställda liv ännu bättre. (Bortskämda subbor).



Mankkinen gör några klara sakfel. Feminsimen är solidarisk. Redan i FI:s partiprogram står det om hur partiet jobbar för att utmana etniskt baserade privilegier om sambandet mellan rasism och könsstrukturer. I Finland jobbar Kvinnoförbundet Unionen mot både rasism och antifeminism. Gemensamt för de flesta feministiska grupperingar är att vara inkluderande. Jag blir så trött att jag vill hoppa ut genom fönstret, diskussionen om jämställdhet kan inte enbart handla om vad kvinnor måste bli bättre på och förändra, medan alla andra sitter och pekar "riktiga problem".




Men det grundläggande problemet är att Mankkinen gör det som många andra riktigt sköna snubbar gjort före honom, nämligen glider in, utan minsta självdistans, för att informera kvinnor om vad de egentligen borde fokusera på. Klassisk manspianing-manöver och dessutom i public service. Snubbe som försöker verka smart genom att kritisera en rörelse som kanske skrämmer honom.

Nu är jag sjukt nyfiken på hur Mankkinen och hans solidariska polare hjälper alla dessa kvinnor som västerländska feminister tydligen ignorerar.





Julklappen till svärföräldrarna

Enligt vissa av mina kolleger är det inte kulturmässigt koscher att se a cappella-gruppen FORK (högkvalitativt non-sense), men jag tog ändå min mamma på en konsert. Och gillade det (men jag är ju en lågkulturell person som också kollar på Paradise Hotel). Satt på rad nummer åtta med gåshud, applåderade och fnissade. Gillade faktiskt så mycket att tycker att ni ska se två biljetter till Forks vårturné som ett realistiskt julklappsalternativ till till exempel svärföräldrarna. 

Och allvarligt talat så tycker jag att man kan blanda högt och lågt, seriöst och roligt så mycket man vill. Det är bara ängsliga människor som måste påpeka att de endast konsumerar hög- och finkultur. Eller att de föraktar allt som inte är lättuggat och folkligt.

Flytta hem till oss!

Våra hyresgäster på Styrmansgatan flyttar ut i slutet av januari och en alldeles perfekt tvåa (63 kvadrat) med badkar, disk- och tvättmaskin, god stämning och noll väggrannar på en av stans bästa adresser blir ledig. 


Hittar bara bilder på den mysiga innergården. På somrarna brukar vi bära ut ett bord och äta middag utomhus.




Och kvarteren är alldeles magiska. Bra människor, lyftkranar, affärer, parker, barer och kaféer. Ni skulle älska att bo här.



Ska leta upp bilder från själva lägenheten också lägger upp dem i morgon. Maila eller kommentera om ni är intresserade.

Pysselidioten presenterar: Kontorspyssel på 90 sekunder

I dag har jag verkligen jobbat som ett djur för Studio HBL. Först en intervju med Per Cromwell som tidigare var med i Studio Total (kommunikationsbyrån som fick Gudrun Schyman att bränna upp 100 000 kronor på Almedagsveckan 2010, släppte ner 500 teddybjörnar över Vitryssland, skapade en ishockeypuck i formen av en Aaltovas och så vidare). Vi pratade om hur viktigt det är att berätta historier och om hur man inte ska vara konflikträdd. Så himla trevlig person. Klippet sänds på fredagen.



Lunchade med Friman och pysslade sedan ihop lite julgranspynt efter hemliga instruktioner (på Whatsapp) av Karin. Kallar pysslet: Kontorsråttans julpyssel. 




Precis när jag skulle gå hem läste jag en feministisk rant som Maggan hade skrivit på facebook. Här är ett utdrag ur den.



Fråga bloggen

Kan inte ni berätta om vad som får tummen upp på den här bloggen.

Peppe, jag gillar när du skriver om:

a. Feminism
b. Journalistisk
c. Ditt vardagsliv
d. Tankar kring barn
e. Bilder 
f. Tips på bra texter
g. Tips på restauranger etc
h. Önskar att du bloggade mer om...

Och ett ödmjukt julklappstips är givetvis Vackra människor.  Finns ni i Helsingfors signerar jag den mer än gärna.








Hengator och fartdårar

Tiden swischar verkligen förbi i en absurd fart (henskojare, har ni tänkt på att fart betyder prutt på engelska?) . Det känns som om det alldeles nyss var augusti och jag stammade fram nåt nervöst i Studio HBL och nu har det gått en hel säsong av diskussioner och tips&trick. 

Den allra sista Måndagsexemplarsändningen gästades av Niklas Talling och Tinka Ullbro. Så jäkla bra typer. Och smarta! Vi pratade om hen-gator, om att Vatikanen inte vill ha husdjur i himmelen, om fartdårar i Jakobstad och så drog jag en massa åsnebryggor och en sjukt dålig vits på slutet. Var så goda.