Tietoa mainostajalle ›
Los Angeles Okategoriserade

Hur man återfinner ett diamantörhänge

25 september 2016
dscf6930

Tänkte: Nu är det banne mig dags för den här kvinnan att börja videoblogga och kom på den briljanta idén att klippa ihop en rolig snutt från när Maggan och jag sjunger med i 90-talshiphop (och ibland annat) i bilen. Sagt och gjort, öppnade iMovie och satte igång. När jag var klar och beundrade mitt verk slog det mig att det kanske är copywright på tiosekunderklippen vi sjunger med i och lät därmed bli att publicera. Vill ju inte hamna i amerikanskt fängelse.

dscf6884

Det är för övrigt vansinnigt varmt till och med i Santa Monica och för att utmana oss ytterligare åkte vi in till West Hollywood för att träffa Tommy, som är Magnus bästis, Vidars gudfar, min kompis och manager för ett gäng låtskrivare. Dessa låtskrivare brukar hyra ett hus i L.A. några gånger om året och sen skriva låtar med olika amerikanska producenter och musiker. Det var 3000 grader varmt i WeHo.

dscf6915 dscf6918

 

Nånstans i leken tappade Magnus sitt diamatörhänge (som jag gett honom). En vanlig person skulle givetvis ha trott att örhänget var borta för evigt, men inte Magnus. Han åkte ner till Hollywood, köpte ett par goggles och…

dscf6896 dscf6895

…dök ner i poolen. Två sekunder senare hade han hittat diamantörhänget. Magnus hittar alltid allt. Ta till exempel paraplyer. En vanlig människa utgår ju från att man aldrig kan äga ett paraply, man har det bara till låns, men Magnus får alltid tillbaka sina. En gång fiskade han upp min telefon från en gatubrunn i Nerja.

dscf6903

Sen fortsatte poolhänget i vanlig ordning.

 

dscf6888

Feminism Personligt

Om hur jag får några nya insikter om livet

24 september 2016
dscf6877

Under de senaste dygnen har jag fått några mindre aha-upplevelser. Eller kanske insikter är ett bättre ord. Magnus, Vidar och jag brunchade med några kompisar. Jag beställde in en lemonad och frågade om den var sur eller söt. Jag vill ju att den ska vara så sur att mitt ansikte skrynklas ihop till ett russin. När drickan kom in visade den sig ändå vara alldeles för söt. Jag tog en slurk och skickade tillbaka den. Magnus som själv jobbat på restaurang har minst hundra gånger poängterat att INGEN tar illa upp om man skickar tillbaka mat, men jag har fram tills i dag varit lite ängslig inför att såra kökets känslor. Har nu kommit över den tröskeln.dscf6882

Insikt nummer två: Jag som brukar säga att jämställdhet är framgång för ett samhälle och alla som är delaktiga i det har haft fel. I praktiken får de som haft en vissa automatiska privilegier på basen av sitt kön, sin hudfärg och sin funktionalitet i ett jämlikt och jämställt samhälle konkurrera med de som traditionellt varit förtryckta. Med andra ord kommer bland annat många vita män att få större konkurrens kring bl.a. makt och pengar.dscf6875 I längden är det såklart ett framsteg, men nu förstår jag lite bättre varför så många män och vita arbetar emot jämställdhet: De är rädda för att förlora sina förmåner. Den tredje: Att beställa in poscherade ägg är aldrig ett felval och fjärde: Ett av de bästa tricken vi lärt Vidar är att somna så fort vi stiger in i en restaurang. På bilden har han visserligen just vaknat eftersom vi är på väg hem.

dscf6868

Podcast

Sex, matlagning och en örfil

23 september 2016

Jag försöker vara stark och inte gråta mig till sömns varje kväll jag inte är på bokmässan. Sen tänker jag på hur Lisa Bjurwall i ABpodden berättar om varför hon, trots att hon är ute med ny bok, bojkottar mässan i går. Hint: det har med Nya Tider och mannen som blev ihjälsparkad av nynazister i Helsingfors förra veckan att göra. Min egen orsak är ju inte riktigt lika ädel. Det är förbjudet att flyga över Atlanten i mitt tillstånd så jag var tvungen att ge bort min plats på bokmässan till en annan författare. Nåja, räknar med att livepodda med Jihde från Göteborg den här tiden nästa år. Tills dess får jag kanske bjuda på det senaste avsnittet av Mellan raderna.

Om ni gillar det ni hör får ni HEMSKT GÄRNA gå in på itunes och ge oss en recension och kanske några stjärnor. Eller varför inte bara tipsa en vän som behöver lästips och feministsnack i öronen. Ni får också hemskt gärna maila oss frågor ni bandat in.

Okategoriserade

Kommentarerna lever!

23 september 2016
img_1162

Hörni, det är så SJUKT roligt att ni kommenterar här. För inte så länge sen var det mycket snack om att bloggen eller åtminstone bloggkommentarerna är döda då folk bara trycker på like-knappar på FB, hjärta på Twitter och klistrar in emojies på Instagram. Men här rinner det fortfarande in kommentarer och det är ju halva, eller mer, nöjet med att blogga. TACK!

För er som har Insta Stories vill jag tipsa er om Magnus och mina stundvis pinsamma, men också ibland roliga sing alongs. Joina gärna.

 

 

Gravid

Föda barn i bilen

22 september 2016
dscf6843

Så här långt in  graviditeten besöker vi barnmorskan en gång i veckan. I dag konstaterade hon att allt är bra med mig och babyn och passade på att fråga hur vi känner för att föda hemma eller i bilen. Det är ju inte precis plan A, men Los Angeles-trafiken är ganska utmanande vissa tider på dygnet. Så man vet aldrig. Min släkt (syrran) är ju känd för att inte hinna fram till sjukhuset. Glatt fortsatte barnmorskan att förklara att vi inte behöver oroa oss för att klippa av navelsträngen, men att det är en bra sak om jag föder ut moderkakan efteråt. För första gången fick jag en lätt panik, det är så verkligt nu att det ska komma ut en ny person UR MIG. I EN NISSAN! Kanske.

dscf6841

Okategoriserade

Fakta versus känslor

21 september 2016
img_7275

”Har läst din blogg regelbundet i flera år, men aldrig kommenterat förr (!) Ville bara säga att du är sjukt häftig och att det du skriver är vettigt och viktigt! Fortsätt gärna med det :). Du är också en stor feministisk inspiratör för mig (kan man säga så?). Summa summarum: tack för att du skriver!
Jag har också en fråga: jag är intresserad av att läsa mer om en tendens i samhället, att inte tro på auktoriteter, vetenskap, forskning etc. utan ”välja sin egen sanning”, typ. väljer att tro att forskningsresultaten är fel eftersom min subjektiva åsikt är en annan. Jag har för mig att ni pratade om det i er poddcast (Magnus och Peppes poddcast)? Kan inte riktigt förklara bättre eftersom jag inte vet om fenomenet har något namn/term… Hänvisa gärna till flipboard/tidigare blogginlägg eller så. Skulle vara jättetacksam för alla tips och idéer!”

Hej och tusen tack för de fina orden! 

Jag tror att ett stort problem är missförståndet kring att ifrågasätta. Alla som pluggat lite längre än grundskolan vet hur viktigt det är att ifrågasätta ”fakta”, men det är inte samma sak som att ta sina egna subjektiva upplevelser (”Jag har aldrig upplevt rasism, alltså existerar rasism inte”) och omvandla dem till fakta. Jag tror också att vem som helst kan leta upp texter och videon som bekräftar just hens uppfattning om hur världen ser ut. Därför är det så himla viktigt att alltid börja med att kolla källan när folk lägger upp länkar på till exempel Facebook. Går länken till New York Times kan man fortsätta läsa, leder den till Avpixlat ska man helst strunta i den.

Jag tror också att det finns ett visst förakt mot journalister. Eller snarare skeptisism. Att journalister har en ”agenda”. Det är självklart att ingen människa är helt objektiv, alla bär vi på erfarenheter och känslor som påverkar hur vi ser världen, MEN journalister på riktiga medier (alltså motsatsen till så kallade ”alternativ media”) är obundna. Det betyder att de INTE har en agenda. Såvida det inte är en krönika de skriver. Här faller det på läsarens ansvar att se skillnad på ett reportage och en krönika/kolumn.

Jag tycker att John Oliver i Last Week Tonight illustrerar problemet med känslor versus fakta på ett tydligt sätt i det här klippet.

Ett annat exempel är Brexit. Bland annat New York Times skriver om hur engelsmännen röstade för att Storbritannien skulle gå ur EU på grund av invandring (med bl.a. argumentet att landet inte har råd med den). Brexit ledde till att pundet sjönk, precis det ekonomiska experter varnat för, och att ekonomin ser dyster ut för engelsmännen. Trots att det finns tydliga bevis på att just invandring GYNNAR ekonomin. Folk röstar med andra ord mycket hellre på basen av känsla än fakta.

Okategoriserade

Babyshower

20 september 2016

 

I morse var Magnus ovanligt irriterande. Han tjatade om ett paket som skulle levereras före klockan tio, om att jag måste göra mig i ordning och SMINKA mig. Det var ett evigt tjat om det där sminkande. Konstigt med tanke på att Maggan aldrig vanligtvis bryr sig speciellt mycket om mitt smink. Sen lade sig mannen i badet och sade att paketet hade anlänt. ”Spring ut och hämta det, Peppe! Spring som vinden!” Ute på gatan stod Cissan! Som tog mig på gravidmassage och efteråt på lunch till Soho House i Malibu där ett gäng andra vänner väntade. MED PRESENTER! Cissan påpekade försiktigt att detta var en babyshower.

En annan god vän, Frida, sa att kompisarna var osäkra på om jag överhuvudtaget ville ha en babyshower och om det i så fall var okej att tala om babyn och förlossningar. De hade omedelbart skippat alla rosa ballonger, it’s a girl-skyltar, gipsreplikor av min gravidmage och blöjtårtorna (herregud). Alltså inget fel på det om man är lagd åt det hållet, men hur mycket jag än älskar L.A. och kanske USA blir det helt enkelt FÖR mycket för mitt kalla finländska sinne. Jag antar att det också finns nåt slags genusperspektiv som jag stör mig på. Ska den blivande morsan få en tårta av blöjor medan farsorna går ut och röker cigarr och dricker whiskey när barnet är fött? Istället blev det massage, prat och lunch vid havet. Så tacksam över vänner som känner mig.

När jag kom hem igen tyckte Magnus att a) jag borde tatuera mig på armar och bröst b) det är dags för ett nytt sidhuvud.

peppe4_header

Podcast

Betala för innehåll

20 september 2016
img_9322

Kära läsare och förhoppningsvis lyssnare, efter drygt 130 avsnitt av podden Magnus och Peppes podcast testar vi ett betalningssystem. Vi kommer fortfarande att göra podden, vare sig ni vill vara med och betala för lyssningen eller ej, men det vore såklart superkul om ni ville understöda den. Den minsta summan är 86 cent per avsnitt. Sen kan man välja hur många avsnitt man vill betala för. Jag drömmer om att detta är framtiden, där folk kan välja att betala för innehåll de uppskattar. Här är länken. Och så finns det en logga under Instagram i balken till höger.

För er som inte har en aning om vad jag snackar om så gör Magnus och jag en podcast om feminism, antirasism, samhälle och mediekritik. Den utkommer varje vecka. Vi blir såklart överlyckliga om någon vill betala för det innehåll vi gör.

Eller som Magnus skrev på Instagram: För bara 86 cent visar ni att alternativen för modernt poddande inte står mellan gratis och företagsspons.

 

Skriva

Att ge ut böcker

19 september 2016
img_0026

Jag tror att jag svarat på den här frågan tidigare, men eftersom bloggen går i looper kommer här ett nytt inlägg om hur man blir utgiven.

Själv har jag ju haft en vansinnigt tur som blev tillfrågad av förlaget att skriva nåt. Jag tror förresten att Anna Friman som är litterär chef på Schildts & Söderströms skulle kunna ge ett bättre svar (det gjorde hon för övrigt i ett av sommarens avsnitt av Mellan raderna med Jihde och Öhman). Camilla Läckberg skrev också nyligen ett långt inlägg om hur man får sin bok publicerad (”karaktärerna är viktigare än berättelsen, skriv och skriv om samt det skadar inte att gå på skrivkurs).

Mina bästa tips är att läsa och skriva jättemycket och att inte ge upp. Det är ensamt och tråkigt och motståndet till att skriva på sin text är stundvis monumentalt. Skriv om nåt du själv tycker är intressant och förakta inte den dramaturgiska kurvan. Visa hellre än förklara. Undvik klyschor. Förlagen vill helst ha nya berättelser. Låt nån du litar på testläsa, men sprid inte ut manuset för mycket.Ibland kan man inte lita på sina kompisars åsikter. Det finns en orsak till att redaktörer har en redaktörsutbildning. Ja och lycka till! Trägen vinner.

En sak det inte talas om så ofta är att alla inte har råd att vara författare. Det hjälper storligen om man har en partner eller annan person som försörjer en eller om man har ett väldigt flexibelt jobb. Eller bor billigt. Få börjar sin karriär med att få stipendier eller andra priser som kan finansiera alla de där månaderna då man bara skriver och hoppas på att en dag kanske bli utgiven. Och även om man blir det är det extremt sällsynt att man likt Joakim von Anka kan bada i sina bokförsäljningspengar. Det finns ju helger och kvällar, men det är inte helt ovanligt att man är för trött i båda hjärna och kropp efter en arbetsdag för att börja en ny när man kommer hem från jobbet. Plus eventuella småbarn eller andra tidskrävande fritidsintressen. Att vara författare är ett yrke för priviligerade människor. OBS säger inte att författare inte skulle jobba skithårt, för det gör de verkligen ofta med ångesten som kompanjon, men alla har inte möjlighet att bli det.