Run, Forrest run!

Vad är det för fel på folk?

Att klippa sig är lite som att spela rysk roulette (fast med sämre odds). Det KAN bli bra -oerhörd lättnad, men det kan också bli riktigt, riktigt blodigt fel. Trots årtionden av letande har jag ännu inte hittat en fullt pålitlig frisör. Forrest Gump skulle ha sagt: "A barber is like a box of chocolates. You never know what you're gonna get."

Frisörer är också en yrkesgrupp med mycket utvecklade sinnen för humor och sadism. Lite som Gud. För att ta ett exempel: En god väninna till mej gick för inte så länge sedan godtroget till sin vanliga frisör. Resultatet brukar bli ganska bra och den här gången märkte hon inget utöver det vanliga. Förutom då klippningen var färdig och 95 % av henne hår låg på golvet runt frisörsstolen. Plötsligt hade hon samma frisyr som David Beckham -på ett dåligt sätt. Frisören hade uppenbarligen tagit saken (håret) i egna händer och klippt bort det mesta. Det värsta är att vi är genetiskt programmerade att säga.:"Tack, det blev bra!"efter att ha blivit klippta. Det är helt enkelt fysiskt omöjligt att säga något annat. Alltså gick offret till väninna hem, utan att påpeka sitt missnöje.

Min väninna var naturligtvis otröstelig och när hon, med ögonen fulla av tårar, kommer hem till sin pojkvän konstaterade hon:

-Jag känner mej så ful och okvinnlig med den här hemska frisyren!

Pojkvännen lakoniskt:

-Ja det skulle verkligen inte skada om du såg lite bättre ut.

Jag upprepar: Vad är det för fel på folk?