Info
x

Tämä blogi on yhteistyössä Imagen ja Suomen Blogimedian kanssa

Image › A-lehdet mediamyynti › Suomen Blogimedia ›

Stockholmssyndromet

En före detta pojkvän håller min snowboard som gisslan och vägrar att svara på mina samtal och textare. Eftersom jag kommer att behöva brädan om några veckor vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Anlita en förhandlare? Erbjuda honom pengar? Bryta mej in och stjäla tillbaka den*? Skita i hela projektet och köpa en ny? Bli ihop med honom på nytt och på det sättet komma i kontakt med snowboarden?

Hur mycket av dumparens grejer får den dumpade behålla enligt relationslagen?


*jag antar att den ligger och skräpar i hans föräldrars garage på Observatoriegatan.

16 kommentarer:

  1. Hahah har ett liknande problem med ett par skridskor. Han hävdar att äganderätten har gått över då jag inte på uppmaning hämtade dem. Han har nu överlåtit dem till sin nya flickvän och hävdar att det är en gåva som är oåterkallelig. Suck.

    SvaraRadera
  2. En snowboard får han åtminstone inte. Jag skulle ringa hans mamma.

    SvaraRadera
  3. Calle9:26 fm

    Hah, den var bra Miss Baglady. Ditt ex har verkligen funderat på allt. Man kan ju liksom inte argumentera efter det svaret.

    Peppe, som vi tidigare kommit fram till, så är enstaka cd-skivor en hit man helt enkelt bara får ta. Småaktigt att gnälla om sånt, trots att sällsynta Kent-skivor med hela bandets autografer på konvolutet, kanske är ett undantag.

    Snowboarden däremot, den skall du nog ha. Föreslår att du bryter dig in.

    SvaraRadera
  4. Ettårsregeln! Det som inte är hämtat inom ett år tillfaller exet.

    SvaraRadera
  5. Calle: Ja men eller huuur. Spö ska han ha ... Det är MIIINA skridskor.

    SvaraRadera
  6. Jag älskar när ni är stränga.

    SvaraRadera
  7. 408: igår tänkte jag faktiskt "That's fucking it! Jag ringer hans mamma!"

    SvaraRadera
  8. Anonym4:08 em

    Gäller det both ways? Dvs. det du inte returnerat likaså?

    SvaraRadera
  9. Jag returnerar alltid allt.

    SvaraRadera
  10. jag åkte hit enkelt dit, ringde på, krävde mina grejor samt meddelade att den veneriska sjukdom han ådragit sig måste komma från hans nya oskuldfulla (-yeah right...)flickvän eftersom jag var fullt frisk.
    Mycket roligt och hemskt effektivt!

    SvaraRadera
  11. Ring hans morsa! Eller be nån annan fixa det, kanske han svarar på andras samtal?
    Iofs. är det ganska bra reor nu på snowboardar och vinterutrustning överlag...

    SvaraRadera
  12. Anonym7:27 em

    Du råkar inte känna några stora starka killar som kan fara dit och "hälsa på" litet då? Det räcker nog bara med att de knackar på dörren så kommer snowboarden vips ut genom dörren... Fast å andra sidan kan det ju bli litet dålig stämning sen. Äsch, ring och gråt istället, det brukar oftast hjälpa!

    Fröken Fluff

    SvaraRadera
  13. Dude, you're the dumper, not the dumpee. That board is so gone.

    SvaraRadera
  14. Jag har ett ex som har kvar två knappar som satt på mina byxor som jag glömde hos honom när de ramlade av en gång... (Knappar som i pins alltså, inte knappar som i "jag brukar ha för små byxor på mig".)
    Jag är lite bitter, faktiskt. Fast jag får väl skylla mig själv för att jag gjorde slut innan jag hade tagit tillbaka dem.

    SvaraRadera
  15. Ni är så skönt brutala. Tyvärr tror jag att Basse har rätt, jag får uppenbarligen betala för krossat hjärta och mentalt lidande med min snowboard. Hans mamma är alldeles för gullig för att dras in i den här härvan.

    SvaraRadera
  16. Ännu bättre, då är hon säkert lätt att tala med. Ring och gråt till henne, du har ju trots allt saknat din snowboard helt tydligt. Precis som jag saknar ett par solglasögon. Inte riktigt i samma prisklass, dock, så där kanske jag är frikostig och låter honom få dem.

    SvaraRadera