Elin Grelsson Almestad skriver om Marilyn Monroe och hur problematiken inte är vem som är snygg eller tjock eller ful eller slank, utan att kvinnor fortfarande bedöms utgående för hur de ser ut.
Men i dessa försök till protester och peppande bilder kvarstår fortfarande faktumet att kvinnokroppen är ett objekt som ska bedömas. Det spelar fortfarande roll om kroppen är mer attraktiv än någon annans och det är fortfarande okej att utdöma en kvinna som ”ful”. Objektifieringen ruckas inte på, det är bara ett annat objekt. Det blir en välvillig samhällskritik som slår fel, då den fortfarande utgår ifrån att kvinnokroppen ska bedömas utifrån hur den ser ut.
11 kommentarer:
Det är verkligen helt sjukt hur kvinnors kroppar värderas och diskuteras. Det är också sorgligt att märka att man själv är så van vid att diskutera sin vikt och sin kropp och sitt utseende på ett värderande och ofta lite missnöjt vis. Liv Strömqvist har förstås fångat kvinnors dialog genom att vända på fenomenet.
http://www.rikedomen.se/bilder/styrelse.jpg
JA! Alltså verkligen. Må vara att jag tycker om estetik men jag är så otroligt trött på den här utseendefixeringen vi lever i. Jag strävar för tillfälle efter att ägna så lite tanke som möjligt åt utseende. Och det är nästan som om jag skulle ha blivit lite snyggare på kuppen. Hehe.
Har just läst "Den sexuella evolutionen" av Göran Burenhult. Visserligen en bok skriven av en man, men ändå med (vad jag i alla fall uppfattar som) som ett ärligt och hyfsat vetenskapligt försök att förklara VARFÖR vi (både kvinnor och män, i alla tider, från grottåldern och framåt) varit så fascinerade och fixerade vid kroppen, hur den ser ut, och vad som "blivit attraktivt" (stora bröst/stor penis) för att främja artens primära mål - reproduktion och överlevnad.
Jag kan inte säga att den gjorde mig vänligare inställd till, eller mer bekväm med, kroppsfixerade kommentarer eller bilder, men den gav mig ändå en del
tankeställare om hur svårt det kan vara att i alla lägen kontrollera och anpassa vår primitiva reptilhjärnas drifter och preferenser med vårt moderna samhälle.
Kanske ett lästips som inlägg i den allmänna debatten?
/Karin
Hej igen! Alltså den här metroartikel som visar hur andra sporter än vollyboll och män skulle kunna fotas är så talande. http://www.metro.us/philadelphia/sports/article/1148979--what-if-every-olympic-sport-was-photographed-like-beach-volleyball
Man är så van vid att se halvnakna utmanande bilder av kvinnors kroppar men att se män på det där viset händer sällan utan att man själv valt det.
Anna: tänk att Liv ALLTID levererar. Om hon en dag grundar en religion vill jag gå med.
Hanna: jag är med dig! (och hehe! på sista kommentaren, fast det stämmer säkert)
Karin: jag måste nog läsa den. Jag tycker vanlugtvis att man kan förklara allt med reptilhjärnan. Våldtäkt, våld, otrohet, girighet, frossande osv Innan jag läst boken säger jag så här: vår repitlhjärna må ha kvar minnen frpn tiotusentals år tillbaka, men evolutionen har fått oss att bli så här pass civiliserade och då kan vi väl försöka uppföra oss och behandla alla med samma värdighet? Men som sagt har jag inte läs boken ännu :)
Anna: tack för länken! Jag blev lte generad, så ovan är jag att se män så här.
Peppe: Människan är väl tyvärr ett ganska blodtörstigt djur. Boken förklarar också vilka andra delar av hjärnan som utvecklats under evolutionen, men reptilhjärnan styr ju fortfarande de starkaste drifterna - sex, mat, sömn, törst, osv. Så det kanske inte är konstigt att vi har målat erotiska bilder sedan långt innan kameran fanns (om vi tycker att vårt samhälle är sexualiserat, så är det nog ingenting jämfört med vissa andra som funnits tidigare). Jag vet inte, det finns inga lätta svar känner jag. Jag förstår behovet av bilder på kvinnor (och män), men det betyder inte att jag alltid gillar det. Som du säger - vi har ju utvecklats en del de senaste åren... Och kvinnor borde kunna bedömas även på annat än utseende nuförtiden tycker man ju.
Nåväl, jag tyckte boken var intressant i alla fall.
/Karin
Håller med dig Peppe om att man blir lite trött när reptilhjärnan kommer på tal i de här sammanhangen. Har läst Birgitta Forsmans Arvet från Darwin och tycker att hon nyanserar den här delen av diskussionen ganska bra. Hon poängterar att evolutionen inte går att förneka men att den är hemsk och allt annat än etisk. Därför kan vi varken skylla på den eller låta den delen av oss styra. Vi är smartare än så, precis som konstaterats här.
Är också mycket förtjust i Ingemar Gens poäng att ingen vet hur grottmänniskorna, som man också hänvisar till ofta, levde. Ingen vet hur deras könsroller såg ut t.ex.
I HBT världen objektifierar man män och en del av dom tycks finna det trevligt att visa upp sig. Men då är feministerna borta... De tycks inte bry sig.
http://www.qx.se/info/tidningen/
Bo Grahn: roligt att se att du engagerar dig! Heja heja!
Bo Grahn: Jag, och säkert många fler, bryr mig och har funderat mycket på det. Tycker inte att objektifiering är bra där heller men man ser den mindre eftersom man aktivt måste bläddra i t.ex QX. Det dyker inte upp en tight mansrumpa på en megastor reklampelare när jag går strosar med en kaffe genom random stad. Men bara för att jag stör mig på det betyder det inte att jag inte tycker att objektifiering av män är mindre viktigt.
mindre viktigt att problematisera... för att förtydliga
Skicka en kommentar