söndag, september 16, 2012

Hur mycket tid

Softy bloggar om en fråga jag också ofta får: Hur mycket tid lägger du ner på det där? Alltså bloggen, Twitter och Instagram (oftast då med undermeningen att det är slöseri med tid att hålla på med sånt där tjafs). Softy skriver att det antagligen är sällan folk med andra hobbyn som till exempel virkning, fotboll, yoga eller klättring får samma skeptiska fråga.


6 kommentarer:

Emzi sa...

Sant!

den elaka bloggaren sa...

det finns en orsak varför det kanske inte är en så konstig fråga: att skriva på nätet belastar hjärnan på ett sätt som väldigt mycket liknar att jobba med ett intellektuellt arbete, för hjärnan blir det alltså en förlängning av den sortens belastning. t.o.m. virkning, som ändå inte är en fysisk hobby som dom andra du nämnde, är ändå ett mycket annorlunda sätt att tänka, återkommande, i mönster, mest med händerna. vi som gillar att skriva på nätet måste kolla så att vi inte går över den tid som hjärnan verkligen skulle må bra av att tänka i form av ord på en skärm...

T-anna sa...

den elaka bloggaren: men mår man bra av att göra saker man tycker är tråkiga? om man gillar att blogga/twittra får man ganska uppenbarligen *ut* mer av det än att tvinga sig till grejer man ogillar, typ svampplocking eller musikalteater? Och räknas läsning, som ju är intellektuell aktivitet. Minns själv bardomens "näää, nu har suttit med bok/datta aldeles för länge, ut i skogen!" och så var en hel helg förstörd. Nä, skitargument.

peppe:sen är det ju så svårt att räkna, jag läser twitter på bussen, på toa, vid neredid på jobbet. Räknas det när ngt kul händer och man tänker på att blogga det? Osv.

(har numera blogg igen)

Peppe sa...

EmzI. word.

elaka: det har jag faktiskt inte tänkt på. att man ständigt utför ett intellektuellt arbete. i och för sig så tror jag inte att de som frågar om hur man HINNER är oroliga för ens hälsa. ofta handlar det om attityder som visar att det är tramsigt att blogga. get a life! liksom.


Anna: kiva att du är med blogg igen! jag vet inte riktigt vad som räknas. fick supermycket skrivet på romanen när vi var i Spanien i somras utan internet, men å andra sidan är det stor avslappning att få slösurfa mellan olika bloggar/kolumner. Lunch snart?

Fager Dam sa...

I ett skede använde jag för mycket tid på bloggen, plötsligt gjorde jag knäppa saker som att spontant intervjua mänskor för bloggen och kunde planera jättelänge hur jag skulle skriva om någon mässa eller resa. Men sen skärpte jag mig och skaffade jobb där jag får göra samma saker och kan idag ärligt säga att jag egentligen inte använder ngn tid alls på sociala media. Allt kommer spontant och vid sidan om annat.

Lurkeslurk sa...

Det finns nog andra saker också som kan få den sortens respons. Min sambos mormor hade fått höra lite nedlåtande att det vara "slöseri med kvinnokraft" att hålla på med ryor och växtfärgning och sånt som hon verkligen gillade. Otroligt arrogant, tycker jag.

Jag brukar få frågan (inte fullt så ofta nuförtiden) hur jag klarar mig utan tv eller hur jag hinner läsa så mycket. Jag förstår inte hur folk har tid att titta på tv, jag. Men blogga, det måste man ju ha tid med;-)

Jag tror att frågan kanske kommer från människor för vilka det här med att skriva, åtminstone skriva för publikation, kan vara förknippat med en viss stress och därför förstår de inte hur man kan utsätta sig för det frivilligt. Eller?