I morse nuddade vi vid ett brakgräl då jag surt undrade vad Magnus strategi var när han beslöt sig för att plocka undan endast 63 % av frukostlämningarna. Min man svarade att till och med en savant som jag borde kunna förstå att resten snart skulle försvinna från diskbänken ner i diskmaskinen.
Jag kvävde impulsen att säga att det i så fall ÄNDÅ är jag som gör det, gav honom en avskedspuss och kastade mig på cykeln till lugnet på M18.
13 kommentarer:
Vi gjorde samma igår när jag såg att Mikael lämnat kopp, glas och nån mer skit (säkert nåt äckligt använt papper) på soffbordet. När jag sa till om det svarade han "ja men jag har blivit MYCKET bättre på att slänga sopor och så.."!!!!!!!??????!!!! Jag höll på att bara skrika rakt ut över idiotin men höll mig lugn. Känner mig stolt över mitt lugn men undrar vad fan han tänkte egentligen. Det går vi vidare med idag.
Det eviga skräpandet och plockandet, ja. Efter att ha kört med "säga till- metoden", som stegvis och smygande övergick till "gnäll-metoden", så försöker jag nu med "tiga och gör det själv", eftersom de två förstnämnda tog så mycket energi. Alla inblandade är ändå medvetna om situationen.
Får se hur länge den nuvarande metoden varar. (Behöver jag tillägga att jag själv är långt ifrån perfekt på att städa undan? Nej, det behöver jag inte för det hör inte hit).
På riktigt! Det här är såå mitt inlägg som jag bara inte velat skriva. För det pekar ju ut just min man. Men vad är det med folk (oftast män) Att städa undan allt utom typ smöret. Och sen får man inte gnälla heller för de har ju ändå försökt. Men sini nej. Försöka duger INTE!
Jag funkar precis som era män tydligen. :D Och tycker att det finns väl större problem här i världen än en kvarglömd kaffekopp.
I hear you. orka ta grälet och känna sig som en tjatig mamma eller bita ihop och försöka vara lite zen med situationen (samtidigt bita ihop och samla frustrationen tills den exploderar och man får ett nersvsammanbrott)
Cissi: jag har följt EXAKT samma utveckling som du.
Situationsdiktaren: DET VAR SMÖRET SOM MAGNUS LÄMNADE KVAR PÅ DISKEN (medan osten och mjölken nog fick en plast i kylskåpet)
Lina: du kan få Magnus.
Värt att notera är att vi aldrig är på vippen till ett brakgräl efter att Peppe bara torkat bort 26,4% procent av fukten från diskbänken.
Det är för att jag älskar Peppe.
... och så kommer jag ihåg att jag kunde bli otroligt provocerad som ofrivillig singel av kvinnor som klagade på sina exempelvis slarviga män. Man ba: "Din man EXISTERAR! Han sitter där i tv-soffan och myser med dig och ni pratar om dagen som varit och vad ni ska göra i helgen och hur ert gemensamma barn mår. Och sen *stämningsmusik* sätter han inte undan te-koppen" ;)
Lina: fattar mer än väl! men när man lever så nära på en annan människa kan man ibland inte låta bli att irriteras på den. Och det här skulle vara en sjuuuukt tråkig blogg om jag bara skrev hur underbar Maggan är :)
Min man har ett eget skrivbord med tillhörande skrivbordsstol. På den placerar jag allt hans krafs de gånger jag får för mig att plocka upp efter honom. Det blir svårt att sitta om man inte plockar undan efter sig...
Använder ni äkta smör så är det helt ok att låta det stå framme, möjligen under skyddande kupa. Rumsvarmt smör är bredbart och står sig galant en vecka. Dock behöver det i så fall en egen plats nånstans... vår smörtallrik glider mest omkring på diskbänken utan att ha något riktigt hem. Jo, jag förstår att det inte var hållbarheten det gällde, men bara som överflödig info.
ATT det då kan irritera när endast en del av disken från middagen hamnar i diskmaskinen och en del blir kvar på bordet eller odiskat i diskhon. Blir faktiskt lite tröstad av att jag inte är ensam om att få högt blodtryck av dylikt beteende.
Jag har en underbar man som städar upp efter mig när jag lämnar efter mej! Han städar, diskar och sköter om hundarna. Enda jag behöver göra är "programmera" honom! :D Glömmer jag det får jag skylla mej själv om huset är upp och ner när jag kommer hem från jobbet på kvällen! :D
S: ja vi använder äkta smör. Tack för tipset!
Tormenta: VEEET! blir helt galen. räknar de med att man ÄNDÅ har det slutgiltiga ansvaret och går och efterkontrollerar allt?
Yvonne: men jag vill inte vara någon projektledare i vårt hem. min man ska ha lika mycket koll som jag.
Skicka en kommentar