I fredags träffade jag
Hietanen för att öva in en koreografi inför vår performance på Lilla Teatern den 16.10 (alla måste komma). Jag tycker själv att jag är hyfsat vältränad och fick till och med höra att det på Yle går ett rykte om att jag kan göra plankan i sju minuter (tycker att vi låter detta rykte florera oberoende av sanningshalt), men i dag, två dagar efter dansövningen, är jag öm i hela överkroppen. Att markera eller att göra en Ku Klux klan-hälsning är praktiskt taget omöjligt på grund av smärtan (och personliga värderingar).
2 kommentarer:
Hahahaha, oj så roligt det är att se att någon beskriver något så roligt! Sedan så fattar man ju att det inte är en själv som skrivit så roligt och så blir man sur. "Att markera eller att göra en Ku Klux klan-hälsning är praktiskt taget omöjligt på grund av smärtan (och personliga värderingar)." hahahahahahaa!
Voi Tubbs, TACK för att du fattar min humor. Jag blir så glad så glad!
(och tack för teet efter senaste föreställningen, dricker det as we speak)
Skicka en kommentar