Tietoa mainostajalle ›
Monthly Archives

november 2012

Okategoriserade

Kill the messenger

25 november 2012

Jag är ganska bra på att glömma bort när människor varit otrevliga eller direkt elaka mot mig. Jag ser det som en överlevnadsstrategi att inte gå och gräma mig över att det finns folk som är dumma mot mig. I går träffade jag Hietanen och vi pratade bland annat om den typen av människor som kommer fram och vill berätta att någon annan snackat skit om en. De här personerna utger sig för att vara sjyssta dudar och dudetter och säger: ”Jag tycker att du ska veta att den och den sade så här om dig”, men i nästan alla fall gör de ingenting gott, utan skapar bara dålig fiilis för mottagaren.

Okategoriserade

Veckan som gått

24 november 2012

Åt middag hos några kompisar i går kväll. Vidar avvek från middagen och passade på att jobba lite. Pratade böcker med Ronya i Min Morgon. Bjöd Friman på falafel, åt vietnamesiska vårrullar med Sonja och figurerade i Eat Helsinki 2013 med en text från kommande boken.

Okategoriserade

Möbler och kläder

24 november 2012

Sprang in i samma Puva som tipsade mig om krasch-inlägget. Den här gången berättade hon om Hope, en politiskt och religiöst obunden organisation som hjälper människor i ekonomiskt svåra lägen. Har man det bättre kan till exempel donera barnkläder och möbler som Hope ger vidare åt familjer som inte har råd att köpa egna. Mer information finns på webbsidan och på radioprogrammet Radar (där Puva jobbar) andra veckan i december.

Jag kommer för övrigt att vara lite sämre på att uppdatera bloggen fram till den 10 december.

Okategoriserade

Den som sig i spelet ger

22 november 2012

Lunchade med Smilla. Vi skulle främst tala om Rättviseförmedlingen, men gled in på en massa andra ämnen. Smilla sade bland annat att hon beundrar alla de storbloggare, främst i Sverige men också här i Finland, som dagligen tar emot massiva mängder med elaka kommentarer. Hon sade också att hon aldrig (som hon upprepade tjugo gånger) skulle står ut med trakasserierna. Trots att storbloggarna antagligen utgår från att det är ensamma och bittra människor som skriver, gör det litet i hjärtat för varje gång man läser att man är dum, ful, efterbliven eller väljer att leva sitt liv på fel sätt.

En god vän berättade att de elaka kommentarerna på hennes blogg korrelerar med hur bra det går för henne. Ju mer framgång, desto fulare kommentarer. En annan beslöt sig för att lägga på kommentarsgranskningen, det var för ångestladdat att vakna upp på morgonen och se förödelsen i kommentarsfältet. Karin berättade att flera författare, musiker och konstnärer hon intervjuat berättat om elaka recensioner de fått för mer än tio år sedan som ännu i dag spökar för dem.

Jag håller inte alls med att den som sig i spelet ger hen ska elaka kommentarer tåla. Snarare tycker jag att folk borde skärpa sig.

Okategoriserade

E-posten

22 november 2012

Jag ska skriva en grej om e-post och tänkte be er om hjälp.

1. Ungefär hur a) arbetsrelaterade b) personliga mail får ni dagligen?

2. Hur mycket allmänt skräp?

3. Kommunicerar ni per e-post eller genom Facebook, Twitter eller annan social media med er vänner?

4. Använder ni sociala medier för arbetsrelaterad kommunikation?

Det var allt. Uppskattar det mycket, mycket om ni hinner svara. Jag tog dessutom bort den där irriterande robotkontrollen från kommentarsrutan.

Okategoriserade

Reklam för Karin

21 november 2012

I går höll Karin och jag varsin föreläsning på Novia i Ekenäs. Jag pratade bland annat om ledarskap, sociala medier och om jämställdhet. Karin berättade om hur det är att vara företagare och hur man bygger ett varumärke och skapar ett nätverk genom bloggen. Trots att Karin och jag ofta hänger tillsammans var det första gången jag såg henne föreläsa och det visade sig att hon var svinbra. Strukturerad, tydlig och med en snygg Prezi. Inte för att jag hade väntat mig något annat, men det är en fin känsla att vara stolt över sina vänner.

Okategoriserade

Den gråtmilda kvinnan

21 november 2012

Friman sade att jag måste stanna hemma, men jag jag vill ju inte att Hufvudstadsbladet ska gå under (vilket tidningen naturligtvis gör utan mig) så jag bet ihop och beslöt mig för att bara skriva en liten grej och sedan gå hem och bli frisk. När jag sneddade nerför Kalevagatan såg jag i ögonvrån hur en gammal kvinna stupade i marken utanför Kosmos. En man med ludiskuffare i min ålder och jag själv rusade fram och hjälpte upp henne. Hon verkade okej, sade bara att hon slagit knäna, men var översvallande tacksam över att någon hjälpt henne upp på benen. Riktigt enormt tacksam och generad för att hon besvärat oss genom att snubbla.

När jag promenerade vidare mot redaktionen grät jag en skvätt över att en gammal kvinna känner så stor tacksamhet för något som är helt självklart*.

*det är klart att man ska säga tack då någon hjälper en, men det var inte som om vi skulle ha räddat livet på henne.