Tietoa mainostajalle ›
Monthly Archives

december 2012

Okategoriserade

Fulheten på flyget

31 december 2012

I flyget lyfte Magnus upp en vattenflaska i plast och förklarade hur den på grund av lufttrycket tryckts ihop.

–Samma sak händer med våra inälvor, sade han sedan långsamt och pedagogiskt.

Jag vet inte så mycket om inälvor, men att flyga är sannerligen ingen skönhetskur. Redan när jag stiger in i planet känner jag hur min hy stramar lite extra för att bara en timme senare vara torr som en öken. Mitt hår blir platt och flottigt på en kvart och jag kränger i mig för mycket godis och alldeles för lite vatten. Svullna ben och smink som upplöser sig i luften och försvinner. En och annan finne. Svetten. Sedan står man i hotellreceptionen, sjutton timmar senare, och försöker se chic och världsvan ut för att de ska uppgradera en till businessvåningen.

Okategoriserade

Hej från Bangkok!

31 december 2012

Vi fick äntligen lägenheten uthyrd och kunde dra i väg på skrivledighet (jag) och ledigledighet (Magnus). Just nu väntar vi in Karin och Mango i Bangkok.

Okategoriserade

Augusti 2012

29 december 2012

Födelsedagsmånaden då Magnus överraskade mig med att bjuda in mina goda vänner på en överraskningsfrukost på Moko, Karin och jag som vanligt åkte på modevecka till Stockholm, vi tappade bort och återfann Blixten McQueen i Koffparken, gjorde en live talk show med Hietanen och Claes Andersson, fick tummen upp för mitt manus och testade på att använda hatt.

Ida-Lina, Hannah och jag i Stockholm.

Födelsedagschampagne!

Två dygn efter försvinnandet återfanns Blixten McQueen.

Karin representerade Marimekko på modeveckan.

Manusgenomgång på Ysi.

Hietanen och jag var exstatiska över logen på Lilla Teatern.

Och det kom publik!

Vidars känsla för katt.

Jag testade Rollerderby.

Gjorde bokklubb med min son som publik.
Okategoriserade

Tom, Magnus och Björn

29 december 2012

Trots att Movember är slut har jag lyckats övertala Magnus att behålla sin fläskiga mustasch. Jag har uppriktigt gillat hans Tom Selleck-look. Eller jag gjorde det fram tills i morse då det slog mig att min far också bär en riktigt tjock mustasch. Det här innebär att min förkärlek för överläppsbehårig antagligen föddes redan i min barndom. Plötsligt känns det inte alls behagligt att associera sexighet med mustasch.

Okategoriserade

Juli 2012

29 december 2012

Juli visade sig också bli en bra månad. Vi hängde minst av allt i Helsingfors, mer i Ekenäs, Dalsbruk, Stockholm och Nerja. Sofia och Patrik gifte sig och jag fick hålla tal, Vidar hängde med Felicia och så hälsade vi på familjen Lehtinen. Magnus och jag höll vår första gemensamma föreläsning.

Maggan och jag på bibban i Dalsbruk.

Fina djur.

Nerja, åh Nerja. Äntligen lite sol och värme.

Vi hittade en nästan öde strand.

Jag doppade mig.

Vi åt plättar vi 50-talskiosken granne med Eira sjukhus.

Ett litet barn hade gömt sig under Sofia.

Jag lånade Karins Lanvinklänning-

Det var ett mycket kärleksfullt bröllop.

I Ekenäs fick jag hänga med Karin och Linn.

Och Vidar fick sin första riktiga puss.

Pyret och Miika kom från Köpenhamn till Dalsbruk.

Och så lekte Vid och Flisan i Ekenäs.

Okategoriserade

Juni 2012

28 december 2012

Juni swishade förbi i hög hastighet. Det var ganska kallt, men vi hade det bra ändå. Sonja och jag gjorde vårt traditionella Stockholmsbesök och blev uppgraderade på färjan hem. Jag fick ett ryck och försökte fotografera klassikern Dagens Outfit (det gick inte alls), träffade Hietanen över en kopp te, hängde med familjen och firade traditionellt midsommar i stan.

Titta på mig! Jag har kläder.

Dagens ungdom: en maskin som blåser såp

Te på Stockmann med Hietanen bakom kameran.

Smedsparken.

BASTU I HYTTEN PÅ SILJA! Vi pratar fortfarande om den. 

En urban midsommar.

Natttaxi i Stockholm med Sonja och Martin.

Hotel Grand Central slängde ihop en chokladmilkshake åt en bakfull Sonja.

Vidar gillade läget.

Okategoriserade

Maj 2012

28 december 2012

Maj är en av mina favoritmånader. Förväntan inför sommaren är nästan bättre än själva sommaren. Vi firade traditionellt första maj med familjen Lehtinen, åt uppenbarligen sjukt mycket glass, fick veta att Pyret var GRÄVID! Dessutom fick jag hänga med ut och rida med Pia, åka upp till Vasa för att träffa Linn och Nadia, inviga Mattolaituri, grilla utomhus och hänga med Vidars gumor Karine som kom på statsbesök från Paris (det gör hon för övrigt i kväll också).

Första maj-häng med jordgubbar och pia.

Ljusa kvällar med Skinka och Karin.

Glassen.

Har jag sagt att min vänstra arm kan göra en perfekt imitation av en protes?

Grill med Magnus bästa vänner.

Finmiddag i Vasa med bland annat Nadia.

Sonja och årets kanske första kaffe på Mattolaituri.

Vidar hade björntema på dagis i maj.

Här har Pyret precis berättat att hon är gravid.

Herregud så vi åt glass.
En av de bästa dagarna!

Picknick med Karine.

Glass, glass, glass

Okategoriserade

April 2012

28 december 2012

April var en händelsrik månad. Min son var gullig, Basse ritade serier där jag var vulgär, jag träffade Ebba i Stockholm, Linn i ett pop up-café i Esplanadparken, firade påsk,hängde med Astrid i gatuhörn,  importerade Rättviseförmedlingen till Finland och inledde stora planer med Hietanen.

Okategoriserade

Visa svar

28 december 2012

Marie undrade följande:

Har du någå bra tips på hur man skall hitta inspiration att skriva på Gradun? Jag har fastnat på min arbetsplats och hittar varken tid eller motivation…

Gradun är hemsk, jag vet. Det tog mig åtta år att bli magister bara för att gradun slackade efter, men det var så värt att få den gjord. Trots att det känns omänskligt är det möjligt att skriva på den trots att man heltidsjobbar. Kontakta din handledare och tvinga hen att ge dig så noggranna instruktioner som möjligt. Bestäm dig sedan för att skriva två timmat varje dag. När du väl får in texten och bli magister ordnar du ett stort kalas för att fira dina bedrifter. Jag säger som Obama: Yes we can!

Malin sa:

Jag undrar om ens (okej, min) ungdomliga effektivitet och entusiasm övergår till att man (okej, jag) blir lat och bekväm med åren eller om det bara är en svacka just nu. Kommer jag att komma igen, Peppe? Kommer jag att sluta att bara ligga och läsa och börja GÖRA saker igen? Eller är den tiden förbi?

Malin, Malin, din lilla svacka heter graviditet, inte brist på effektivitet, kreativitet och entusiasm. Har man två, snart tre, barn kan man inte vara lat. Det finns helt enkelt tid för sånt. Däremot har du under årens lopp bara vant dig vid den uppskruvande takten och nu när du känner dig graviditetstrött tror du att det är lättja. Du är en inspirerande kvinna. Tiden är aldrig förbi.

Johanna frågade:

Jo. Jag undrar om det finns någon ledig ok karl kvar någonstans där ute? Har ett enda absolut krav. Att han är längre än mig. Vore bra att få ett svar så kan jag sluta spana ifall han inte finns.

Oj så det finns herrar där ute! Istället för att oroa dig för att träffa någon måste du vara noga så att du inte nöjer dig med nästbäst. Lyssna på magkänslan. År 2013 här våren ska du vara aktiv och öppen och göra saker som du själv tycker är roliga och inspirerande.

Angående längden så är det naturligtvis din sak, men jag tycker personligen att det är jäkligt cool med kvinnor som är längre än sina män. Det signalerar självförtroende och skit i normen-attityd.

Elaka ställer mig såklart den svåraste frågan hittills:

Varför måste vissa uppleva så mycket mer sjukdom och lidande än andra, varför tycks lyckan vara så ojämnt fördelad? varför glider vissa igenom livet i ett rosenrött skimmer medan andra är semi-handikappade av olika besvär från unga dar? (har själv en dålig tid med en åkomma så du ser att det är tunga tankar å färde)

god fortsättning, förresten!

Tråkigt att höra att du har en åkomma som besvärar dig. Jag hoppas att det blir bättre snart. Jag vet ärligt talat inte varför vissa ska genomlida så mycket mer svårigheter och smärta än andra. Jag tror inte alls på att man blir tilldelad så mycket hemskheter man orkar bära. Ibland orkar man nämligen inte alls. Livet är jäkligt orättvist. Däremot tror jag att också de som verkar glida fram på en rosa rutschbana inte alltid har det så lätt som vi kanske tror. Men att också andra lider är väl ingen tröst.

Jag önskar dig ett så fint 2013 som bara är möjligt och hoppas att du fortsätter med din samhällskritik! (och jag har inte glömt De Osynliga, ska skriva om den snart)

Ida-Linas fråga:

Jag undrar bara när jag får träffa dig?
Det måste bli i dag eller i februari eftersom vi åker i morgon.