Tietoa mainostajalle ›
Feminism Gravid

Uppfostra era söner som döttrar

29 september 2016

Jag fick en så bra kommentar på ett inlägg under. Har själv tänkt i samma banor. 

”Jag väntar som du en flicka efter två grabbar och det skrämmer mig faktiskt. Hur uppfostrar jag en stark modig kvinna i denna skit till patriarkal sörja? Killarna kan jag på någe vis. I donno.”

Det slog mig att det ju är vi som är föräldrar till pojkar som borde tänka efter extra noga. Kanske till och med noggrannare föräldrar till flickor. Om man generaliserar lite så upprätthålls patriarkatet av män (fine också kvinnor, ska man leva i det här samhället kan man inte hela tiden vara käringen mot strömmen OCH det är lättare att spela med än att vara den besvärliga ifrågasättande typen).

Egentligen är det ju den traditionella flickan/kvinnan, hon som är empatisk och snäll, som gör rätt. Hon som tar andras känslor i beaktande, som ställer frågor och lyssnar och som ger plats. Vi med söner borde satsa extra mycket på att lära dem traditionellt kvinnliga egenskaper. Om vi uppfostrar våra döttrar till att vara mer som män upprätthåller vi ju bara patriarkatet. Eller tänker jag fel här?

 

Nyfiken på författaren
Hur jobbig kan en baby vara?

You Might Also Like

13 Comments

  • Reply Nina 29 september 2016 at 14:14

    Jag har bara en dotter, men har under hennes uppväxt i vissa situationer tänkt att jag ska försöka tänka hur jag (läs omgivningen) skulle göra med en son. Sen har jag tänkt att om jag får en son så skulle jag tänka att hur skulle jag (läs omgivningen) göra med en tjej. Detta har jag tänkt att jämnar ut sig och blir en person som tar den plats och roll hen behöver/vill göra.

    Tänkte dock mycket på precis det – om jag bara upprätthåller patriarkatet, men har nånstans landat i att dotterns omgivande miljö lär henne de mera matriarkata egenskaperna och att hon förhoppningsvis tar med sig de bästa delarna från båda.

    • Reply Peppe Öhman 30 september 2016 at 09:52

      intressant och bra tänkt att liksom svänga på steken.

  • Reply Eva 29 september 2016 at 23:44

    Du tänker helt rätt, tycker jag.
    Hälsningar från Göteborg

    • Reply Peppe Öhman 30 september 2016 at 09:53

      <3 <3 <3

  • Reply Mia 30 september 2016 at 03:01

    Tänker precis så – det är ju vi som uppfostrar pojkar som MÅSTE få in de kvinnligt kodade egenskaperna – empati, kommunikativ förmåga, ansvarstagande… Som mamma till tre pojkar har jag ibland undrat över hur jag skulle vara som mamma till en flicka. Jag hoppas ju att jag fortfarande skulle fokusera på ungefär samma saker, men vem vet.

    • Reply Peppe Öhman 30 september 2016 at 09:54

      Håller helt med.

  • Reply Walopää 30 september 2016 at 07:05

    Jag tänker faktiskt aldrig på mitt barn som en könad varelse. Uppfostrar hen till människa bara. Jag blir liksom paff när någon talar om min son i termer av att jaja, klart han gör så, han är ju pojke.
    Jag är ensamstående förälder, så det gör det ju också lättare. Ofta är det nog papporna som prompt ska föra över vissa inlärda ”alfahanne”beteenden till sina söner.

    • Reply Peppe Öhman 30 september 2016 at 09:55

      Låter sunt! Hos oss kraschade det när Vidde började skolan och könsrollerna var så extremt tydliga och påträngande.

      • Reply Walopää 1 oktober 2016 at 05:32

        Jag har haft tur med skolor o dagis. I innerstan i hfrs är det kanske ganska bra ställt med genusaspekterna.

        • Reply Peppe Öhman 1 oktober 2016 at 10:25

          Säkert mycket mycket bättre än USA.

  • Reply Erika 2 oktober 2016 at 04:16

    Jag håller helt med dig. Tänk att så himla många fortfarande inte fattar.

  • Reply Erika 2 oktober 2016 at 04:18

    Min bloggadress kom inte med. Den måste ju komma med ifall att nån eventuellt skulle vilja klicka. Hehe. Mvh stora tankar om sig själv.

    • Reply Peppe Öhman 2 oktober 2016 at 08:04

      KLART att den ska med!

    Leave a Reply