Tietoa mainostajalle ›
Monthly Archives

oktober 2016

Resa

Allt ni behöver veta om Köpenhamn

31 oktober 2016

Vill tipsa er om den ultimata Köpenhamnsbloggen som min kompis Malin precis har börjar skriva för Vagabond.se. Eftersom Köpenhamn bara ligger ett stenkast från de flesta platser i Norden OCH det är en underbar stad tycker jag att ni genast ska lägga till den här bloggen i era RSS-flöden och länklistor. Jag lärde känna Malin när hon bodde i L.A. för ett drygt år sedan. Det var Malins och min gemensamma kompis Cissan som presenterade oss för varandra och vi hann bland annat med en roadtrip till Vegas innan Malin flyttade tillbaka till Norden igen. Superbra människa och superbra stad!

Här är en intervju med Malin om bloggen.

dscf3859

Okategoriserade

Trick or treat

30 oktober 2016

I morgon är det officiellt Halloween som firas genom en liten parad i Viddes skola, där ungarna är utklädda och föräldrarna maniskt fotar och filmar dem. Som vanligt är vi ute i sista minuten, men lyckligtvis är kapitalismen så dominerande här i USA att de flesta maskeradaffärer var öppna hela dagen trots att det var söndag.

dscf7347

Jag är ju på benen igen och fejkar här att jag orkar gå och släpa på bilstolen Majlis reser i.

dscf7364

Amerikanerna gillar ju att gå all in och i den här affären fanns verkligen SAMTLIGA kostymer än människa kunde föreställa sig. Förutom en spindelkostym för barn, som Vidar ville ha. Nåja, han tröstade sig med en Star Wars-karaktär. Magnus sa att han ville vara zombie i år igen och jag funderar på att gå som förra årets succékoncept (alltså en personlig succé, ingen annan fattade den): den farligaste varelsen i världen: En vit kränkt man.

dscf7355 dscf7356dscf7358

Det bor en hel del Hollywoodmänniskor i våra kvarter och många av dem satsar helhjärtat på dekorationer och inhyrda skådespelare på Halloween. Förra året sprang jag en hel del i området och kunde följa med hur husen från och med den första oktober långsamt förvandlades till spökhus. Det här året har jag inte sprungit så mycket och insisterade därför på att vi skulle köra förbi de bästa husen. Till exempel det som varje år bygger om en hel segelbåt till ett piratskepp styrt av skelett. Vidde tycker att det är lite FÖR läskigt så han stirrade mest på Majlis medan Magnus tog några bilder av mig.

dscf7366

dscf7370

 

dscf7373

dscf7374dscf7367

Okategoriserade

Mat jag gillar

30 oktober 2016

Tunna äppelskivor på ostmackan. Har ni testat det? Så sjukt gott. Eggs Florentine, alltså pocherade ägg med spenat och hollandaissås. Riktigt  sur lemonad. ELLER frys ner saft av citron i iskuber och antingen bara sug på dem eller häll ner dem i vattenglaset. Tomatsås med röda linser och pasta. Stek linserna och vitlöken i olja, häll sedan på en burk krossade tomater (eller kör färska tomater om ni är ambitiösa), en slurk rödvin och lite svartpeppar. Låt koka upp länge. Servera med parmesan (Magnus) eller mozzarella (jag). Tacos med röra på svarta bönor, guacamole, ost och massor av Tabasco. Red Stripe öl.

Ni då? Utökar gärna min repertoar.

_mg_0079

Podcast

Smoothie på banan och moderkaka

30 oktober 2016

Eftersom vi inte ligger på latsidan har Jihde och jag spelat in ett avsnitt av Mellan raderna. Den här veckan berättar jag om hur det är att föda barn på en hipsterklinik i Silver Lake, LA. Jihde har läst Micael Dahlén och vet nu hur man skapar ett liv fyllt av lycka (spoiler: det handlar INTE om att vara så effektiv som möjligt). Jag är besviken på Sofi Oksanens ”Norma”, men djupt fascinerad av ämnet hår. Vi minns båda tillbaka till tiden då de själva hade löshår. Jihde vill prata om Catharina Gripenbergs poesi och jag är inte nöjd med en recension jag läst av Anna Fredrikssons ”Tisdagsklubben”. Däremot är hon nöjd med boken. I samarbete med Schildts & Söderströms förlag.

baby

Minihuvudet till höger

29 oktober 2016

I dag är en av de få dagar jag inte haft tid att blogga. Vi fick gäster från Stockholm , brunchade på The Courtyard Kitchen och hade också en efterkontroll med barnmorskan. Eftersom det är Halloween-helg har trafiken varit långsammare än vanligt. Jag hänvisar er därför till den här bilden. Tagen när jag steg upp imorse. Blir alldeles fnissig av minihuvudet till höger.

Okategoriserade

Hur privilegierad är du?

28 oktober 2016

I dagens Kuukasiliite (omöjligt att inte först säga kuukautisliite hur mycket man än anstränger sig för att få det rätt) finns det ett test man kan ta för att få reda på hur priviligerad man är jämfört med de andra som svarat på testet (tyvärr på finska). Frågorna handlar om allt mellan att ha ha kvar pengar på kontot i slutet av månaden, om att kunna köpa plåster i färgen ”hudfärg” som matchar ens egen hy, om att ha akademiskt utbildade föräldrar, att få sin kropp recenserad, att vara rädd när man promenerar hem på kvällen och så vidare.

Länge trodde jag att mina egna privilegier var förtjänta. Att eftersom jag var född i Finland hade precis samma möjligheter som alla andra och bara råkade vara lite extra duktig. Det är såklart inte så. Hudfärg, familj, ekonomi, föräldrars engagemang, sexualitet, kön, religion, kultur och så vidare är alla faktorer som påverka våra möjligheter att klara oss i livet. I USA är det ännu värre. Alla startar inte på samma linje. Det tråkiga är att de mest priviligerade oftast tror att de själva tjänat in/jobbat ihop de fördelar de har i livet. Jag antar att det är mer smickrande att se sin framgång som någonting man fixat själv, istället för att inse att man fått ganska mycket medvind eftersom man är född i rätt kön, med rätt hudfärg, med föräldrar som ger en mycket stöd och så vidare.

Ni som talar finska, vilken procent fick ni? Jag är 22 procent mer priviligerad än de andra som svarat på enkäten.

Personligt

Jag är Linn Jung

28 oktober 2016

Min vän Linn sjukskrev sig i somras, sen jobbade hon en tid och sjukskrev sig igen. Planen är att börja jobba i december igen. Om hon orkar. Jag känner igen mig i så mycket i Linn. Tänker ofta på hur hon och jag är lika, fast hon är lite bättre än jag. Precis som jag är hon journalist, bloggare och jobbar med en massa olika sorters media och kommunikation. En oerhört ambitiös person som har en övertro på sig själv. Vi klarar precis vad som helst, har en gränslös inställning till livet (och uppdragen!) och en väldigt stark tilltro till den egna kroppen och psyket. Det är ju så roligt att leverera! Vi är superkvinnorna som fixar allt. Kolla på det här! Vi kan jonglera med alla världens bollar utan att ens bli lite svettiga. Eller det är alltså det vi TROR om oss själva.

Linn skriver så otroligt bra om hur det inte är ett personlighetsdrag att bli utbränd. Eller kanske att det just är det, det är (också) ambitiösa människor, som brinner, som är vana att vara kapabla och starka. De är de som TROR på sig själva. Det är de som har det roligt på jobbet. De är de som tror att de inte faller i fällan att bli utbrända. Och alla blir såklart inte utbrända, men det finns ingen personlighetsgaranti för att man ska klara sig och liksom stå över psykisk ohälsa. Äh, allt det här och den där berömda väggen skriver Linn så mycket bättre om än jag. In på hennes blogg och läs! Basta! 

img_0101

Okategoriserade Personligt

Bo i en djungel

27 oktober 2016

Magnus drömmer om att att åka båt nerför Amazonas. Eller åtminstone få vandra lite i en riktig djungel. Jag är mer av en hav/öken-människa, men har på äldre dagar insett hur fint det är med levande växter i ett hem. Ni fattar kopplingen: Djungel=växter. Jag vet inte varför jag aldrig insåg hur mysigt det är med en massa plantor medan vi bodde i Finland. Kanske för att det var så mörkt en så stor del av året och växterna bara dog. Vad vet jag. Eller så är detta en medelåldersgrej. HUR som helst så fyller vi långsamt vårt hem med grönväxter. Både inomhus och på den lilla terrassen. Odlar avokadoträd av kärnor och ska snart skörda en av två tomater. Och med en ny soffan in the house känns det som om vårt hem uppgraderats några klasser.

dscf7319_2

En helt annan fråga: Brukar ni plocka upp på kvällen så att det ska vara någorlunda fint i hemmet följande morgon när ni stiger upp. Eller är ni carpe diem-människor som tycker sånt är onödigt. Man vet ju aldrig vad som händer under natten.

Samarbete

Läs högt för era barn

26 oktober 2016

Detta är ett samarbete mellan Suomen Blogimedia, McDonalds och Livet & L.A.

Ja, jag är bara en människa och tar mitt barn till McDonalds ibland. Aldrig här i USA, men nog i Helsingfors och Stockholm. Vidar älskar nämligen McDonalds mer än alla andra restauranger vi tagit honom till..

Under oktober gör McDonalds kampanjen Nordic Books, där de lyfter fram åtta stycken nordiska författare och betonar vikten av att läsa högt för sina barn. Också efter att barnen lärt sig läsa själva. Under den här kampanjen får ungarna istället för en liten leksak med Happy Meal-måltiden en bok. Nästa vecka är det böckerna ”När två blir arga på varann” och ”Min egen lilla apa” som är aktuella.

dscf7301

När jag var liten älskade jag biblioteket. Jag blev så ivrig när vi steg in på bibban att det första jag måste göra var att kissa. Sen åkte vi hem med en väska full av böcker. Mina föräldrar läste nästan aldrig för mig, men min mormor, som barnvaktade mig och syrran varje dag, läste timme efter timme. Alltså tålamodet den kvinnan hade. Ofta var hon dessutom tvungen att läsa samma böcker om och om igen. Föreställer mig att det delvis är tack vare henne jag är en skrivande och läsande människa.

dscf7295

Enligt Hem & skola räcker är en kvart om dagen av högläsning (men man får alltså läsa mer). Förutom att det utvecklar barnets språk lär det också barnet hur historier är uppbyggda och ger dem bättre beredskap inför skolan genom ökad läsförståelse och större ordförråd. Såklart! Det är också viktigt att fortsätta högläsa efter att barnet själv lärt sig det. Jag vet inte hur statistiken ser ut i Finland, men för tio år sedan i Sverige fick 75 procent av alla barn lyssna till godnattsaga, nu är ligger siffran nere på cirka 35 procent. Ja, ja ni fattar: Läs högt för era barn.

Här finns mer info om böckerna och hela kampanjen.


mcdonalds_sponsoribanneri2

 

Okategoriserade Personligt

Den fantastiska kvinnokroppen

26 oktober 2016

Alltså kvinnokroppen, hur fantastisk är inte den? Tänk att den först skapar en liten människa, bär på hen i nio månader, sedan pressar ut ungen och efteråt återgår till mer eller mindre status quo. Fast med förmågan att mata barnet. Nu vill jag inte vara den som startar ett könskrig här, men herregud så kapabel kvinnokroppen är jämfört med manskroppen. Och ändå är det kvinnans kropp som ständigt inte duger. Som alttid borde vara smalare, muskulösare, tjockare, starkare, blekare, yngre, fastare eller vad som helst som den inte för tillfället. Det är kvinnokroppen som hela tiden ska befinna sig i ett förbättringsläge och föra nåt slags kamp mot sig själv. En kamp som helt enkelt inte går att vinna.

I dag drog jag på mig ett par lösa jeans. Som jag har LÄNGTAT efter jeans. Kände mig som om jag erövrat Mount Everest eller vunnit Nobelpriset i litteratur, utan att vara Bob Dylan. Ni vet kanske den där förrädiska känslan av att man efter att ha fött barn plötsligt är pinnsmal, eller man känner sig pinnsmal eftersom man inte längre har en baby i magen. Och man VILL det så gärna vara smal eftersom man helst blixtsnabbt ska se ut som dagen när man blev gravid och för att man inte står ut med att folk frågar en när babyn kommer, och man måste svara: ”För en månad sen”.

Efter en förlossning har man i praktiken en mage som mest av allt påminner om fem månader in i graviditeten. Mjuk och go. Eller nu talar jag bara om mig själv. Minns att jag nån vecka efter att ha fått Vidde klämde in mig in i en Acne-klänning och kände mig supersmal och snygg. Efteråt, när jag såg bilder från festen insåg jag att pinnsmal kanske var en överdrift och skämdes för att min mage putade.

Den här gången ska jag i alla fall cut min mjuka putmage som slack. Kan jag kränga in mig i ett par byxor: Good for me! Måste jag vänta sex månader på skinny jeansen: Good for me! Kvinnokroppen är för cool och kapabel för att snackas skit om.