Tietoa mainostajalle ›
Monthly Archives

december 2016

Podcast

Varför folk lämnar varandra

31 december 2016

Och så spelade Karin och jag också in årets sista avsnitt av Mellan raderna. I veckans avsnitt blir det relationer, relationer och mer relationer. Framförallt såna som tar slut. Jag har läst Geir Gulliksens ”Berättelse om ett äktenskap” och har starka åsikter om huvudpersonens offerkofta och Karin hyllar skildringen av ett förljuget äktenskap i ”En kvinnas blekblå handstil” av Franz Werfel. Därutöver snack om Sandra Beijers ”Allt som blir kvar”, ”Ett litet liv” av Hanya Yanagihara och den norska tv-serien Skam (i jämförelse med den svenska Juicebaren). Och så årets böcker såklart! Lyssna! Tipsa en vän! Bli vår vän på Instagram! 

I samarbete med Schildts & Söderströms

Okategoriserade

When Harry met Sally

31 december 2016

För er som är hemma i kväll och vill hedra Carrie Fisher rekommenderar New York Times att sätta på filmen When Harry met Sally exakt klockan 22:30:28 för att tajma nedräkningen till årsavslutet synkroniserat med det i filmen. Ganska fint ändå.

.

Okategoriserade Personligt

Nyårslöften, vi gör det!

30 december 2016

Jihde och jag spelade in årets sista Mellan raderna och i slutet frågade Karin mig om mina nyårslöften. Själv lovade hon att oftare gå på vänners föreställningar, utställningar, bokreleaser och andra festligheter. I stunden kom jag inte på en enda sak. Kände väl mig perfekt som jag var. Men nu ni, tänker jag så här: År 2017 ska jag satsa på att få folk glada, se dem för dem de är, berömma dem för det de gjort bra, försöka vara rolig och liksom skapa god stämning. Tänka som Noora i Skam: Alla människor går igenom en struggle, därför var snäll. Givetvis ska jag också i fortsättningen bråka med sexister och rasister, men vara den positiva typen i andra människors lag. Lite mer som Magnus, alltså. Förutom ekonomiskt.

Ni då, avger ni några nyårslöften? Jag vill höra dem alla.

Okategoriserade

WIN!

29 december 2016

Med fläskiga 26 timmars marginal innan Los Angeles-flygets avgång tar vi oss nu till Stockholm. Kan inte påstå att jag inte är lättad. Har vart ganska oavslappnad hela förmiddagen. Dock besviken på ert obefintliga engagemang i detta ytterst spännande scenario.

SKOJA! Fattar att ni har annat för er än hänga här.

Personligt Resa

Kommer vi iväg till Los Angeles?

29 december 2016

I morse drog Majlis och Maggan till Stockholm och imorgon går LA-flyget. Vidar och jag väntar fortfarande på våra förnyade visum som ligger nånstans på posten mellan USA:s ambassad och min syrras hem. Om de inte kommer i dag ser det ut som om Vid och jag missar morgondagens flyg och är tvungna att köpa nya biljetter. Det är inte precis gratis den här tiden på året och det gör mig lite illa till mods att ha en Atlant och en kontinent mellan mig och resten av familjen. Exakt så här var det senast vi fick våra visum, de kom en dag innan flyget skulle gå och spänningen var snäppet för intensiv.

Det är ingens, eller kanske mest mitt fel, jag borde ha informerat ambassaden om att det brinner i knutarna med visumen. Alla amerikanska ämbetsverk, vare sig det handlar om att få ett pass till Majlis eller ambassaden här i Helsingfors, har nämligen varit extremt trevliga och hjälpsamma och så fort jag försynt hörde av mig och sa att jag gärna skulle ha passen asap åkte de iväg med posten. Om några timmar blir det klart om det var för sent eller om vi hinner. Ja,ja håll tummarna! Jag hör av mig när jag vet.

Personligt

Ständigt dessa farväl

28 december 2016

De sista dagarna ute på landet hos min syster. Vi glider omkring i yllesockor, badar bastu på kvällarna och vissa dagar går vi inte alls ut. När solen går ner är det så mörkt att ute att man inte kan se en utsträckt hand framför sig.

Jag både tycker det är sorgligt att åka iväg och lite skönt att få komma tillbaka till L.A. Kan inte påstå att jag hatar att sova i egen säng eller solsken. Men sorgligt ändå med alla dessa farväl. Förvånas alltid över att tiden går så otroligt fort. Vi kom ju nyss till Stockholm och en blinkning senare steg vi iland i Helsingfors. Tiden stressar mig lite. Om tre minuter flyttar Vidar hemifrån.

Tröstar mig med att Pyret i alla fall kommer på besök i vår.

Okategoriserade

Föräldrar som vänner

26 december 2016

Annandag jul och solen tittar till och med fram. Vi åt middag med min far och fru. Min pappa är en man född i slutet på 1940-talet och utan att gå in på detaljer tycker vi ganska olika om jämställdhet, rasism, vetenskap och klimatförändringen. Trots att vi älskar varandra blir det ibland dålig stämning.

Det slog mig att jag på USC hade en gästföreläsare som pratade om hur olika generationer ser på familj. Om jag minns rätt var Generation X den första generationen som skapade en slags obiologisk familj av sina vänner. Tv-serien Friends var idealet och föräldrar var personer man bara träffade när man måste. Generationen efter X, millennials, såg sina föräldrar som kompisar. Många av föräldrarna till millennials fick barn när tv-serien Cosby Show var stor och där det nya var att mammor och pappor inte var auktoritära figurer, utan pratade och resonerade med sina barn som om de var jämlikar. Nästan. (Och ja, föreläsningen hölls före Bill Cosby visade sig vara en våldtäktsman). Okej, karikerat, men ni fattar. Ni tycker förresten kanske att tv-seriers påverkan på folk är överdriven, men när jag pluggade i LA använde så gott som alla föreläsare just film- och tv som referenser i tänkbara och otippade scenarier.

Föreläsarens teorier handlade visserligen om ungdomar i USA, men jag tyckte ändå att det var intressant. Att generation X  var den första generationen som skapade sin egen familj av vänner och att generationen efter (millennials eller generation Y) står närmare sina föräldrar. Jag antar att moderna mammor och pappor generellt blir allt mindre auktoritära och att det gör att det är lättare att skapa vänskapsförhållanden med sina barn och att millennials och yngre kanske därför gärna umgås med sina päron.

Äh, jag vet inte. Men jag hoppas innerligt att Vidar och Majlis vill hänga med oss annat än på högtider och av plikt när de är vuxna.

 

 

Okategoriserade

Mängden julklappar är ej rimlig

24 december 2016

För en gångs skull planerade vi julafton ordentligt och delade ut en del av barnens julklappar före middagen. Det kändes både som ett litet nederlag och ett genidrag. Mer genidrag. Sen åt vi blinier med rom, smetana och hackad lök, gravad lax, potatis och en massa annat gott. När barnen långsamt knoppade av delade vuxenpresenterna ut (allt man lägger epitetet ”vuxen” till får en snuskig dubbelmening) och drack det sista av champagnen. För att vara ärlig börja jag bli lite äcklad av mängden presenter på julafton, det blir helt enkelt en för stor kontrast till de som har noll. Ville ändå inte förstöra stämningen på självaste julafton genom att säga detta. Får ta upp det lite tidigare i december nästa år.

Med det sagt: Vilken var er bästa gåva att ge bort och/eller julklapp ni fick?img_3119

Podcast

Jullyssning om och av Rosenmusen

24 december 2016

Och så ligger det ett pinfärskt avsnitt av Mellan raderna uppe. Vi talar om novellsamligen ”Paradise” av Nanna Johansson, om Karolina Ramqvists ”Kvinnofängelset” om rockbiografier och Ferrante. Jag skryter om min föreläsning i Vasa och Karin berättar om alla kändisar och folk som svimmat på bokrelesearna hon och Peter ordnat. Det är inte så illa som det låter. Det blir också lite snack om smeknamn. Varsågoda!