Tietoa mainostajalle ›
Personligt

Det är inte du, det är prestationssamhället

30 april 2017

Hanna skriver ett inlägg med rubriken ”Jag är så trött”. Själv började jag på ett inlägg med exakt samma rubrik för två dagar sedan, men lät bli att publicera det eftersom jag tänkte att min personliga tröttma inte kan intressera någon. MEN nu tänker jag annorlunda, för det kan inte vara en slump att Hanna (ej personen som skrev blogginlägget) och Amanda kränger mirakelpiller mot trötthet, att försäljningen av kosttillskott ökar, att allt fler skriver om hur det enda de vill är lägga sig ner och sova en liten stund.

Själv har jag försökt bot på min trötthet genom att springa, äta frukt och grönsaker, dricka kaffe, ta järntabletter, yoga och prestera hälsa på alla tänkbara sätt. Eftersom det inte har hjälpt speciellt mycket har jag funderat på om det är åldern. Att jag nu kommer att vara ständigt trött fram till den eviga vilan. Men sen slog det mig att min och Hannas (ej hon med Amanda) och alla andras trötthet kanske mer beror på massa förvärvsarbete, plus hushållsarbete, plus småbarn, plus kreativa uttryck, plus vänskapsförhållanden att vårda, plus skönhetsnormer, plus sociala medier, plus upprätthållande av parförhållande och så vidare. Sammanfattat i ett ord: prestationssamhället.

Att säga att vi får ta och skärpa oss funkar inte heller, för det är precis det vi gör hela tiden. Skärper oss för att göra rätt. Man kan inte skylla på individen för att kulturen är fucked up. Däremot kan vi tillsammans ifrågasätta och call samhällets bluff. Vara latare, ta efter Magnus som njuter av livet och kollar på tv-serier mitt på dagen och kanske dricker ett glas vin till det. #goalz

Handen upp nu, vilka av er är trötta oftare än ni skulle önska att ni var det?

Los Angeles är utseendefixerat
En operfekt fredag morgon i San

You Might Also Like

25 Comments

  • Reply Trötter 30 april 2017 at 22:22

    Jag har för mig att jag läst någonstans (här?) att sömn är den nya statusgrejen. Att vara utvilad är det nya ”vara smal”. Supersvårt att uppnå, i alla fall som småbarnsförälder, men vetskapen om detta kanske gör oss andra extra trötta?

    • Reply Peppe Öhman 2 maj 2017 at 13:38

      Jag läste också det! I nån amerikansk tidning tror jag att det var.

  • Reply J 30 april 2017 at 22:29

    Åh gud, jag har varit kroniskt trött i flera år, har bara svaga minnen av hur livet var före det. Att få barn och samtidigt bli svårt sjuk har tärt så fruktansvärt på mig, även om jag fysiskt mår bra idag så har jag åldrats minst 10 år, iaf när jag ser mig i spegeln. Däremot så har jag inga problem att acceptera min trötthet och vilar gärna mitt på dagen och lägger mig tidigt på kvällen. Kan dock vara avundsjuk på folk som orkar ha fritidsintressen eller orkar träna/träffa kompisar osv efter jobbet eller gör roliga saker varje helg. Sån var jag nämligen själv tidigare så jag har definitivt blivit en mindre social och spontan typ men somsagt nån stress i livet känner jag inte så det är väl en positiv sak.

    • Reply Peppe Öhman 2 maj 2017 at 13:38

      Fint att höra att du inte är sjuk längre och smart att du lägger dig. Det gör Magnus med och jag ska nog inspireras av er.

  • Reply Matilda 30 april 2017 at 23:39

    JAG!

    • Reply Peppe Öhman 2 maj 2017 at 13:37

      KRAM ödessyster

  • Reply L 1 maj 2017 at 00:07

    Jag! Av precis de anledningar som du beskriver. Jag är inte alls bra på att vara lat. Möjligen att jag kan slappa om jag har en bok i handen, men det finns ju så mycket annat som ska göras hela tiden.

    • Reply Peppe Öhman 2 maj 2017 at 13:37

      Jag hör dig. Tänker nu faktiskt läsa en stund. Rekommenderar Memorys bok, ska tala om den i nästa Mellan raderna.

  • Reply Hanna 1 maj 2017 at 10:28

    Ja! Som barn och tonåring var jag en riktig slacker, men nu har någonting hänt och jag har blivit ett jäkla pretto som ska prestera på alla fronter. Kan bli helt matt då jag har en ledig söndag och tänker på allt jag borde göra: Byka, stryka, plantera blommor, träna, storstäda köksskåpen, sy gardiner, leka underhållande lekar med barnen, ta med barnen på något kulturellt evenemang, träffa kompisarna man har försummat, läsa boken man aldrig får avslutad, se på serien man älskar, gå på skogspromenad, m.m m.m. Till saken hör att jag har ett mycket krävande jobb och att jag vet att allt det här presterande på hemmafronten är bara i mitt huvud.

    • Reply Peppe Öhman 2 maj 2017 at 13:36

      Du måste hitta ditt tonårsjag igen!! (och jag mitt)

  • Reply Agnetha 1 maj 2017 at 12:49

    Hand upp. Mina senaste uppdateringar på fejjan handlar i stort sett bara om hur trött jag är… Ibland längtar jag lite efter att bli förkyld, lite lagom så där snörvligt så jag inte kan vara på jobbet och smitta alla kollegor, men inte värre än att jag orkar läsa bok och kolla film och slappa lite… Men jag har varit så förbannat frisk de senaste två åren, vilket jag självklart är glad för, för jag vet att när jag är sjuk vill jag inget hellre än att bli frisk, och det finns väldigt många som är riktigt sjuka och kanske aldrig blir friska och det är klart att jag inte längtar efter att vara sjuk. Nej, frisk och slappa med gott samvete ska bli mitt nya mål! (fast nu känns slappa nästan som ytterligare en grej som ska presteras… Ah! Andas!)

    • Reply Eva 1 maj 2017 at 22:28

      Hög igenkänning på den! Hoppas ofta att jag ska bli ”lagom” förkyld så jag med gott samvete kan vara hemma från jobbet men ändå orka läsa, kolla på TV och såna runt i morgonrock. Men jag är också ”förbannat frisk”.. 😅

      • Reply Peppe Öhman 2 maj 2017 at 13:35

        Känner också igen mig från tiden då jag hade en fast anställning.

  • Reply Lou 1 maj 2017 at 14:06

    Jag och hör vi män som uttrycker samma slags tröttma… näe de är duktighetskvinnosocialamedierbarninredningmotiongillajobbetfällan… och för att vi vill kan har råd och äntligen har möjlighet till det… vi prioriterar inte att jobba mindre o vara fattigare och bara vara. Vi vill ha allt genast medan våra föräldrars generation tex reser köper ny bil o nytt kök nu först vid 60… eller vad tror ni/du? Åtminstone en tanke jag brukar tänka då jag är trött fastän jag har stora barn…

    • Reply Peppe Öhman 2 maj 2017 at 13:36

      SÅ sant! Men jag tror också att våra föräldrars generation faktiskt hade mer pengar än vi, eller har det nu jämfört med vad vi kommer att ha i deras ålder. Vi är den första generationen på väldigt längre som har det sämre ekonomiskt än våra mammor och pappor.

  • Reply BackstageiMammalivet 2 maj 2017 at 00:21

    ”håller upp handen” – väldigt skönt att läsa… +++++ Jag förstår ofta inte hur andra orkar, för enda sättet jag orkar med mitt liv (som ensamstående mamma på heltid som jobbar) är att jag går o lägger mig innan 22, gärna kl.21. Sova kanske är det nya för jag brukar vara bra på att känna av trender och ÄLSKAR att sova ha ha. Sen försöker jag dra ner kraven och lära mig att bara vara, lata mig även om det är svårt… (så mycket eller lite en nu kan lata sig med en 6-åring). Jag väljer bort väldigt mycket för att orka, försöker prioritera det som verkligen är viktigt.

    Läst flera intressanta böcker som fått mig att prioritera om:
    Lyckomyten : en arg bok om lycka
    Duktighetsfällan
    Wellnesssyndromet
    Nextopia
    YES, Därför köper vi det vi inte behöver
    Själv – Kraften i egentid
    Statussyndromet, Michael Marmot
    Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

    https://www.ted.com/talks/robert_waldinger_what_makes_a_good_life_lessons_from_the_longest_study_on_happiness
    https://www.ted.com/talks/bj_miller_what_really_matters_at_the_end_of_life

    Här finns flera bra TED talks om vad som egentligen gör oss lyckliga…
    https://www.ted.com/playlists/4/what_makes_you_happy

    Ja, finns mycket intressant om temat…

    • Reply Peppe Öhman 2 maj 2017 at 13:34

      Tack för länkar och jag är som du, vill helst lägga mig senast 22 varje kväll om jag bara får välja.

  • Reply Eva 2 maj 2017 at 00:59

    Jag har en känsla av att tröttheten delvis är ett resultat av att vi vet att en förväntas vara så j***a upptagen, stressad, viktig och busy precis hela tiden. Säger en att en är utvilad och pigg så titta folk på en som om en inte har något liv. Jag är bara trött om jag har sovit dåligt, men det vågar jag inte säga högt för alla omkring mig är konstant så stressade och upptagna och trötta…

    • Reply Peppe Öhman 2 maj 2017 at 13:33

      Håller verkligen med om att det är tröttsamt med folk som tror att det finns nåt slags prestige i att var UPPTAGEN.

      • Reply Sandra 3 maj 2017 at 00:27

        Håller med till 100% om det. Jag blev inspirerad och skrev ett blogg inlägg om det. I Finland kände jag så mycket mera stress över förväntningar, som att man alltid skulle säga att man var upptagen. Jag hade dåligt samvete över att göra ingenting och då hade jag verkligen inte mycket tid för att göra ingenting och den tiden ägnade jag åt dåligt samvete. Flyttade utomlands, bort från den kulturen och är en mycket friare människa.

        • Reply Peppe Öhman 3 maj 2017 at 18:29

          Går genast in och läser! (Grattis till friheten!)

    • Reply Sunni 5 maj 2017 at 01:57

      Ja, precis! Haller med… Ledsamt. Fast himla bra att du ru utvilad & pigg. Skulle du saga det till mig skulle jag uppfatta det som inspirerande! Sa vill jag vara (och ar halften av tiden?).

  • Reply Koko 3 maj 2017 at 06:28

    Jag är också trötttare än jag vill vara, men inte så illa som för några år sedan då jag bara satt och grät av utmattning. Efter att ha varit sjukskriven ett tag och fått lite omorganisation på jobbet är det bättre, men det känns som att jag aldrig riktigt kommit tillbaka till den jag var före det 🙁 Jag har stressat mycket över det, men tog verkligen till mig av Fan vad fittigts podd om utbrändhet, som jag tror att du kanske tipsade om? De sa att ”bränd” är centralt, att precis som huden blir ömtåligare av en brännskada så blir psyket känsligare om man en gång utmattat sig.

    Vårtröttheten överraskar mig varje år, jag biter ihop hela vintern och väntar på ljuset och när det kommer så är jag så trött att jag inte tror att det är sant. Varje. Jävla. År. Så nu försöker jag bromsa mig när jag känner att det går åt fel håll, flytta bort en del ansvar (är föreningsaktiv på tusen ställen, känns det som) och nu på våren har jag lagt in i snitt en semesterdag per vecka, eftersom jag har ett sådant jobb att jag kan göra det. Det gör mig effektivare de andra dagarna och jag får undan sånt som stressar mig utanför jobbet.

    En annan sak att tänka på är att göra en sömnundersökning. Efter att min sambo hotat med skilsmässa för mitt snarkande och jag börjat somna vid de mest olämpliga tillfällen (på bio, på möten och en gång vid ratten) så kom jag mig äntligen för att kolla upp det och det konstaterades sömnapné. Man behöver tydligen inte alls vara speciellt gammal för det och mikrouppehåll i andningen ger usel sömnkvalitet. Jag har numera en CPAP, en maskin som blåser in luft i mig om natten via en mask över näsan. Fruktansvärt osexigt, men jag vande mig förbluffande snabbt och är mycket mera utvilad när jag vaknar 🙂 Pluspoäng för att maskinen bara susar lite lätt – inga timmerstockar och vi kan dela säng igen <3

    Förlåt för lång reklamkommentar, men jag var så skeptisk i början och nu älskar jag min maskin och sprider ordet så mycket jag kan 🙂

    • Reply Peppe Öhman 3 maj 2017 at 18:28

      Åh fy! Men fint att du tog hand om dig själv. Tänker att om man mår så dåligt har man inte alltid energi att styra upp sitt liv. Och bra att höra att CPAP är ett alternativ till manisk snarkning. Älskar långa kommentarer!

  • Reply Kajsa 8 maj 2017 at 09:22

    Inte jag. Jag sover gott och tillräckligt länge (dvs för mig 8,5h) de flesta nätter och mår allmänt bra. Ibland känner jag mig trött om jag har sovit dåligt, vilket händer 2-3 gånger/månaden om jag t.ex. har blivit alltför känslomässigt engagerad i något under dagen eller om det har varit för varmt i sovrummet. Annat var det när jag jobbade skift och var urslut i princip konstant. Är så himla glad att jag nu jobbar vanliga kontorstider och får en skön rytm i livet som passar mig så bra. Tränar också lagom mycket och käkar en hel del magnesium, vilket jag tror underlättar.
    Kan tillägga att jag inte har barn och att jag är medveten om att jag inte kommer ha det så här bra när/om det någon gång blir aktuellt med ungar inom några år. Men jag ser till att njuta så länge det varar. 🙂

  • Leave a Reply