Tietoa mainostajalle ›
Feminism

Systerskapet: Skäringer versus Löwengrip

27 september 2017

Jag har varit vaken sen klockan tre imorse så jag kanske inte kommer med den smartaste analysen, men kan inte hålla mig. Får väl pudla om det blir fel. Förresten, det är så underskattat att pudla och be om ursäkt! Alla borde lära sig att göra det istället för att tro att man lättast tar sig ur ett misstag genom att förneka det.

Detta har hänt: Mia Skäringer gör en parodi på Isabella Löwengrips reklam för barnvagnar. Allt detta utspelar sig på Instagram. Allt utspelar sig nuförtiden på Insta Löwengrip blir sårad och tycker att Skäringer pissar på systerskapet. Skäringen svarar att riktigt jämställdhet handlar om att få skoja om både kvinnor och män. Jag tycker att det blir lite pojken som ropade på varg om man varje gång man blir kritiserad av en annan kvinna kallar det antifeminism eller att skita i systerskapet (lex Hannah och Amanda). Systerskapet handlar om att man ska få kritisera andra kvinnors handlingar, ge sina systrar dåliga recensioner och säga till på skarpen när man tycker att de gör fel. OCKSÅ! Alla kvinnor måste inte ständigt hylla och krama varandra. Läs mer om detta på Cissi Wallins Insta (såklart Insta).

I senaste podden talar Magnus och jag om makten som influencers har. Att de indirekt säljer det som följarna uppfattar som privatliv och personlighet. Följarna uppfattar influencern som en kompis och klart som fan att man hellre köper en grej som en kompis tipsat om än något från en random reklam. Frågan är bara, när är influencern ett varumärke och när är hen en privatperson. Om privatlivet och varumärket fått ett kapitalistiskt kärleksbarn, heter hen då Influencer?

Just detta, Skäringer och Löwengrip,  talar vi om i senaste podden. LYSSNA!

I evigheternas evighet kan vi debattera om VAD man får skämta om (välkomna alla vita komikermän som svarar: ALLT! eftersom den största diskrimineringen de utsatts för är handlar om kvinnor som inte haft lust att ligga med dem), men så här tycker jag: Det är roligt när man sparkar uppåt och skämtar om sånt som kniper till lite, som till exempel konsumtionssamhället och att sälja en barnvagn för varje tillfälle, men det är inte lika roligt att skoja om kvinnors kroppar. Hanna skriver om just detta här.

Vad som är att sparka uppåt i just Löwengrip/Skäringer-affären är lite oklart för mig, men jag lutar nog mot att Skäringen är på vippen att sparka neråt. Hennes kulturella kapital är skyhögt, skådespelare, komiker, skribent, programledare och what not. Det går visserligen bra för Löwengrip, Nordens största blogg läste jag nånstans, men att ha byggt upp ett företag på sina influencerskills räknas inte ännu som högt kulturellt kapital.

Eller vad tycker ni? Jag ska nu duscha av mig den här vidriga vakennatten och träffa Karin J för att planera våra uppträdanden på bokmässan.

Jag har inte råd
Batikhäxan rapporterar
37

You Might Also Like

10 Comments

  • Reply Jenn 27 september 2017 at 23:17

    Tyckte Bellas svar var fånigt. Vissa av hennes reklaminlägg är liksom parodier i sig själv om man nu kan förklara det så (är reklamvideon förresten borta från instagram nu?!) Till exempel förklarar hon att hon behöver den här vagnen för att kunna ha båda barnen i samma och springa med dem för att hinna träna? Alltså va? Det lät liksom inte alls trovärdigt. Och på senaste har hennes reklaminlägg känts mer och mer som om de är skrivna av någon annan. Så att driva med det? Ja, helt okej.

    Sen kanske hon passade på att skriva om detta för att skapa lite drama, provocera och få lite uppmärksamhet – det är ju bloggens framgångskoncept 🙂

  • Reply Emma 28 september 2017 at 00:42

    Precis detta gjorde att det skavde lite inombords i mig, kunde inte helhjärtat känna att det var hur OK som helst att Skäringer gjorde sig lustig över Löwengrip. Kanske mest för att jag känner att Löwengrip öppet talat om vilken jobbig period hon går genom just nu och för att jag spontant tänker att det finns så mycket annat att skämta om som sparkar högre samtidigt som man ger sin medsyster en break mitt i allt det jobbiga – liksom patriarkatet är utmattande och det går inte att göra rätt, ingen av oss är perfekt etc. Tror Löwengrip tog mest illa vid sig för att det faktiskt kändes som att hennes sätt att tjäna sitt levebröd som ensamstående mamma med barnen på halvtid kritiserades. Helt OK med kritik men timing och kommunikationen av den var ju kanske inte den optimala. Sen kan jag också tycka att visst, se upp med influencers, men kvinnan är ju normbrytande för sin tid och röjer varje dag vägen för andra medsystrar. Dessutom upplever jag att hon har blivit mer medveten och försöker göra grejer konkret för att lyfta andra kvinnor vilket inte var fallet tidigare.

    Känner faktiskt att det är lite samma grej som med there can only be one -myten. Visst förtjänar vi mothugg av varandra, men istället för att föra kampen internt är kampen utåt prioriterad åtminstone för mig.

  • Reply Flicka 28 september 2017 at 02:01

    Jag tänker att tolkningsföreträde gäller även humor och komik. Jag blir inte provocerad om en person med funktionsvariation skämtar om funktionsvariationer eller ability.
    Jag känner att hela den här diskussionen utgår igen från att kvinnor är en stor massa där även individer representerar alla kvinnor. NEJ. Tycker du sade en bra poäng i podden, Blodinbella kunde ha ownat Skäringers skämt och kommit undan så mycket lättare.

  • Reply SaraK 28 september 2017 at 04:42

    Vet inte heller riktigt vad jag tycker, dock får jag lite ont i magen av att min tolvårig dotter följer folk som hånar andra på ”skoj” via Instagram. Tänk om hon får för sig att göra parodi på någon klasskamrat? Men klart att humor ska förekomma… ähh jag vet inte,svårt.
    Lycka till i Göteborg!
    SaraK

  • Reply Erika 28 september 2017 at 04:50

    En viktig poäng i detta tycker jag är att Skäringer väl skämtade om Löwengrip som varumärke – en reklamfilm! Inte om henne som person. Men visst är gränsen hårfin här. Jag undrar dock om Skäringer skämtat på samma sätt om en persons privata Insta? Som inte var en reklamfilm?

  • Reply Lina 28 september 2017 at 06:36

    Jag tänkte precis på det med att sparka upp eller ner och där tycker jag att Mia gör fel. Inte pga något systerskapargument men pga det inte känns helt schysst.

  • Reply Peppe Öhman 28 september 2017 at 11:00

    Tack för era insiktsfulla kommentarer! Har läst och funderat. Är nu så trött och jetlaggad att jag inte kan säga nåt smart, men återkommer när min hjärna återhämtat sig.

  • Reply Ylva 28 september 2017 at 12:54

    Intressant jag brukar vara käringen mot strömmen men nu tycker och känner jag som ni. Löwengrip har nog fått ganska mycket skit i sina dagar för att det är så lätt att racka ner på någon som anses ytlig och kommersiell. Mia Skäringer är super populär och hennes grej är ju lite att utstråla ” jag bryr mig inte om vad ni tycker om mig” och folk tycker att hon är äkta. Så det är nog rätt okänsligt av henne att göra sig lustig över reklamen för det är ju sååå enkelt att göra det och man ska liksom tycka att löwengrip är ytlig och skäringer frän och rolig. Även om jag inte kan säga varför, så kan jag hålla med om att det inte är så systerligt. Eller kanske jag menar att det inte är så snällt. Uppenbarligen var det ett påhopp kände löwengrip oj därmed kan man väl säga att det inte var okej? Det ska väl aldrig vara okej att göra någon ledsen, även om man är en offentlig person? Man kanske får ta det, men snällt är det inte.

  • Reply lina 1 oktober 2017 at 14:35

    Tyckte Karin Nord beskrev det bra i Sydsvenskan: ”Detta fina ord – systerskapet – håller på att kapas av kvinnliga entreprenörer som stryper kritik och satir genom att vädja till konsumenternas medkänsla.”
    https://www.sydsvenskan.se/2017-09-26/det-heliga-javla-systerskapet

    • Reply Peppe Öhman 3 oktober 2017 at 08:33

      Precis så! Jag läste också det och nickade instämmande. Sydsvenskans kulturbevakning är top notch.

    Leave a Reply