Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Hästar

Coaching med hästar

20 augusti 2018

Min vän vän och ridkumpan Frida har under de senaste åren utbildat sig till hästcoach. Alltså inte en person som coachar hästar, men som använder hästar i coachingen. I dag fick jag en minisession ute på en gård nordost om Los Angeles. Det var fausiken det roligaste och svåraste jag gjort på länge.

 

Michael som har ranchen med sin fru tar han om hemlösa hästar, hästar som farit illa eller andra vilsna hästar. Speciellt akut var det efter den ekonomiska kraschen 2008 då folk inte längre hade råd att ta hand om sina hästar och helt sonika släppte ut dem. De förökade sig och galopperade omkring i vildmarken. När myndigheterna började fånga in hästar var Michael och hans fru några av dem som erbjöd sig att ta emot hästar, rida in dem och sedan ge eller sälja dem vidare.

I dag tar han emot mellan 40-60 hästar om året och försöker hitta nya hem åt dem. Den här hingsten hade myndigheterna hittat tillsammans med ett tiotal andra på en bakgård. Människorna som hade dem samlade på hästar, men gav dem varken mat eller rörde vid dem. Folk är så sjuka.

På bara ett par veckor får Fahnenstock Ranch ordning på hästarna så det går att rida dem. Sen handlar det om att utbilda hästköparna. Vissa vill ha en kuse utan att någonsin ha suttit på en. Då krävs det såklart lite utbildning.

Jaja, men det jag skulle skriva om var Fridas coachande. Jag var väldigt imponerad av hur hon tog sig han både hästarna och oss. Det slog mig att hon hade samma självklara framtoning som Magnus hade när jag hälsade på honom på Nyhetsmorgon. Ja och på tal om Magnus så gick det jättebra för honom och hästarna.

Han bara gick in i paddocken och tyckte att allt var ganska kul. Innan coachingen skulle man fylla i en liten blankett åt Frida där man skulle skriva vad man vill jobba på i sitt liv. Maggan skrev ungefär: ”Ingenting, mitt liv är perfekt” och det fick han väl bekräftelse på med hästarna.

 

När det var min tur fick jag öva på en mulåsna. Klokaste av alla hästar sa Frida. Eftersom jag såklart ville vara bättre än Magnus (hallå, JAG är ju den med hästvana) och annars också tror att jag bara kan bli omtyckt om jag presterar jättebra hela tiden på alla fronter gick det inte alls lika bra för mig. Men det var så oerhört kul och intressant och givande. Vill nu markjobba med hästar varje dag.

IMG_5486 from peppe öhman on Vimeo.

Anonyma Prestationister
Galopp över Gärdet

You Might Also Like

13 Comments

  • Reply Bohemian Maggie 21 augusti 2018 at 03:24

    Vilka hjältar som tar hand om hästarna! Och vilket intressant inlägg! Är inte ens en ”hästmänniska”.

    • Reply Peppe Öhman 21 augusti 2018 at 10:36

      Så otroligt fint att folk satsar hela liv på att djur ska få ett bättre liv.

  • Reply Anonyma Prestationister - Livet & LA 21 augusti 2018 at 14:38

    […] tanken är ganska jobbig. Jag vill snabbt för klara att det inte är så. Ändå gav gårdagens coachingsession mig bekräftelse på att jag kanske borde tagga ner prestationerna. Att det inte är så farligt […]

  • Reply Jennifer Sandström 22 augusti 2018 at 03:22

    Vad spännande! Var tanken alltså att ni skulle få hästen/mulåsnan att komma till er och fånga in den? Förstod inte riktigt… 😀

    • Reply Peppe Öhman 22 augusti 2018 at 08:09

      Nja, att fånga in den är lätt. Att få den att trava, galoppera och stanna och byta håll utan att röra vid den är en annan femma. 🙂 Ska skriva reportage om det och länkar hit sen så att det blir tydligare 🙂

  • Reply B-M 22 augusti 2018 at 05:28

    Har märkt många gånger att män har ett säkrare kroppsspråk än kvinnor (säger inte att det var fallet här, har ingen aning! ). De står stadigt på båda fötterna, de tar plats, de är inte undfallande och ryggar undan hästen när den rör sig mot dem. Detta imponerar på hästarna och övertygar dem om att denna måste jag lyssna på.

    En gång stod jag mitt på landsvägen då min häst som var på rymmen kom galopperande rakt mot mig I full fart. Det känns som man skall bli överkörd men nog stannade han, och i tid 🙂

    • Reply Peppe Öhman 22 augusti 2018 at 07:59

      Tror verkligen det kan stämma! Speciellt folk som inte är vana vid hästar.

  • Reply Anna 26 augusti 2018 at 11:07

    När jag var yngre var jag hästflicka och vågade/ville oftast ta de hästar som var svårare att handskas med 😀
    Men hästar kan jätte bra läsa kroppsspråk såsom hundar och de känner genast av ifall man är lite nervös eller rädd. Då är de svårare att handskas med för de tar över rollen som ledare. Efter många år av att inte ha ridit så var jag på en hästvandring och ville såklart då ta den svåraste hästen. Men eftersom jag inte hade handskas med hästar på många år och var kanske lite osäker visa den såklart genast sina tricks 😀

    • Reply Peppe Öhman 27 augusti 2018 at 10:02

      Håller verkligen med! Jag insisterar fortfarande på att rida de busigaste hästarna, trots att jag är väl medveten om att lårbenshalsen kan ryka 🙂

      • Reply Anna 28 augusti 2018 at 12:01

        Jaa, när man en gång valt busiga hästar så kan man inte sluta 😀 Jag har många gånger flygit av hästar och blivit sparkad på men ändå så har man fortsatt. Nu dock många års paus men suktar ännu efter ridning.
        PS. Det är alltid så roligt att höra er tala med Karin om ridning och hästar!!

        • Reply Peppe Öhman 29 augusti 2018 at 07:59

          Du får verkligen ta och börja rida igen. Ingenting gör mig lika lycklig som veckans ridstunder.

  • Reply Coaching med hästar i LA - Livet & LA 20 september 2018 at 20:18

    […] ganska exakt en månad sedan testade Magnus och jag på equus coaching med min kompis Frida som precis utbildat sig till precis det. Den här gången styrde vi nordost om […]

  • Reply - Livet & LA 4 oktober 2018 at 18:06

    […] med både Sequoia och senare stora svarta Sovereignity. Det som jag längtat efter sedan Magnus visade hur man skulle göra hände. Båda hästarna följde efter mig i ringen OCH jag fick dem att båda trava och […]

  • Leave a Reply