Tietoa mainostajalle ›
Browsing Category

Feminism

Feminism OOTD

Känn ej skam för (o) jämställdhet

16 januari 2018

Gällande texten om vem som gör vad slog det mig en grej. Vi ska såklart sträva efter att leva jämställt där alla har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, men att leva jämställt ska inte vara högstatus jämfört med att inte göra det. De kvinnor vars andra och tredje arbetsskift börjar när de kommer hem ska inte dubbelbestraffas för att de inte styrt upp jämställdheten också.

Och vi som lever någorlunda jämställt ska inte försköna sanningen eller blunda för det som är mindre bekvämt. Allt ska fram och det ska inte finnas någon skam i att vara ett offer för patriarkatet.

 

PS OOTD: byxor Urban Outfitters, t-shirt Monki, skor Blankens, skärp Burberry.

Feminism Podcast

Time’s up, shithole

16 januari 2018

I det senaste avsnittet av podden hettade det till riktigt ordentligt när vi diskuterade Aziz Ansaris övergrepp på en mycket yngre kvinna.

Jessica kommenterade:

”Näe Peppe! Älskar er podd, men idag var patriarkatet på besök och försökte bestämma vad kvinnor får pratar om. En #metoo historia ska vara ”fräsch” för att berättas.
Det finns en åldersgräns för hur länge kvinnor får prata om saker som hänt i deras liv. Osäker på hur gammal en historia får vara, men ett år verkats vara för långt iallafall?
Om en kvinna har fått en ursäkt för något obehagligt som hänt henne, så får hon inte prata om det. Är en ursäkt ett sekretess kontrakt?
Stå på dig Peppe! Den här Aziz-kvinnan och alla andra människor har rätt att berätta om trevliga och otrevliga saker som hänt under hela deras liv, för vem de vill, när de vill!”

Eller som Magnus uttryckte det:

”Vad hände egentligen mellan komikern Aziz Ansari och signaturen ”Grace” för ett år sedan och vilken roll spelar detta idag? Magmus och Peppe är inte överens. Och så hände det som aldrig skulle hända – Drottning Elisabeth II ställde upp på en intervju för BBC, på sätt och vis har vi tv-serien The Crown att tacka för det! Och i det ovala kontoret klassificerar president Trump länder som rövhålsländer. Spännande vecka för de flesta av oss men inte lika spännande som för de på Hawaii.”

 

Feminism

Vem gör vad?

14 januari 2018

Ett av mina nyårslöften var att inte längre plocka upp andra människors grejer i vårt gemensamma hushåll. Inte sällan stiger jag upp från soffan för att hämta något i sovrummet och passar på att samtidigt ta med mig ett urdrucket glas till köket, ett par sockor till tvättkorgen och slänga in några leksaker i Vidars rum. Det är ju inte världens största uppoffring, men det irriterar mig något infernaliskt. Är man över sju år gammal ska man för helvete kunna plocka upp sina egna grejer.

En annan sak jag planerar att fasa ut är att vara familjens externa hårdskiva. Jag ska sluta komma ihåg födelsedagar, var folk lagt sina saker, om mjölken håller på att ta slut och att det finns ett litet knippe koriander i kylskåpet. Istället ska jag rikta min begränsade hjärnkapacitet till att skapa bra texter.

När julledigheten är över kanske det också är dags att se över vem som gör vad i hushållet. Varför inte ladda ner jämställdhetskollenLife with Kids. Här kan du fylla i vem som bär huvudansvaret för varje enskild aktivitet hemma, om båda (ifall ni lever i tvåsamhet) är nöjda med situationen, om inte, vilka konsekvenser får det för er, vad behöver ni förändra för att det ska bli jämställt och vad lär sig era barn (om såna finns) av uppdelningen av arbete.

Feminism Personligt

Vad skiter ni i?

29 december 2017

Läste ni den här krönikan av Ida Östensson? Där hon skriver om att hon 2018 skiter i att bränna ut sig. Utmattningsdiagnoserna som ökat mest är gruppen unga kvinnor, 16–25 år och den absolut största gruppen utmattade är kvinnor, 36–45 år, med minst två barn. Östensson skriver att hon bland annat skiter i att ”… laga hälsosam fin mat, i dieter, inredning, att raka mig, stryka tvätt och tvätta fönster. Jag skiter i att vara noggrann, att skriva korrekt och att korrläsa. Jag skiter i att svara alla killar som skriver till mig att jag ska förklara saker för dem, och att svara i telefonen.” Det räcker med att, som Östensson säger, vara killräcklig.

Kan inte ni också bidra med saker som ni skiter i #jagskiteri ?

Jag tänkte att jag skulle börja här på bloggen, men märkte att den duktiga och samvetsgranna personen i mig hade till en början väldigt svårt för att hitta på fler än tre saker. Men okej, men lite ansträngning: Jag skiter i att dammsuga, sminka mig när jag egentligen inte orkar, lägga ner energi på att leta upp grejer andra familjemedlemmar förlagt, hålla liv i vänskapsrelationer där jag är drivande, vara en personlig Los Angeles-guide för folk jag inte ens känner, svara i telefon och skämmas över att jag inte svarar i telefon, att undrar vad uppdragsgivare tyckte om min text då de aldrig återkom med feedback, att alla tankar och formuleringar måste vara så jävla vassa hela tiden, vad folk skriver på Facebook, sortera strumpor (det har jag iofs aldrig gjort), uppdrag som betalar skrattretande lite, att avsluta dåliga böcker, lyssna på alla poddar, försöka ha stenkoll på amerikansk, finländsk och svensk inrikespolitik och att vara så jävla duktig hela tiden. Fuck you, duktigheten.

Feminism

En rättvis jul

25 december 2017

Hej från sängen, vi kollar påEtt päron till farsa firar jul” (Magnus val) och smälter julmaten från igår. Om en stund ska vi ta en liten promenad och kanske åka på en kort utflykt senare i eftermiddag. Jag har mest njutit av att ha min mamma, syster, systerbarn och svåger här, lekt med min nya telefon och sträckläst årets kanske bästa bok ”Exit väst” av Mohsin Hamid.

Jag hoppas att er jul varit lika fin som vår. Att det inte varit samma person som köpt, förberett och dukat fram maten, som fyllt och tömt diskmaskinen, som lagt fram barnens finkläder (och på förhand kollat att ingenting är urvuxet och om så köpt nya), som sett till att samtliga som firar jul tillsammans får minst en julklapp och tagit i beaktande dieter, allergier och preferenser på julbordet, som stigit upp från matbordet och hämtat senapen i kylskåpet, och extra servetter och korkskruven och laxen, som dukat undan och serverat kaffe och samlat ihop allt paketpapper och sett till att alla stearinljus är utblåsta och i huvudet planerat följande dags mat. Jag hoppas att alla fått ta det lika lugnt, för julen måste verkligen inte vara stressig, speciellt inte om man delar upp uppgifterna och hjälper varandra. Det funkar också bra med fler än en projektledare.

 

Feminism

Om föräldraledighet

20 december 2017

Min kompis Hanna lade ut den här på sin Facebooksida. Jag har läst den (eller motsvarande) tidigare, men aldrig hittat den när jag letat efter att länka till den i bloggen. Nu är den i alla fall här. Läs, kommentera och diskutera!

”Om pappan är arbetslös och mamman har ett jobb, är det bättre att mamman är hemma. För hon får högre föräldrapenning än pappan som ju också behöver söka jobb.

Om mamman är arbetslös och pappan har ett jobb, är det bättre att mamman är hemma. För pappan behöver dra in pengar till familjen, och så får hon längre tid på sig att hitta ett nytt jobb.

Om pappan studerar och mamman arbetar, är det bättre att mamman är hemma. För pappan behöver avsluta sina studier så att han kan skaffa ett jobb.

Om mamman studerar och pappan arbetar, är det bättre att mamman är hemma. För hon kan ta studieupphåll och pappan behöver dra in pengar till familjen.

Om pappan är egen företagare och mamman lönearbetare, är det bättre att mamman är hemma. För han måste ju underhålla kunderna och kan inte lämna företaget vind för våg.

Om mamman är egen företagare och pappan lönearbetare, är det bättre att mamman är hemma. För hon kan ju disponera sin egen tid och pappan behöver dra in pengar till familjen.

Om pappan tjänar mer än mamman, är det bättre att mamman är hemma. För pappan behöver dra in pengar till familjen.

Om mamman tjänar mer än pappan, är det bättre att mamman är hemma. För hon får ju hög föräldrapenning.”

Källa: http://sabbochskogis.blogspot.se/…/som-om-det-funnes-fria-v… 👉Alla exempel ovan är autentiska, uppsnappade i riktiga diskussioner

Feminism Podcast

Magnus weedkort

14 december 2017

Vi ska precis spela in veckans andra Magnus och Peppes podcast, men för er som ännu inte lyssnat på tisdagens kommer den här. Magnus berättar bland annat om hur det gick till när han skaffade sig ett kort att köpa gräs med. Eller som han själv skulle ha sagt:

”Asså jag vet inte vad som hände. Vi pratar om Roy Moore, republikanen som får partiets stöd trots att han anklagas för sexuella övergrepp på yngre tonåringar. I Storbritannien har avokado orsakat så mycket skärsår i folks händer att en mathandlare börjat sälja kärnfri avokado? Hur tänker han att vi som är vana vid kärnan ska undvika att skära oss nu då när kniven plötsligt bara skär igenom? Och varför tycks det omöjligt för Peppe att vara lite glad för de feministiska framsteg som görs. Och vad hände egentligen, där i slutet? Har Magnus börjat röka på?”

Gällande det senaste avsnittet av Mellan raderna har vi haft lite tekniska problem, den kommer dock upp om några timmar. Ber om ursäkt för strulet!

Feminism

Föräldrarna var inte bättre förr

13 december 2017

Malin Wollin skriver om hur Barnhälsovården och BVC har genom statens medieråd fått kortet ovan att använda som diskussionsunderlag för barnfamiljer. Wollin skriver att det inte finns någon enhetlig forskning kring en familjs skärmvanor och barnens utveckling (lika lite som det finns bevis på att strålningen från mobiltelefoner leder till hjärntumörer) Staten får gärna komma med goda, faktabaserade råd och vara stöttande, men däremot vänder Wollin sig emot moraliserandet kring skärmanvändande. Och jag håller såklart med.

Det finns barn som mår dåligt och som växer upp i allt annat än goda förhållanden. Det visar inte minst stjärnan som BRIS hängt upp i Katarinahissen i Stockholm och som lyser varje gång ett barn ringer dem. Att däremot indirekt skamma föräldrar för att de kollar på telefonen och låter sina barn leka med plattor är en helt annan sak. För det första finns det riktigt bra, pedagogiska spel, pussel och pyssel som appar. Det går inte att säga: Skärm dålig! och därmed dra allt över en kam.

För det andra anstränger sig pappor och mammor (okej, generellt med mammor) för att ge sina barn den perfekta uppväxten. Om jag får tjejgissa så är vår generations föräldrar enormt mycket mer engagerade i sina barns uppväxt än min generations föräldrar var. Jag säger inte att våra föräldrar älskade oss mindre, men kraven på föräldraskapet var mer hel, mätt och ren på den tiden.

Som läsare, författare och bokpoddare tycker jag såklart att alla barn ska ha någon som läser högt för dem och som själva lär sig älska böcker, men det ena utesluter inte det andra. Livet är annorlunda nu än för tjugo, trettio och fyrtio år sedan. Mobiler och sociala medier är en del av vardagen. Det var inte bättre förr. Föräldrarna var inte bättre förr. Jag är säker på att alla mammor (och pappor) älskar och gör sitt allra bästa för att barnen ska ha det så bra som möjligt.

Jag har för övrigt noterat att Magnus, och pappor överlag, är enormt mycket mer obrydda gällande skärmar, rutiner, extra tröjor och gemensamma måltider. Man kunde kanske mötas nånstans på mitten.

Feminism

Ridning är inte sämre än fotboll

10 december 2017

Jag tänkte på en grej när jag skrev inlägget under. Nämligen att min första instinkt djupt, djupt inne är att hobbyer som är traditionellt kvinnliga är lite sämre hobbyn. Skäms för den känslan och anstränger mig för att skuffa den ifrån mig. I tonåren fick jag lära mig att det var lite pinsamt att syssla med hästar och ridning. Jag kompenserade med att snowboarda och senare vid sidan om ridningen göra enstaka inhopp i allt som räknades som tufft som att hoppa bungy och fallskärm, skärmflyga och hängflyga. Liksom för att visa att jag inte var typiskt tjejig, alltså hade hög status.

Jag fattar ju såklart att det inte är bättre att syssla med traditionellt manliga sporter, men kulturen sitter djupt. I dag är läget bättre än när jag var tonåring, många av mina vänners döttrar spelar till exempel fotboll och det är världens naturligaste sak. Det är bra med lagsport och att de konstgjorda gränserna mellan typisk killhobby och typisk tjejhobby sprängs. Samtidigt undrar jag om det finns lika många killar som rider, dansar balett och intresserar sig för hudvård. Det är lite lättare för den grupp som har längre status att höja den genom att ta till sig attribut från sen högre, men att göra motsatsen är svårt. Längtar till den dagen då det inte finns typiska tjej- och killhobbyer, utan allt är öppet för alla.

via GIPHY

Feminism

Vi vet vem ni är

3 december 2017

Okej, här kommer en tanke kring #metoo och #dammen brister. Jag har befunnit mig i radioskugga den  senaste veckan, så det finns en risk att detta redan sagt, men here goes anyway: Jag tänker på alla de män och andra som är oroliga över att ”oskyldiga hängs ut” och att det ”blir en häxjakt på män”. Att folk prioriterar männens känslor är en del av vår kultur. Flickor tar ansvar över pojkars känslor och senare gör kvinnor detsamma med män. Detta är för att männen har högre status än kvinnorna och det är därför vi automatiskt flyttar över fokus till dem. Vi uppfostras till att förstå, ha överseende och ta ansvar över män.

Kvinnor är så vana att ta mäns känslor i beaktande att mångas första reaktion är att skydda dem, men om någon verkligen är orolig över att oskyldiga ska drabbas kan hen pusta ut. Av alla de tusentals kvinnor (tiotusentals eller fler i Sverige) som gått ut och vittnat om trakasserier, ofredanden och övergrepp har bara en handfull förövare nämnts med namn. Och då också i specifika fall där många kvinnor vittnat om samma sak. De allra flesta historier handlar om män som aldrig kommer att namnges.

Kära män, det är inte synd om er i #metoo-sammanhang. Nu är inte heller tiden för er att be om och bli förlåtna, att ångra er offentligt, att berätta att ni nu förstått och blivit bättre människor. Den tiden kommer, men den är inte nu. Era ursäkter och uppvaknanden ska inte ta plats från kvinnor som berättar om sina erfarenheter i ett sexistisk system.#Metoo är ett upprop som inte handlar om individen, utan om en hel kultur. Uppropet ska göra det självklart för en kvinna att säga nej om hon inte vill och självklart för mannen att invänta samtycke. Men, bara för att vi inte hänger ut er män, betyder inte att vi inte vet. Vi vet nämligen precis vilka ni är.

Close