Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Browsing Category

Hästar

Böcker Hästar Skriva Stockholm

Så här skriver jag bok

27 juni 2018

Här i Stockholm råder skrivfabrik. Hästboken ligger och väntar på redigering i samspråk med förlaget och jag satsar fullt ut på ett annat större bokprojekt som har en ganska tight deadline. När jag skrivit böcker förut har jag bara skrivit på, utan program strukturerar upp berättelsen. Den här gången har jag ändå, delvis på grund av tidtabellen, skaffat post it-lappar och gjort en tydlig uppdelning om vad som ska hända när. Föreställer mig att det kommer att göra jobbet lite lättare.

Jag har också bestämt mig för att skriva mellan 5000-10 000 tecken per dag. Det är som att skriva en lite längre artikel och såna har jag ju producerat förut. Jag får ta ledigt på till exempel lördagen då vi ska på fest, men de allra flesta dagar den här sommaren kommer jag att skriva minst 5000 tecken. Just nu är det precis så kul en bok alltid är alldeles i början när alla möjligheter och vändningar ännu är möjliga. Jag känner mig som en gud eller som jag spelade Sims/lekte med barbiedockor. Sen kommer det att bli trögare ju närmare slutet jag kommer, men jag tror att jag hjälper mig själv genom att anteckna det som händer i alla kapitel.

Hur skriver ni som skriver?

Jag springer också omkring och träffar folk jag inte sett på ett år. Igår skulle Magnus jag bara ta en öl med ett par kompisar. Sedan åkte Magnus till Annika Leones och Cilla Holms från Vill ha barn-podden (som han klipper, han vill inte ha fler barn) och gick på deras sommarpicknick. Medan Kristoffer, Nille och jag drog till liveföreställningen av podden ”My dad wrote a porno”, skrattade mycket, drack bubbel, fick gå på efterfesten med poddarna, skoja med dem OCH prata länge med pappan som är the dad who wrote a porno. Han insisterade på att ge mig sin autograf. Väldigt kul. Hade tänkt vara hemma vid åtta, men promenerade hem genom Djurgården kring midnatt. Sommarnatten i Stockholm, herregud så fin.

I dag ringde min syster Pyret och frågade om jag ville dricka morgonkaffe med henne och några kompisar som tagit båten över från Hangö till Stockholm. De hade gått på Allsång på Skansen kvällen innan och var mycket nöjda med upplägget. Ironiskt nog befann jag mig på Cirkus bara ett stenkast från dem samma kväll. (Föga visste jag att det skulle vara stans flådigaste båt. Stor som vår lägenhet nästan).

 

 

Hästar Los Angeles Resa

Detta gör jag innan vi åker

6 juni 2018

Dagen innan vi ska flyga till Norden brukar jag, förutom packa, springa ett varv på stranden, ta ett dopp i poolen, gärna rida och gå ut på middag med familjen. Jag vill liksom hinna med allt jag tycker om att göra innan vi åker.

Den 

här dagen innan flyget-dagen blev det en sväng till stallet och en riktigt bra ridlektion. En gång när någon icke-hästmänniska frågade Frida om vad som var så kul med hästar hörde jag henne svara att det är så jävla svårt, men när man får till det är känslan så magisk. Alltså det är ALLTID fantastiskt att rida, men de där korta stunderna när man är i perfekt synk med hästen är som ett riktigt bra knark.

 

När jag kom hem spelade vi in ett avsnitt av Magnus och Peppes podcast och hämtade Vidde från skolan. Jag fick ett infall och svängde in på mani/pedi-stället på vår gata. Hade tänkt mig gula naglar och ljusblå tånaglar, kom ut med respektive svarta och vita. Aldrig är jag så rådvill som när jag ska välja färg på nagellacket. Får panik av alla möjligheter. Jaja, det blev väl ändå okej.

Nu är det bara att packa ihop hemmet, komma ihåg allt som måste fixas innan avfärd och arrivederci. Fast vi hörs väl ännu imorgon. Just det, Magnus drog iväg för att ta en snabb öl med några kompisar. Tre timmar sedan fick jag en textare som sa: ”Vi spelar pingis” som alla vet är det kod för: ”Jag kommer fortfarande att vara full när jag klipper Mellan raderna i natt”.

Hästar Personligt

Spådamer, tarot och medium

25 maj 2018

En stor oro jag har är att jag ska bli som en av de där gubbarna (och tanterna) som vägrar inse att världen förändras och att det som var en sanning igår inte nödvändigt är det i dag. Att liksom hålla fast vid att världen och jag själv är på ett visst sätt och aldrig ifrågasätta det. En gammal jävel som tycker att det är fel på alla andra och att allt var bättre förr.

Därför försöker jag ibland göra saker som inte känns självklara. Det är ganska svårt eftersom jag är så bestämd i många uppfattningar om hurdan jag är själv är. EXEMPEL: Min kompis Frida hade fått ett kortpacke med typ visdomar eller ledord i födelsedagspresent, på skoj, av några vänner (det var givetvis hästtema på korten). Ni vet, man tar ett och där står något vist som ska guida en vidare i livet. I morse i stallet lät Frida mig välja ett kort. Där stod det typ: ”Go with the flow, gallopera med horden. Du behöver inte vara ledaren eller skapa strategier just nu.” Min spontana reaktion var att avfärda skiten. Jag tror liksom inte på horoskop eller medium heller. Men så sa Frida nåt smart om att jag kanske borde testa att göra något annorlunda, testa nåt nytt. Det kan inte skada att ibland go with the flow. Så nu gör jag det.

Nästa vecka ska vi gå på tarotläsning. Alltså skojar inte ens. Ska bli väldigt kul! Säger inte att jag kommer att bli en SÅN typ, men man kan väl testa? Los Angeles är fullt av små hus med massor av neonskyltar där det står PSHYCIC, så det hör väl till att gå till en sån när man ändå bor här.

Ni då, har ni nån erfarenhet av tarot, medium, spåtanter, horoskop eller annat motsvarande? 

Hästar Okategoriserade Personligt Podcast Träning

Du tränar förmodligen alldeles tillräckligt

23 maj 2018

Jag gått omkring och funderat på att skriva ett inlägg om träning. Alltså om begreppet ”träning” snarare än om ”att träna”. Jag har nämligen alltid tyckt att det känns lite konstigt att använda ordet träna ifall en inte tränar inför OS eller ens bara för en 10K. Alltså jobbar mot ett specifikt mål.

Igår kväll när jag skulle söva mig själv till en podcast valde jag Sveriges Radios Kropp och själ och blev så glad när avsnittet handlade om att inte ha lust att träna. Där föreslog de att använda ordet motion istället. Motion är ju mer avslappnat. Då är det okej att inte mäta sträckor, tider eller tyngder. Det handlar mer om att röra på sig eftersom man mår bra att röra på sig.

För en prestationsmänniska som jag som inte har tränat på en vecka på grund av att Magnus är bortrest kändes det också skönt att få en påminnelse om att promenera, skuffa barnvagn, springa efter och lyfta barn är tillräckligt. För er som har en möjlighet att till exempel cykla till jobbet räcker det. Det SKADAR såklart inte att bli svettig och andfådd då och då, men få av oss behöver bli det fem gånger i veckan.

Maja och jag spelade precis in ett avsnitt av ”Det kommer att bli bra”-podden där Maja berättade om vanor och tog som exempel det amerikanerna kallar self care. Att hitta en stund i vardagen som får en att må bra. För henne var det att ta en kort promenad i skogen varje gång hon får en chans och för mig var det att ha lediga fredagar och att rida. Kulturen vi lever i är så pass prestationsfokuserad (inte minst inom träning och hur en kropp ska se ut) att self care snarare handlar om att välja saker som får en att bra snarare än såna som får en att se bra ut. Lägger upp den så fort Maggan klippt ihop den!

Hästar Los Angeles OOTD Personligt

Friday night lights

19 maj 2018

Vad händer igår i Peppes liv då? Undrar ni kanske inte alls, men det ska jag ändå berätta för er. Jag inledde som vanligt dagen med ridlektion. Det var en riktigt bra lektion dessutom. Var lite orolig för att det skulle bli rodeo, eftersom Gus som jag red stått i två veckor på grund av ett sår på benet, men allt gick bra.

Åkte hem och kastade mig, så fort jag kommit in genom dörren, framför mikrofonen för att spela in Mellan raderna. Vi pratade om en feelgood-bok, en deckare, en recension av Ann Heberleins nya roman och såklart om Fuckboy-boken. Magnus sa att han skrattade högt när jag klippte och det är väl ändå ett gott tecken. Föreställ er att jag är svettig och i ridbyxor medan jag pratar.

När Vidde kommit hem från skolan åkte vi till Hancock Park för att hälsa på några kompisar. Trafiken var hemsk, som den brukar vara på fredag eftermiddag, men vi belönades med pool och vin och bra sällskap när vi kom fram.

Trots att hon fick ett par kallsupar var Majlis helt orädd i vattnet. Det är kanske alla barn i den åldern. De har liksom ingen referens till döden.

Det var verkligen drömkvällen för Majsan: Pool OCH hundar som hon smygmatade med chips till vi var tvungna att gömma allt ätbart.

Själv gick jag omkring och var zen.

Sen åt vi middag, pratade om hästar och Sverige och manus och hade det otroligt trevligt. Bilfärden hem tog bara 30 minuter. I LA mått mätt är det som att kila över till grannen. 

Böcker Hästar

Sökes: Illustratör till hästbok

12 maj 2018

Jag tycker att det är lite läskigt att blogga om att jag skriver på en bok, tänk om jag inte får ihop det och ni tycker att jag är en loser. Det är så känsligt med böcker, så privat och kräver så mycket jobb. Sen ska folk läsa och tycka om det en skrivit. Hu! Eftersom det ändå verkar bli en bok av texten och det är så ROLIGT att skriva den (av de sex böcker jag pressat ur mig måste denna vara den överlägset roligaste) tänkte jag fråga om ni kan hjälpa mig:

Historien kommer att
utspela sig på ett ridläger och jag tror att jag behöver en illustratör. Det är alltså en bok för lite större barn, men trots att det är en kapitelbok tycker jag att det skulle vara fint med illustrationer här och där i boken.

Det skadar antagligen inte om illustratören har erfarenhet av hästar, men det är kanske inte ett måste. Krav: Du ska veta hur en häst ser ut. Kommentera gärna med länk till eventuell portfolio eller annat eller maila mig. Tack <3

 

Brunch Hästar OOTD

Hästar, tacos och ångesten inför en krönika

4 maj 2018

Eftersom jag är en högst vanlig person är fredagen min favoritdag på veckan. Då börjar jag dagen med att träffa Frida i stallet och ha en hard core ridlektion. Nu börjar det bli så varmt på dagarna att 9.30 är det senaste man kan rida utan att svettas ihjäl. På grund av force majeaur (min skjuts blev förkyld) och andra orsaker kom Majlis och Magnus med till stallet. Majsan tjöt av glädje för varje häst hon såg och inne i stallet frustade och gnäggade ALLA hästar som svar på hennes ”Heeeeej”. Mitt mamma/hästhjärta bultade lite extra.

Efteråt var Magnus vrålhungrig och vi svängde förbi hemmet för att jag skulle kunna duscha och promenerade sedan iväg till Oysterette där vi utan att kika på menyn beställde det vanliga. Jag drack lemonad. Säga vad man vill om amerikanerna, men lemonad kan de vanligtvis göra. Färskpressad och precis så sur att ens mun snörper ihop sig lite. Oerhört läskande.

Ja och sen promenerade vi hem för jag skulle jobba lite. Jag skriver bland annat på en kort essä/krönika om Metoo-uppropet i USA. När jag blir tillfrågad att skriva krönikor blir jag alltid glad eftersom jag föreställer mig att det är lätt och snabbt fixat då jag inte behöver intervjua någon, sen sitter jag i fem hela arbetsdagar och har ångest, slipar på varje tanke och formulering, väger alla ord, känner mig dum och tvingar Magnus att läsa. Fakturerar några tior.

Min väska håller tydligen på att förlösa en lite minde babyväska mitt på gatan.

Hästar

En perfekt hästfredag i april

20 april 2018

Precis när jag skulle åka iväg till stallet sa Magnus att han och Majlis hänger på. Majsan älskar ju alla sorters djur och Maggan mig så det blev bra för samtliga. När vi kom fram tjöt Majlis av lycka över varje häst vi mötte. Hon insisterar vanligtvis på att stanna och hälsa på alla hundar vi möter på gatan och att vara omgiven av hästar var tydligen ännu bättre (jag = nöjd).

Medan jag red promenerade Maggan och Majlis runt på stallområdet och hälsade på hästar. Nuförtiden rider jag en ganska ny häst, Gus. Jag tror att han kommer från ganska svåra förhållanden och måste äta upp sig lite. Gillar honom mycket, bra personlighet och trevligt steg. Plus: väldigt gullig.

 

I går spelade vi in ett avsnitt av ”Det kommer att bli bra-podden” där Frida, som precis avslutat sin hästcoaching-kurs, fick prata om vad hästcoaching egentligen går ut på. Hon sade bland annat att det inte går att dölja sina känslor för kusarna. Det här tänkte jag på då alla hästar som Majlis träffade ville nosa på henne eller bara stå nära henne. När hon grät en skvätt insisterade Gus på att gå fram och puffa lite på henne med mulen. Ingen är mer öppen med sina känslor än en ettåring.

På det stora hela en perfekt förmiddag denna fredag i april. Här kommer en liten video om hur det ser ut när jag kör upp till stallet (och galopperar lite).

 

large from peppe öhman on Vimeo.

Hästar Okategoriserade

Minisemester i Palm Springs

3 april 2018

Igår blev det visst inget bloggat, det är inte ofta sånt händer. Orsaken är enkel: Spring break för Vidde. Magnus lite ledigare än i mars. Vi drog därför till Palm Springs på en minisemester. Två timmar bort och femton grader varmare. 

Vi bokade rum på V Hotel, fick en bra deal och hängde vid poolen hela eftermiddagen. Vanligtvis bor vi på Airbnb, Parker Palm Springs eller nån enstaka gång på Ace Hotel, men efter att en Uberchaufför fnissande berättade för oss att Ace Palm Springs förr var ett Motel 8 som ägarna bara drog ordentligt med vit målfärg över rummen, slängde in några hipster-accessoarer och trissade upp priset tiofalt insåg vi att han hade rätt och att det verkligen inte är värt pengarna.

 

Eftersom annandag påsk är en vanlig måndag i Kalifornien och många skolor precis avslutat sina spring breaks var det praktiskt taget tomt på hotellet. Nån enstaka barnfamilj och en handfull damer med hundar. Hotellen här är för övrigt ofta hundvänliga.

Jag drog på mig min Palm Springs-uniform som består av turban och kaftan från Weekday. Plus silverbikini från Monki.

Vi beställde in ganska ogod mat från poolbaren. Om allt på ens tallrik är olika nyanser av brunt och beige är det sällan varken särskilt gott eller nyttigt. Men jag ska inte klaga, på kvällen tog vi en promenad till en grannrestaurang, Evzin, och åt riktigt god falafel där. Sen nattsimmade Vidde. Vill vara en morsa som nattsimmar, men orkade inte duscha efter poolen och jag svek min son den här gången. Satt vid poolen och kollade istället. Tummade på att jag är med nästa gång.

 

Följande dag spelade jag in podd mellan halv åtta och halv nio. Sedan gick vi ner till poolen och hängde där. Jag vet inte om jag med normkropp får skriva detta, men det är så skönt att kunna glida omkring i bara baddräkt utan att vara medveten om sin kropp hela tiden. För tio år sedan skulle jag med största sannolikhet ha dragit en handduk om mig varje gång jag hade ärende till baren eller toaletten. Tänker att kroppsnoijor inte har med ens verkliga utseende att göra och att vi alla är lite skadade av nåt slags ouppnåelig idealkropp. Jaja, fördel med att bli äldre är att det ofta är lättare att befria sig från kroppsångest. Och ja, håller käft nu pga av normkropp.

 

Vidde hittade en ny kompis, som inte bor så himla långt från oss och lekte med honom i bassängen. Fördelen med att vara enda barnet en lång tid är bra sociala skills. Tyvärr checkade vi ut bara några timmar senare, killarna bytte kontaktuppgifter och vi susade iväg för att äta lunch på ett favorithak i stan. Sen var det två timmar körväg hem.

 

Åkte till stallet på kvällen, fick rida en ny supergullig häst, Bee, och på vägen hem mötte jag två prärievargar. Tycker alltid att det är lite coolt och spännande att se coyotes. Tänker såklart alltid på Wile E. Coyote i Roadrunner.

Hästar Träning

Systerskapet har min rygg

28 mars 2018

Systerskapet alltså! Idag var den enda dagen i veckan jag kunde rida, men eftersom Magnus jobbade hade jag varken bil eller barnvakt. Eftersom det är spring break visade sig alla barnvakter vara upptagna på grund av att yrkesarbetande amerikanska föräldrar sällan kan ta två veckor ledigt så där bara. Jag var desperat. Vad händer då? Jo, min kompis Sandra erbjuder sig att barnvakta ungarna, Sara som jobbar på stallet erbjöd sig skjutsa mig till Topanga och min ständiga ridkumpan och vän Frida köra mig tillbaka (trots att hon bor på andra sidan stan).

Jag hade en riktigt bra ridlektion, våren har nått Los Angeles, det är varmt och alla rosa träd blommar. OCH det var Maggans sista arbetsdag på tv-produktionen. Imorgon återgår vi till det normala med två frilansande personer hemma. Är så glad och lättad över detta. Jag är en bortskämd jävel som vant mig vid ett hushåll där barnens antal aldrig överstiger de vuxnas.
Älskar hästar väldigt mycket (gjorde en video på 56 sekunder med mig och Frida som galopperar runt och som efteråt låter hästarna äta gräs, men det kändes för mycket: ”Hej, nyss hemkomna från Teneriffa vill vi visa er våra bäst 563 diabilder från resa. Sätt er bekvämt.”

Det är ju inte varje dag de gamla ridskolehästarna får äta grönt fräscht, gräs. Vanligtvis är gräset torrt och gulbrunt här i L.A. Kände en så stor ömhet gentemot Tony när han glufsade i sig det gröna.