Tietoa mainostajalle ›
Browsing Category

Okategoriserade

Okategoriserade

Oprah ska nog inte bli president

10 januari 2018

Jag skriver ju också  på andra håll här på det vi kallar internet, bland annat på Hufvudstadsbladet. Igår skrev jag ihop en kort text om varför Oprah Winfrey visserligen är fantastisk, men inte borde bli USA:s nästa president.

”Nu säger jag inte att Oprah skulle bli en dålig president, ribban ligger för tillfället inte speciellt högt, men det finns ändå något väldigt tröttsamt och kanske till och med naivt i att tro att en person som är framgångsrik, känd, rik och verbal automatiskt också kan leda ett land.”

Det handlar främst om att presidentämbetet, speciellt i länder som USA där presidenten har ganska stor operativ makt, verkligen kräver en person med gedigen utbildning och erfarenhet inom politiken. Det räcker liksom inte med att man är en bra typ för att styra ett land. Tycker jag. Men hörni, in och läs och kommentera gärna.

Los Angeles Okategoriserade Podcast

Fast i La La Land

6 januari 2018

Hörni, ber om ursäkt om jag slarvat med att svara på era kommentarer. Jag vill verkligen svara på varendaste en, men på grund av gäster och förkylning finns det kanske någon som fallit mellan stolar och det är INTE meningen.

Vi kör igång med en läsarfråga!

Signaturen Läsaren frågar: ”Hur känns det nu att bo så långt borta från Norden? Tankar på att återvända?”

Just nu känns det bra. Eller det har känts jättebra hela tiden. Jag älskar klimatet, vänligheten, Stilla havet, att åka på weekendresor, småpratandet och storleken på staden. Har väldigt sällan hemlängtan. Eller jag längtar såklart efter familjen och vännerna och enkelheten att bara ses över ett glas vin på Nylandsgatan, men jag tror inte att min vardag skulle vara bättre i Helsingfors eller Stockholm. Inte direkt sämre heller, tror att vi skulle vara lyckliga där också. Eller hoppas.

Nu har vi snart bott i L.A. i fem år, det är mer än halva tiden Magnus och jag varit tillsammans. Jag kan inte påstå att jag känner mig som en amerikan, men L.A. är en stad med folk från hela världen att det är ytterst enkelt att känna sig hemma här. De flesta kommer från andra städer och länder. Vi har inga konkreta planer på att återvända till Norden, men vem vet, kanske vi ändå landat i Stockholm inom en ganska nära framtid. Svårt att säga.

Det finns såklart en massa nackdelar med det här landet och den hör staden, trafiken, politiken, att hälsovård inte är en mänsklig rättighet, boendepriserna och så vidare. Vill ni gotta ner er i en riktigt bra radiodokumentär om Los Angeles mörkare sidor har min kompis Sara gjort en riktigt bra. Den heter Fast i La La Land och handlar om svenska kvinnor som flyttar till LA, får barn, skiljer sig och sen inte kan lämna landet på grund av att mannen vägrar låta det gemensamma barnet åka utomlands. Minns ni ”Inte utan min dotter” från sent 1980-tal? Kom att tänka på den när jag lyssnade på dokumentären.

Ni som lyssnar på den, berätta gärna vad ni tyckte.

 

Okategoriserade Personligt

Dessa småsaker driver mig till skilsmässans brant

4 januari 2018

Nej, nu överdrev jag lite. Vi ska inte skilja oss., trots att vi ibland går varandra på nerverna. I går när vi cyklade till Venice blev jag oproportionerligt irriterad över folk (turister) som promenerade på cykelvägen. HUR svårt ska det vara att tyda den vita cykelsymbolen målad på cykelbanan? Jag påmindes om att jag kände samma irritation i Helsingfors. Hemma försöker jag ta det launa, men blir onekligen störd på följande fenomen:

  1. När Magnus städar undan i köket och alltid gör det till 85 procent. Då känner jag att han liksom undermedvetet städar undan som en tjänst till kvinnfolket, vars uppgift det EGENTLIGEN är att städa, och allt han gör är bara bonus. I Magnus försvar har han tagit till sig min sakliga feedback och brukar nu anstränga sig för att få undan allt.
  2. När någon i hushållet drar ut min datorsladd för att själv ladda sin manick och inte sätter den tillbaka sladden när han är klar.
  3. När Magnus byter blöja på Majlis, men tycker det är för jobbigt att dra på henne byxor.

Jag är ju inte dummare än att jag fattar att dessa är petitesser och att jag gör hundratals dumheter som driver Maggan till vansinne, men det botar inte min irritation ett dugg. Tänker att det väl är en sorts kärlek, att identifiera saker som går en på nerverna, försöka lösa dem och om det inte går ändå vilja fortsätta med personen.Vad irriterar er oproportionerligt mycket? Folk som lämnar den där extra fliken folie kvar mellan smör och locket till smörförpackningen? Att inte stänga locket till toaletten? En milliliter mjölk kvar i kartongen? Att föra ut soporna blir ett slags jengaspel?

 

Okategoriserade OOTD

Hur man får ett nyårslöfte att hålla

2 januari 2018

Mina nyårslöften är inte mer avancerade än att organisera upp mitt arbete så jag lägger ner mest tid på det jag tjänar mest på och således kan frigöra lite tid för att a) ta det lugnt b) skriva kreativt. Och att varje dag i januari ta en outfit-bild. I vanliga fall är jag svindålig på att följa upp bloggutmaningar, jag känner mig låst och blir fort frustrerad, vill slå mig från från förväntningarna. Jag tänker ändå att det ibland är hälsosamt att stiga ur sin uppfattning om sig själv. Liksom utmana sin självbild, vare sig det handlar om att man tror att man är rädd för höjder, är omusikalisk eller inte passar i kjol. Därför ska jag göra mitt yttersta för att både leva upp till mina nyårslöften och bloggutmaning.

Tror att hemligheten med att få ett nyårslöfte att hålla är att köra samma taktik som Anonyma Alkoholister. Att ta en dag, en timme eller till och med en minut åt gången. Inte se hela sitt liv framför sig, utan bara fokusera på att träna i dag, eller ta en tupplur varje eftermiddag, eller äta fler mackor eller oftare ge sig själv komplimanger eller vad man nu lovat JUST NU. Blir perspektivet för långt kan löftet kännas orimligt stort, men tar man ner det på en mikronivå är det mer hanterbart.

Här kommer dagens outfit.


Dagens outfit: t-shirt från Everlane, mörkblå manchesterbyxor från Urban Oufitters (velade mellan två storlekar, tog den större,  blev besviken eftersom den visade sig vara alldeles för stor, men insåg sedan att just för att braxorna är så stora också är vansinnigt sköna. behöll dem), skärp från Burberry (fick det av Karine för några år sedan) och pjucks från Blankens.

Okategoriserade

Gott nytt år, vänner!

31 december 2017

Istället för att göra en årskrönika tänkte jag bara tacka er för att ni är så underbara. Varje morgon när jag går in på bloggen och den lilla rutan högst uppe till vänster visar att de kommit in några kommentarer under natten tar mitt hjärta ett litet glädjeskutt. Förutom att ni tipsat om en massa bra saker har ni lärt mig pochera ägg, korrigerat mig när jag haft fel, peppat mig när jag varit nere och på det stora hela gjort mitt frilansjobb mindre ensamt.

Hoppas att du får ett magiskt 2018 då ni får tid att fundera och ta det lugnt, njuta av livet och världen och de du tycker om. Att du har kraft att säga ifrån och om du inte har det att det finns vänner som står upp för dig. Att du och folk i din närhet är generösa med värme och komplimanger och pepp.

Kom ihåg att påminna dina kompisar om varför du gillar dem och att det är en patriarkal myt att there can be only one (woman), alla får plats. Tillsammans är vi starka. Bjud in era kvinnliga vänner, ge dem plats och förklara för dem varför det är viktigt.

Låt 2018 vara året då du förlåter dig själv och slutar känna skam. Alla gör dumheter och fel ibland, men det är inte så farligt. Har du sagt något dumt eller sårat någon, be om förlåtelse. Tänk ibland på att alla går och bär på sina egna bördor och problem, det är kanske därför de uppför sig som rövhål ibland. OBS! Det är en förklaring, ingen ursäkt.

Ät mindre kött, flyg mindre och köp inte så himla mycket kläder. Men du behöver ändå inte läxa upp andra på sociala medier för att de gör det. Vill du föra fram ditt budskap, tänk diskussion snarare än attack och skuldbeläggande. Om du på riktigt vill ha en förändring alltså, om du bara vill positionera dig som en lite bättre människa kan du attackera och skuldbelägga. Kom också ihåg att det är möjligt att ha fler tankar än en i huvudet samtidigt. Människor är inte en- eller ens tvådimensionella. (Och att det finns folk som inte har råd att köpa svindyra kvalitetsplagg).

Usch, vilken predikan det här blev. Egentligen ville jag bara säga att jag önskar att ert 2018 blir ett underbart år. Det är ni värda! Gott nytt år, vänner!

Okategoriserade

Hur man skriver bra blogg och vänskapslistan

28 december 2017

Nio till fem-Sandra skrev ett inlägg med 2017’s mest lästa inlägg. Bra lista, bra innehåll Sandra har på bloggen. Det är ingen slump att hon är en av Sveriges största. En proffsig och genuin mix av känslor blandat med läsarnyttigt innehåll som, tips, bokrecensioner, resor, mat, tv-serier, mode, estetiskt snygg vardag, analyser och tankar. Som ett riktigt bra magasin. Tror att en riktigt bra blogg är både inåt- och utåtvänd. Handlar om bloggaren, men ger samtidigt tips och tankar åt läsaren.

Norpade den här listan om vänskap av henne:


Hur är dina egenskaper som vän?

Jag är lugn och trygg. Jag försöker vara en vän som ställer frågor och verkligen lyssnar på svaren. Jag anstränger mig för att inte genast komma med en lösning, utan förstå att jag ibland bara ska lyssna. Vet inte om jag alltid lyckas, men drömmen är att jag är en sådan vän. Tror att jag har lite olika roller i olika vänskapskonstellationer, men är ofta den som styr upp. Jag har aldrig haft ett tight tjejgäng eller bara en på gränsen till siamesisk bästis, utan lever alltid med flera olika kompisgrupper med en handfull riktigt nära vänner. Önskar att jag var en sån som skickade presenter och brev till folk oftare.

 


Sämst som vän?

Jag är dålig på att dölja mina känslor. Tycker jag att något är tråkigt kämpar jag med att inte visa det, men misslyckas nästan alltid. Nu slår det mig, kanske det är JAG som har den där passivt aggressiva egenskapen jag inte gillar i andra och beskriver senare i det här inlägget. USCH!


Vad stör sig dina vänner på med dig?
Kanske att jag blir så jävla trött tidigt på kvällarna. Önskar att jag kunde festa tills solen går upp, men PALLAR INTE DET!


Återkommande vänproblem?
Inga såna.


Typiskt för dig som vän?

Är en ja-sägare! Med på det mesta. Skickar hur mår du-textare.


När blir du sur?

Jag blir aldrig sur på vänner. Ibland slås jag av en hemsk tanke om att det är JAG som är en känslokall psykopat som helt enkelt inte bryr mig tillräckligt för att bli sur. Jag är nämligen väldigt dålig på att tolka in att någon inte gillar mig eller fryser ut mig eller snackar skit om mig. Jag glömmer också blixtsnabbt bort oförätter. Hoppas ändå på att det inte är jag som är sociopat, utan att det snarare handlar om att jag har så fina vänner nära mig att de aldrig gör mig illa. Det kan också handla om att jag är lyckligt lottad i och med att jag aldrig känner mig ensam, har alltid vänner som kan backa upp mig. Däremot kan jag tycka att det är väldigt tröttsamt med folk som passivt aggressivt signalerar att man gjort något fel, men är för fega för att konfrontera en.


Tråkigast med dina vänner?
Att så många av dem bor så långt bort. Däremot är det magiskt att träffa dem på sommaren i Helsingfors och Stockholm. Drömmer om att ordna en riktigt stor fest 2019 när Magnus och jag varit gifta i tio år.


Önskeegenskap som vän?
Inbjudande, initiativtagande, smart, verbal, rolig, stöttande, varm, intresserad och engagerad. Drömma kan man ju alltid.


Värsta sortens vän?

Person som bara är intresserad av sig själv, som alltid är ute efter en tjänst och som gör ens vänskapsrelation till en tävling om vem som är mest lyckad som människa.


Bästa sortens vän?
Som fattar utan att jag ska vara tvungen att förklara så mycket. Som är enkel att umgås med och som alltid är rak. Tror strakt på lika barn leka bäst, men lika behöver inte vara det man först fastnar vid. Ibland ligger likheterna på djupet.


Gemensamma drag för mina närmsta vänner?

Har så många olika sorters vänner, men ett gemensamt drag är att de är väldigt generösa och varma. Är väldigt tacksam över att det trillar in nya vänner då och då. En ynnest att lära känna människor och dessutom tycka jättemycket om dem.

Okategoriserade

Jultraditioner i Finland och USA

23 december 2017

Under en period i Finland brukade Pyret och jag åka till stallet tidigt varje julaftonsmorgon. Sedan blev det julridning och bastu när vi kom hem. När Magnus och Miika välkomnades in i familjen fick de hänga med på islandhästridning. Sen blev det möjligen en lång promenad medan det ännu var ljust. Efter att mina föräldrar skildes har jag alltid firat jul med mamma, mormor (så länge hon fanns) och Pyret, plus eventuella killar (förutom en konstig jul på Kuba med en pojkvän).

Vi har aldrig gått i kyrkan, men alltid badat bastu och sen fått besök av släktingar som tittat förbi med en blomma eller en ask chokladkonfekt. Sen eftermiddag dyker en granne/släkting upp med ett dragspel och sjunger julsånger. Vi dricker glögg. Kring sex har vi ätit middag, oftast blinier med löjrom, efteråt skinka och/eller kalkon (för köttätarna), kallrökt lax, gravad lax, kokt potatis, potatis- och morotslåda, brysselkål och andra grönsaker  och sen julklappsöppning och mys. Bra koncept om jag får säga det själv. Följande morgon smyger man upp och äter mackor med rester från julmiddagen.

I år firar vi för första gången med familjen i Los Angeles och jag vet inte riktigt om vi ska försöka imitera den finländska julen eller gå all in på den amerikanska. Jag antar att det blir en blandning med julklappar redan den 24, men kanske nån kul ersättare för blinierna med löjrommen (ostron kanske?).

FRÅGA: finns det någon del av julen ni VÄGRAR avstå från.

Okategoriserade

Vila gör dig till en bättre person

7 december 2017

Vidde har varit hemma i två dagar på grund av den dåliga uteluften. Skolorna är stängda och jag inbillar mig att min huvudvärk beror på röken och askan. Själv försöker jag jobba ifatt efter att ha varit borta en vecka. Skrev en snabb grej om bränderna och har fyra längre artiklar på gång. Att börja skriva känns alltid som att ge sig ut på en lång och seg springtur. Orkar inte, vill inte, men tvingar mig att göra det och när jag väl är på väg brukar det faktiskt gå lättare än planerat.

I Addis sa Louise att hon försöker påminna sig själv om att vila och slökolla på serier är minst lika viktigt som presterande. Hon beskrev det som två bägare som måste fyllas, den presterande och den kreativa. Man kan inte bara tömma ur den kreativa för att fylla på den presterande. Med jämna mellanrum måste man våga släppa taget, ta det lugnt och fylla på kreativitetsbägaren. Att inte tvinga hjärnan att leverera lösningar hela tiden, utan istället låta den löpa fritt. Till exempel till The Crown, vars andra säsong har premiär imorgon.

Tänkte mycket på detta i Dubai. Mitt vanliga jag hetsade på mig för att skriva ett reportage om någonting där, men förnuftet viskade hold your horses i mitt öra och uppmanade mig att inte jobba alls på de två dagar jag var där. Det var fruktansvärt skönt att befria sig själv från presterandet. Rekommenderar detta varmt. Testa, vetja!

Okategoriserade

Grattis Finland!

6 december 2017

Min mormors syster Karin fyller 103 imorgon. Hon var med andra ord tre år gammal när Finland blev självständigt. Hon har minnen från inbördeskriget, talade om Reval när hon syftade på Tallinn och fram tills hon för några år sedan då hon flyttade till ett seniorhem hade hon bott på samma gård i hela sitt liv. Jag tänker inte sällan på att Kaja var medelålders på 1960-talet då ungdomen lyssnade på Beatles och Kekkonen var president och Finland ännu politiskt hukade sig för Ryssland. På bilder från 1980-talet är hon, i mina ögon, redan en gammal dam. Varje självständighetsdag firade hon och hennes man Eino, då han ännu levde, med att titta på den första versionen av Okänd soldat och senare samma kväll på slottsbalen. Tänk att ha fått vara med så länge och sett Finland gå från autonom stat till 100 år gammal, stolt självständigt land.

När jag var liten bodde Kaja och Eino grannar med oss och jag hälsade på minst en gång om dagen. Kaja läste eller löste korsord och kunde diskutera allt man tog på tal. Hon berättade om hur hon under kriget tillsammans med min mormor Majlis cyklade till flygplatsen mitt i smällkalla vintern för att spana efter ryska stridsplan och om hur och hennes syskon gömde sig under sängen när de röda under inbördeskriget kom för att plundra huset.

Själv är jag ganska osentimental och till mitt fosterland. Jag känner ingen speciellt stor lycka när Finland vinner idrottstävlingar eller Eurovisionen, men jag kan genuint älska de varma och ljusa sommarnätterna i Helsingfors då jag cyklat igenom staden, jag älskar att Finland var först i världen med kvinnlig rösträtt och kvinnlig valbarnet, jag älskar att skolsystemet är jämlikt, föräldraledigheten, tvåspråkigheten, rostad Reissumies med smör, ost och tomat, simma i havet, bastukulturen, all kreativitet och tusen andra saker.

I dag sitter jag i Los Angeles och har precis tagit emot två samtal. Ett om att skolorna är stängda i dag och ett annat om att självständighetsfesten på Finlands generalkonsulat är avbokad på grund av skogsbränderna utanför. Så fort man stiger utanför huset är det svårt att andas och hela vår terrass är täckt av aska. Det känns inte alls som självständighetsdagen ska kännas. Jag hoppas däremot att det känns precis rätt i Finland, att Karin får lyfta ett glas champagne och fira sitt hemland. Önskar att jag kunde vara där med henne.

Glad självständighetsdag,

Okategoriserade

Nya tv-favoriter

5 december 2017

På flyget hem uppgraderade min extremt generösa vän Karine mig. En sån vansinnig lyx att få flyga Emirates OCH businessclass. Förutom massor av utrymme, säng, meny, vinmeny och en bar att hänga i var flygvärdinnorna såklart fruktansvärt trevliga och jag var först inne och ute ur planet. Det kändes som att flyga i Mad Men-style. Detta kommer knappast att bli en vana så jag passade på att njuta ordentligt. Jag passade också på att kolla på hela första säsongen av Donald Glovers serie Atlanta, så jäkla bra. Blev förtjust i Glover redan på den tiden då han spelade med i Community. Han gör också musik under namnet Childish Gambino. Väldigt bra.

I Addis pratade Louise och jag om bra tv-serier och istället för att bara viska mina favoriter i hennes öra, tänkte jag tillägna ett helt inlägg åt henne och serierna.

Några av mina gamla favoriter är: Insecure, The Good Place, Veep, Better ThingsMan Seeking Woman, MarriedThe AffairMaster of None, Big Little Lies, Last week tonight och så vidare, Jag har aldrig riktigt fattat Silicon Valley och tyckte att Westworld och Stranger Things var överskattade.

På flyget upptäckte jag  Trial and Error, där fantastiska John Lithgow (den mannen kan spela både ond och gullig) spelar en man som är anklagad för mordet på sin fru. Gillade du humorn i Parks and Rec, kommer du att gilla denna.

På fredagen har den andra säsongen av The Crown. Jag är verkligen ingen person som gillar kostymdraman och avfärdade serien först, men efter en middag med en kompis som jobbar med tv och som har exakt samma seriesmak som jag gav jag den en ny chans och slukade den. Inte bara är den oerhört välgjort och påkostad, dessutom är den lärorik ur ett historiskt perspektiv. Längtar efter säsongen då prinsessan Diana introduceras.

The Night of. En oerhört välproducerad och spännande säsong om en ung man som blir anklagad för mord.

På flyget kollade jag också på den sista säsongen av Episodes. Var oerhört skeptisk på grund av Matt LeBlanc, men blev positivt överraskad av självdistansen och humorn.

 

 

Close