Tietoa mainostajalle ›
Browsing Category

Resa

Böcker Länkar Resa

All inclusive, är det okej?

10 april 2018

Jag läste den här texten om All inclusive på bloggen Resedrömmen och kom att tänka på a) Jenny Dielemans ”Välkommen till paradiset” som vid det här laget har tio år på nacken, men som jag fortfarande tänker på då och då och 2) på mina kompisar Malin och Lisas Mañana Travel som tipsar om hotell som inte bara jobbar ekologiskt och etiskt, utan också ser till att de pengar turisterna hämtar med sig stannar hos lokalbefolkningen. Malin och Lisa resonerar ungefär såhär: Folk kommer inte att sluta resa cold turkey, så länge de ändå ska ut i världen kan en alltid hjälpa dem att göra det bästa möjliga av situationen. 

Att All inclusive är kanske inte alltid, men ofta motsatsen till Mañanas värderingar kommer knappast som en överraskning från nån, men Resedrömmen skriver att det också är en klassfråga:

Vår utbildningsnivå, klasstillhörighet och sociala bakgrund styr till stor del vart och hur vi reser. Många av de föreställningar som omgärdar turistresan bygger på gamla borgerliga bildningsideal: vi ska lära oss, utvecklas som människor och vidga våra vyer. Jag antar (kanske fördom hos mig) att de flesta AI-resenärer endast är ute efter sol och bad och struntar fullständigt i borgerliga ideal.”

Hur mycket tänker ni på miljö och etik när ni reser? Man får svara anonymt och detta är verkligen inte meningen att skamma någon som föredrar all incluisve och Bamseklubb. Samtidigt vet jag inte om semester i tropisk miljö ska vara en mänsklig rättighet. Eller att flyga överhuvudtaget är det. Jag har några kompisar som anstränger sig för att inte flyga alls. Själv flyger jag Los Angeles-Stockholm-Los Angeles minst en gång om året så jag ska kanske inte kasta så många stenar i just det här glashuset.

Jag gillar ändå Mañanas filosofi, att alltid göra sitt bästa för miljö och mänskliga rättigheter. Jag tänker att en kan använda sig av det resonemanget i de flesta områden: Om det känns övermäktigt att bli vegetarian, börja med några helvegetariska dagar i veckan, omöjligt att helt utesluta plast, välj ett annat alternativ då det finns ett enkelt alternativ, sluta shoppa nya kläder, tänk: du går aldrig miste om något, det dyker nämligen alltid upp nya klädfynd och så vidare.

Imorse läste jag en text på KIT (hittar såklart inte den nu) som handlade om att kvinnor generellt reser med medvetet. Antar att det delvis handlar om att det är fler män som reser i arbetet OCH att kvinnor är uppfostrade att ta större ansvar för andra människor och miljö.

 

 

Resa Samarbete

Åk på språkresa i sommar!

13 februari 2018

Detta är ett kommersiellt samarbete med EF-Språkresor

I högstadiet drömde jag om att åka på språkresa till England, det verkade så roligt. Min längtan grundade sig antagligen mindre i språkstudierna och mer tanken på att få umgås med jämnåriga från hela världen (läs få nya vänner och hångla med killar från andra länder). Det blev ändå aldrig någon resa, delvis för att jag valde ridläger och delvis också för att mina föräldrar nyligen hade skilt sig och det inte fanns pengar för både språkresor och hästar.

(Under: Tolv år gammal bild på mig i Rom).

 

I efterhand önskar jag att jag ändå skulle ha kommit iväg. Inte bara för att det verkar så härligt med språkresor, men också för att det skulle ha varit ett så jädrans bra sätt att få en stabil grund i det engelska språket (eller tyska, spanska, franska, japanska osv). Att lära sig ett språk genom att visast i miljön där språket talas är ju en helt annan sak än att lära sig det på skolbänken. Jag pratar fortfarande spanska (det som nu finns kvar) med Buenos Aires-slang. Jag tror att det handlar om att när man vistas i en viss språkmiljö också är tvungen att ta till sig kulturen och att det i sin tur gör det lättare att förstå varför vissa saker heter som de gör på det nya språket. (Bild: Nyårsafton 2005 i Buenos Aires).

Nu är jag inte längre tonåring, men noterade att det inte för sent! EF Språkresor också har resor för vuxna och företag (här är den finska sidan). Fatta att åka på språkresa till Tokyo med sina bästa vännen? Hur kul? Vansinnigt kul!

Jaja, det jag egentligen ville tipsa om är att EF nuförtiden erbjuder ett stipendium för unga med inlärningssvårigheter (EFs grundare, Bertil Hult, är själv dyslektiker och delar ofta med sig av de problem och motgångar han upplevt i sin ungdom). Jag föreställer mig att om man har en inlärningssvårighet kan det kanske kännas som en extra stor utmaning att plugga ett språk utomlands. Men tänk om inlärningssvårigheten är en superpower in disguise och fyra veckor i ny stad och kultur låter den här superkraften komma fram.

För att få stipendiet ska du bara berätta om dig själv, din inlärningssvårighet (du definierar själv vad som är en inlärningssvårighet och hur den påverkat dig), hur du övervinner den och en motivering av varför du bör tilldelas stipendiet. Berättelsen ska vara max 500 ord lång och du anmäler dig genom att maila in den till stipendium@ef.com. Du har då chansen att vinna ett stipendium som ger dig möjlighet att studera språk utomlands i fyra veckor. Berättelsen ska vara hos EF tillhanda senast den 30:e april. Din ansökan kommer endast granskas av EFs utvalda jury och vinnaren meddelas i maj.

Jag tycker att detta är så jäkla bra. Om du inte själv är en ung person med inlärningssvårighet kanske du känner en sån? Tipsa då omstirpendiet! Tack!

Resa

Semester i Dubai

11 januari 2018

Läsarfråga: Är det okej att åka till Dubai på semester?

”Byter lite ämne nu, men har en fråga som jag länge funderat på. Angår Dubai – jag vet att du besökt stället och funderat i samma banor. Dubai är en människoförtryckande, miljöförstörande stad byggd på slaveri men samtidigt en turistort som lockar en massa folk. Hur ska man resonera kring detta turistande? Ska man fördöma det, för sist och slutligen handlar det ju om att stöda dessa vidrigheter? Eller ska man ”acceptera” det (acceptera låter fel för folk får ju åka vart de än vill), för det finns knappast några länder som är felfria. Ja, jag har lite svårt med kompisar och bekanta som hajpar Dubai.”

Jag tror inte att jag spontant skulle åka på semester till Dubai, men nu råkar en av mina bästa vänner och mina barns gudmor bo där och därför har jag besökt Förenade Arabemiraten två gånger. Min väninna Karine, som är advokat, har lärt mig mycket om samhället och det är jag tacksam för. Plus att det har varit magiskt att få umgås med henne och hennes familj.

Det är sant som du skriver att Förenade Arabemiraten inte är en demokrati (regimkritiker fängslas och pressen är inte fri) och att gästarbetare jobbar inom slavlika förhållanden där. Långsamt håller deras situation ändå på att förbättras. Regeringskansliet skriver bland annat så här: ”En ny lagstiftning rörande arbetsrätt som syftar till att ge ökat skydd åt migrantarbetare trädde i kraft 1 januari 2016. Denna lagstiftning omfattar inte hushållsanställda men ett lagförslag som omfattar denna grupp förväntas antas under 2017 vilken också innehåller stadganden om sexuella övergrepp”. Min väninna Karine berättade också att det nuförtiden finns moderskapsledighet (det finns ingen federalt lagstadgad sån i mitt nuvarande hemland) och att både utbildningsgraden och sysselsättningen bland lokala kvinnor är hög. Däremot råder sharialag inom familjerätten och där diskrimineras kvinnor.

Jaja, det var inte det du frågade om. Så här tycker jag gällande semester i Dubai: Läs på innan du åker. Är du okej med det politiska och människorättsliga läget. Åk! Är du inte det, fundera igenom om du verkligen ska resa dit. Med kunskap i bagaget tycker jag att det är okej för då gör du ett medvetet val. Jag tänker att detsamma gäller till exempel köttätande: Vill du äta kött, ta reda på varifrån det kommer. Säg inte att du inte vill se på dokumentärer som Cowspiracy eller Food Inc eller läsa Jonathan Safran Foers Eating Animals för att du vet att de skulle ge dig dåligt samvete för ditt köttätande. Ju mer du kan, desto mer medvetna val kan du göra och framförallt argumentera för dem. De kanske är val som inte alla tycker är bra, men då kan du alltid förklara varför du gjort dem.

Resa

Köttets lustar

23 december 2017

Ni vet hur det är när tio personer ska försöka komma iväg på en utflykt och två inte alls vill, det finns ingen bensin i den ena bilen och nån har glömt bort att kissa? Det slutade med att Maggan, Vidar och Majlis stannade hemma, Miika inte orkade vänta på att vi skulle tanka och drog iväg med sina barn och sin svärmor och plötsligt var det bara Pyret och jag. DRÖMMEN!

Vi kastade oss i bilen och drog iväg till Coachella-dalen och ett fint vandringsstråk vi läst om. Sedan avndrade och pratade vi i två timmar och stannade enbart upp för att fota lite (bloggen och instagram uppdaterar ju INTE sig själva precis!). Tänk att Pyret ÄNTLIGEN är här!

Sen kom vi hem, badade i poolen, lagade mat och pratade om vad vi ska äta på jul och nyår. Älskar att planera mat, men blev lite nedslagen när jag googlade typiskt amerikansk julmat och eggnod var ungefär det enda vegetariska som dök upp. Vi får lov att skapa nåt slags hybridjulmiddag. På tal om vegetariskt, har ni kollat på Henrik Schyfferts ”Köttets lustar”? Och vilken är er reaktion? Jag äter ju inte kött och tänker att det kanske blir lite preaching to the choir, men å andra sidan brukar ju Schyffert vara bra.

Resa

Julförberedelser i Palm Springs

21 december 2017

I morse vaknade jag upp till den här inte alls fy skäms-utsikten. Som ni ser är vi i Palm Springs för att värma upp inför julen och den som hade bokat airnbnb-hus hade slagit på stort. Det här måste vara det finaste stället vi bott på det är lite kyligt i luften, men so be it. Det som är extra fantastiskt är att min mamma är här. För första gången sedan vi flyttade till Los Angeles. Mamma fick en stroke våren 2013 och har tyckt att det är lite läskigt att resa så långt. Men nu är hon här! Och det känns så fint att få visa henne våra favoritställen i Kalifornien. Är så lycklig. Vi har snackat om den här resen i snart fem år. Nu ska vi äta frukost tillsammans och sedan bara glida runt och mysa.

 

Podcast Resa

Resepodden Tur och retur

20 december 2017

I november när underbara Sara besökte Los Angeles fick jag gästa Tur & retur-podden. Är du på väg ut på resa finns det en massa avsnitt med olika destinationer som till exempel Antwerpen, Grekland, Ghana, Montenegro och Malta. Lyssna!

Resa

Var ska man bo på semestern?

9 december 2017

Charlotte på Hotel Addict frågade om jag vill svara på tre korta frågor om hotell och skapade sedan ett jädrans snyggt inlägg. Blev helt till mig när jag surfade runt en stund på sajten. Vilka otroligt fina hotell det finns i världen. Jösses, vilka bilder!

Har ni nåt favorithotell? Nån hemsk hotellupplevelse? Det slog mig efteråt att Magnus och jag har som tradition att sova några nätter på Siam @Siam varje gång vi landar i Bangkok. Och så har mina vänner Malin och Lisa en sajt som heter Mañana och listar hållbara hotell runt om i världen.

Los Angeles Resa

Bra och dålig killtyp (Yosemite)

5 december 2017

De senaste tio dagarna har jag upplevt så mycket att hårdskivan nu är full. Är inte färdig med att bearbeta allt så ni får hänga med på några throwbacks. Igår när jag kom hem och gick igenom mailen såg jag att Cissan hade skickat en hög med bilder på mig från Yosemite. Maggan som stannade kvar i stugan med de andra papporna och barnen hade bett Cissan fota mig så att jag fick lite material för bloggen. Där får Maggie (och Cissan) plus. De finaste kärleksförklaringarna är de som tar sig i uttryck i handlingar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag har ju skrivit lite om den här nationalparken, men känner att jag inte är färdig med den än. Det måste vara en av mina största naturupplevelser. Bergen, färgerna, storleken, vattenfallen och mäktigheten. Att vå vandra i flera timmar med goda vänner och bara prata igenom livet. Tydligen lär våren, då snön smälter och vattenfallen blir ännu mäktigare, vara en av de populäraste tiderna på året att besöka parken. I slutet av november när vi vandrade runt var det varken för kallt eller varmt och lövträden var vackert färggranna. Kan ej klaga. Inträde kostar 30 dollar för en bil och en veckan.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hur tar man sig till detta magiska ställe, tänker ni kanske nu? Jo, vi körde upp från Santa Monica på cirka fem timmar och två matpauser. Det går långsammare när man närmar sig bergen, men då är också utsikten magiskt fin. Våra kompisar Sofie och Eric hade hyrt ett stort Airbnb-hus där vi hängde (där fanns en pool med ett barnalarm. Hade aldrig tänkt på den självklara uppfinningen) mellan hajkarna.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Här satt vi och åt medtagen matsäck medan vi himlade med ögonen åt ett killgäng (som senare visade sig vara svenskar) som spexade med att klättra utanför staketet till vattenfallet, spelade på minigitarrer och ansträngde sig för att vara så där ”härligt spexiga”. En av mina sämsta killtyper.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det här är min kompis Ann. Hon och hennes man Daniel flyttade nyligen med sina tre barn från L.A. till Palo Alto eftersom Daniel fick jobb på Facebook.De hyrde en husbil och joinade oss i Yosemite. Saknar dem i L.A. Kolla förresten så rödkindade och friska vi ser ut att vara.

Resa

Lilja 4-ever i Etiopien

4 december 2017

I Addis Adeba besökte vi Debora, ett hem för kvinnor som tagit sig ur traffickingringar och prostitution. På hemmet bor just nu tretton stycken kvinnor mellan 16-23 år, de får stanna så länge de vill, men minst ett år. Den första tiden består av terapi och avvänjning från droger. Huset och gården ligger bakom en stor plåtport och höga murar omgärdar den. Det är väldigt prydligt och städat både inom- och utomhus. Efter den första tiden får kvinnorna välja om de vill studera vid universitet eller satsa på en mer yrkesbetonad utbildning som frisör eller make up-artist.

Louise och jag intervjuade två av kvinnorna, eller snarare flickorna. Vi hade fått tipset om att fokusera mer på framtiden, men när jag försiktigt frågade om Helen, 22, kommer från Addis eller en annan plats började hon berätta en historia om hur hennes föräldrar skilt sig och hon vuxit upp hos olika släktingar och till slut landat på Addis Red light district. Delvis för att kunna tjäna pengar och själv bestämma över sig. Det var en hemsk historia, men också full av hopp. Hon berätta om hur hon först skrattade när hon hörde om Debora och om hur overkligt det kändes att få sin alldeles egna vita, rena handduk. Handduken fick symbolisera det nya livet. Helen gav ett så starkt intryck och avslutade med att säga att hon kommer att öppna sin egen salong och anställa andra kvinnor som landat i prostitution eller blivit offer för trafficking.

När det var dags att prata med Belaynesh, 19, var vi förberedda på att höra en liknande historia. Belaynesh berättade med svag röst hur också hon blivit skickad mellan olika mer eller mindre avlägsna släktingar, sedan blivit lovad ett jobb som hushållerska och möjlighet att gå i Addis. Jobbet visade sig i praktiken vara en sexslav på en bar. När hon slutat prata grät vi allihopa. Det var helt omöjligt att hålla nån slags journalistisk distans. Det värsta var att hon verkade helt nedbruten. När jag frågade henne om vad hon tycker om att göra när hon inte pluggar sa hon att hon gillar att städa och vika de andra tjejernas kläder. På frågan om hon en dag ville ha familj sa hon att hon inte ens tänkt på det.

Jag hoppas att tiden på Debora kommer att göraBelaynesh gott och att hon får tillbaka sin livsglädje. Att vi kommer tillbaka om nåt år och möter en kvinna med helt annan energi. Jag tänkte också på hur vidriga människor är mot varandra. Lilja 4-ever, överallt i världen.

Men det finns som sagt hopp, allt är inte nattsvart och vi som kan hjälpa ska hjälpa. Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite. Tycker att alla vi som har möjlighet ska ge åtminstone en person en julklapp, månadsgivare i ett år eller en engångssumma från Läkarmissionen.

Okategoriserade Resa

Galoppera fram igenom öknen

2 december 2017

Jag har verkligen kastats från en värld till en annan och jag vet inte riktigt hur jag ska skriva om det. Just nu befinner jag mig hos min goda vän och mina barns gudmor Karine i Dubai. Eftersom jag ändå skulle mellanlanda här och vi bor så långt ifrån varandra beslöt jag mig för att stanna hos Karine, Rasmus och Victoria i två dagar. Karine råkade dessutom flyga in från ett möte i Paris samma kväll, landade tre minuter före mig och vi träffades vid bagagebandet.

Med Addis Adeba i färskt minne känns överflödet här i Dubai lite absurt. I maj när vi tillsammans med Läkarmissionen samlade in pengar för att kvinnor skulle få föda tryggt i Kenya sa Hanna att hon ibland under kampanjer går in i faser då hon varje gång ser en summa tänker på hur många trygga förlossningar/barn i skola summan skulle kunna ge. Nu fattar jag precis vad hon menar.

Jag har det väldigt bra. Under det första dygnet jag varit här har jag, med en liten paus för sömn, pratat non-stop om Etiopien, livet, familjen och #metoo. Så glad över att #dammenbrister! När jag kommer hem ska jag skriva om mina tankar kring flera mäns reaktioner.

Rasmus och jag åkte också ut till ett stall med arabiska hästar och galopperade en sväng på en riktig tävlingsbana. Öknen omkring oss, den varma luften och hästkrafterna under mig skapade en magisk känsla. Vilka hästar, asså! Ska skriva mer om det snart, men först ska jag ta mig ut i mitt sista dygn i Dubai. Imorgon får jag pussa Magnus, Vidar och Majlis igen. Det är ej illa det heller.