Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Browsing Category

Stockholm

baby Jobb Los Angeles Skriva Stockholm

Framme i Santa Monica och svar på frågor

17 augusti 2018

I går kring halv fyra kom vi hem. Det kändes som vanligt lite konstigt och mycket härligt. Det är som om hjärnan (eller själen! som min kompis Isabelle sa) skulle behöva mer tid att omställa sig när en reser så här långt. Vidar somnade bums, Magnus drog ut vid sju för att träffa kompisar han saknat (”ett glas vin” blev helkväll i Hollywood) och precis när jag hade somnat vaknade Vidar. Majlis var den enda som kunde uppföra sig sömnmässigt. Tänk att en nästan tvååring ska vara den som är bäst på jetlag.

Jag tänkte börja terminen med att svara på några frågor.

1. LISA: Huuuur gör du såna här fina filmer? Vilket program och vad har du filmat med för kamera? Puss!

Blir glad över att videon välkomnas här i bloggen! Vill gärna göra med, det är superenkelt! Ladda ner iMovie på telefonen och klipp ihop dina videoklipp där. Det är bara att förkorta och flytta omkring videosnuttarn. I appen finns gratis musik att använda. PUSS

2. JANINA: Lite off topic-grej, men undrar bara: kallar dina barn dig för Peppe? (Och Magnus för Magnus?) Har för mig att du någon gång har nämnt att Vidar gjort likadant. Inte för att jag tycker att det är nåt fel med det men de flesta barn brukar väl kalla sina föräldrar för mamma och pappa, så jag är bara lite nyfiken.

Ja, det gör det! Det var ingen uttalad strategi från vår sida, men när Vidar föddes vägrade vi kalla varandra för mamma och pappa och då hörde väl Vidde mest Peppe och Magnus (fast i början sa han Peppe och pappa) och började använda det själv. När Majsan föddes tog hon efter resten av familjen. Ibland när Vidde vill vara rolig kallar han mig ”mamma” och dör sedan i en fnissattack.

3. JohannaTror du att du kommer frilansa för alltid eller söka dig till en anställning i framtiden? Hur viktigt är det för dig att jobba med det du brinner för, vs kanske bekvämlighet och trygghet?

Jag tror faktiskt det. Just nu finns inte en anställning på kartan. Ibland brukar jag leka leken där jag testar olika arbetserbjudanden och om jag skulle tacka ja till dem, men hittills har jag inte svarat ja på en enda. Det är visserligen osäkert att frilansa, men livet är osäkert. Tänker att en ingrediens på lycka för mig är att ständigt vara i nåt slags rörelse. Det sagt var det skitsvårt att få ihop det ekonomiskt de första två åren, men nu löper det på för tillfälle. Ibland kan jag knappt tro att jag får jobba med det jag gillar bästa. Jag har också tankar kring att jobba mycket, men det får bli till ett helt eget inlägg.

Los Angeles Okategoriserade Resa Stockholm

Vi ses på den andra sidan

15 augusti 2018

Tack Stockholm, tack Helsingfors och tack sommaren! Det har på alla sätt varit nio magiska veckor i Norden. Alla dag- och nattbad, goda middagar, vin på balkongen, alla glassbåtar, promenader genom stan, hästar och såklart alla vänner. Det känns otroligt vemodigt att lämna Stockholm. Jag försöker se det som att jag inte är delad mellan två platser, utan är tacksam över att få ha båda. See you on the other side! som vi säger i Amerika.

 

Feminism Personligt Stockholm

R.I.P. Boys Will Be Boys

10 augusti 2018

I dag jobbar Magnus sista dagen på Nyhetsmorgon. Han steg upp klockan 03.00 och drog iväg på elcykeln. Majlis och jag sov tre timmar till. Den här sommaren har både varit evig och otroligt kort. Nu när det bara är några dagar kvar minns jag massor av saker jag ännu vill hinna med. Som att träffa vänner. Igår tog jag avsked av både Finland och min kompis Lena-Fi som jobbar där. Vi satt ute på terrassen och blickade ut över de andra ambassaderna.

Ursprungligen var det meningen att vi skulle bada bastu, men värmen här i Stockholm har gjort det svårt till och med för en bastuälskare som mig att sitta i ett litet hett rum. Det är liksom något vi gör också resten av dygnet.

Lena-Fi och jag bodde ihop i nästa fem år när vi pluggade i Helsingfors. Vi hade en liten tvåa mitt i stan. Minns att hissen upp (vi bodde på sjätte våningen) var så liten att man hellre väntade en stund en steg in tillsammans med en (manlig) granne.

Det var fina tider, men vet ni: just nu lever vi också fina tider. Jag känner mig färdig att återvända till rutinerna. Skriva på nya projekt och avveckla sånt som tar mer än det ger i livet. Längtar faktiskt hem lite.

Hoppas förresten att ni inte tycker att jag är världens tråkigaste bloggare som den här sommaren klätt mig till 90 procent i gula avklippta jeansshorts och vit tischa. Har prioriterat enkelhet. TIPS: Just den här t-shirten kommer från Elise1933. Alla intäkter går till att göra världen bättre för sexuella minoriteter. Jag drömmer just nu om denna: R.I.P. Boys will be boys. 

baby Feminism Stockholm

Vi är tillräckligt bra

8 augusti 2018

Tack för alla förträffliga svar på det här inlägget om att leka med barn. Jag fann mycket tröst i det ni skrev. Bland annat detta enkla: ”Vi är tillräckligt bra” som Cajsa skrev. För det är vi faktiskt. Det är såklart fint att sträva efter att bli en bättre förälder och ge sitt barn en så bra barndom som möjligt, men då måste vi fokusera på det som är viktigt på riktigt. Som att verkligen se sina barn, tala med dem, läsa för dem och vara trygga vuxna. Skit i petitesserna.

 

Hade en så härlig eftermiddag. Skulle äta lunch med Hanna, men så blev det riktigt varmt igen och lunchen förvandlades till hämtpizza nere vid Brunnsviken. Hannas syster Sara hängde också på. Vi hittade en pytteliten strandkant (kan inte skriva ordet ”kant” utan att uttala det på engelska i huvudet) och hängde sedan där i någon timma. Jag tycker att det är så skönt att vara tre vuxna personer på ett barn. Och att både Hanna och Sara är personer som inte pekar och säger ”Jaha, nu håller hon på att följa en and in i vassen” utan istället lyfter bort Majlis från drunkningsrisken.

När jag skrev det här slog det mig att pappor knappast tillsammans diskuterar om de är tillräckligt bra föräldrar för att de generellt tar ut mycket mindre föräldraledighet, har sämre koll på barnens kompisar och tidtabeller och klädstorlekar och så vidare.

Hästar Stockholm

Galopp över Gärdet

7 augusti 2018

Efter Gryningsritten fick jag mersmak för att galoppera i det fria. I LA rider vi hy bara på bana och att galoppera ute i naturen är en av de bästa saker en människa kan göra. Jag drog med mig Lisa som precis flyttat till Stockholm från New York och Annika som i lördags flyttat hit från Helsingfors och så drog vi ut på tur runt Djurgården.

Det var bara vi tre och Amanda som ledde ritten och vi galopperade mycket. Är man minst två personer kan man boka en turritt. Det finns alternativ för nybörjare också. Och tycker man att det är läskigt att rida på en häst ordnar Häståkeriet häst- och vagnturer.

Den svenska sommaridyllen var i sitt essä. Vi red förbi andra hästar, får turister, över Djurgårdskanalen och ja ni fattar.

Annika frågade mig om hur Lisa och jag känner varandra. Jag sa: ”Ursprungligen bloggen, men sen genom gemensamma vänner”. Då ställde hon följdfrågan: ”Hur träffas man genom bloggen”. Jag har flera riktigt bra vänner jag träffat genom bloggen, men vet inte riktigt hur jag ska förklara att vi blivit vänner. Genom att kommentera på varandras bloggar och sen träffas?

Det var i alla fall en alldeles magisk dag som inte blev sämre av att vi tog en sista galopp tvärs över Gärdet. Hela Djurgården är för övrigt full av ridvägar så det är tryggt att rida där.

Efteråt svabbade vi av hästarna och släppte ut dem i hagarna på Gärdet. Fatta att sånt ens finns smack mitt i Stockholm.

Personligt Stockholm

Jag har inte barnasinnet kvar

6 augusti 2018

Den här sommaren har jag tänkt på om jag är en exceptionellt egoistisk person eller om det jag nu kommer att att skriva om är  vanligt. Jag älskar mina barn, men längtar bort från barnaktiviteter. Jag tar ungarna till Skansen, Gröna Lund, Tekniska Museet, Tessinparken, Kulturhusets barnavdelning, den långgrunda sandstranden, bollhavet på båten och så vidare i det oändliga. Jag läser böcker för dem och badar badkar med dem, men drar ändå gränsen vid lekar. Leker ni lekar??

Nästan alltid önskar jag att jag istället satt och drack vin och pratade politik med goda vänner, dök från bryggan eller satt och skrev i lugn och ro. Jag pendlar mellan att känna mig som den sämsta mamman och att tänka att jag slår in öppna dörrar när jag skriver det här eftersom nästan alla känner så. Jag tänker också mycket på att barnen växer upp så fort och att jag ska njuuuuta av tiden när de är små. I smyg längtar jag ändå efter att de ska vara åtminstone lite större.

Jag har med andra ord inte barnasinnet kvar. I alla fall inte om det innebär att hänga med mina egna och andra småbarn på aktiviter riktade till barn. Then again är det svårt att motstå det här fejset.

 

Brunch OOTD Stockholm

Stockholm Pride 2018 och en OOTD

4 augusti 2018

Magnus har jobbat heltid på Nyhetsmorgon och dessutom producerat cirka tio poddar. I praktiken har det inneburit en hel del gnäll från hans håll, men också att jag inte sett honom så mycket den här sommaren. Den här lördagen var han ändå ledig och vi tog en promenad till Södermalm och köpte presenter åt folk vi ska träffa.

Vi diskuterade länge kring exakt var vi skulle äta lunch, men landade ändå på Urban Deli. Det är Stockholms svar på Ysi, den enda krogen jag kan komma på när det gäller. Åt pocerade ägg, musslor och räkor. Drack prosecco. Var mycket nöjd.

Sen promenerade vi tillbaka mot Östermalm genom Gamla stan. Tänkte på hur gammal Stockholm är som stad. Magnus sa att när han var yngre var Gamla stan fullt av nazister och man skulle hålla sig borta därifrån. Sermanpå, sa jag.

Vid Stureplan mötte vi Pridetåget och jag fick som vanligt tårar i ögonen för att folk var så glada och det är så fint att få vara i ett land där folk fritt kan vara vem de vill (”Vem du än är, vart du än ska” buhuuu, snörvel, snörvel). Alltså Los Angeles Pridetåg går ju inte heller av för hackor, men på många håll i USA håller man på att inskränka på kvinnors och HBTQI-personers rättigheter.

Efteråt tvingade jag Magnus att vara Instahusband och ta foton av mig i min nya jumpsuite från H&M. Jag tänkte för övrigt ta en 36:a, prova hemma och sen returnera om den inte passade. Fick med mig en 38:a som var precis rätt storlek. På gränsen till för liten. Tänkte på hur sjukt olika storlekar olika klädmärken har. 36, 38, 40 betyder egentligen ingenting.

Böcker Restauranger Stockholm

Vegetarisk vardagsmat

2 augusti 2018

Kom precis hem från en badsession på Stora Essingen med barnen och min kompis Linnea. Först hängde vi på en brygga, men eftersom Majlis är ganska dålig på att simma och ett äldre par vänligt och bara lite fördömande påpekade att det var åtta meter djupt där flyttade vi oss till en barnvänligare strand. Det åskade och regnade lite och temperaturen sjönk till bara 21 grader. Efter den här galet varma sommaren var 21 grader en skänk från himlen.

I går var det Overshoot day i världen, alltså den dagen då vi redan använt upp vad som borde varit landets totala årskvot för förbrukning av naturresurser. Sverige nådde den här dagen redan i mars. Jag tycker att det är lätt att få panik för att vi missbrukar jordens resurser, men med panik kommer också lätt känslor av att allt är för stor och för sent och så ger en liksom upp och låtsas som ingenting. Fortsätter leva precis som förut.

En enkel förändring i vardagen är att skippa köttet och äta vegetariskt. Under frågesessionen var det flera som undrade VAD en egentligen ska äta om en vill äta vegetariskt. Mitt bästa tips är att skaffa en bra vegetarisk kokbok. Jag älskar till exempel Cecilias och Kristins Nyfiken Grön (det kommer en uppföljare i höst!). Vill samtidigt passa på att rekommendera Kristins blogg där det ständigt dyker upp inspirerande recept. Lånade bilden av henne.

En annan bra kokbok är Mera vego och Ännu mera vego. Också där enkla och väldigt väldigt goda recept. Bilden har jag snott av Lisa Bjärbo som är författare till böckerna OCH en massa andra. Produktivare person får man leta efter.

Men VI då, vad äter vi om vi bara vardagslagar mat utan receptboken. Ja, då blir det tacos med bönröra på svarta bönor, guacamole och ost. Mycket tabasco såklart. Eller pasta med tomatsås. Eller falafel (lagar själv i LA, men köper frysta i Stockholm. Hittade några med nötsmak som var magiskt goda), hummus, tzatziki, tomater och annat plock vi har i kylen. Gillar plockmat för att a) det är mysigt b) det är ett bra sätt för Majlis att äta med oss. Hon får själv plocka åt sig maten och tenderar att äta mer då. Tar gärna emot era snabbaste och godaste vegetariska tips!

Jag tycker förresten att det vore bättre att alla åt lite mindre kött och att folk inte blev hysteriska och pekade finger om en vegetarian tackade ja till nåt från djurriket på en bjudning. Vegetarianer är vegetarianer av olika orsaker. Jag är det för av etiska och miljömässiga skäl, inte för att jag tycker att kött är äckligt. Blir jag bjuden på middag och serveras kött äter jag det utan att knussla. Tänker att det är helheten som räknas.

Resa Skriva Stockholm

Önskeinlägg eller svar på frågor

1 augusti 2018

Så många så bra frågor/önskerubriker under det här inlägget! Tack igen för dem och alla svar och kommentarer. De gjorde mig väldigt glad! En favoritblogg Den där om Jenny, frågade följande:

Jag lider av sjukt mycket fomo, speciellt på sommaren. Gör du det? Om ja, när är den som värst och vad gör du åt det? Om nej, HUR LYCKAS DU?!?

Hm, jag lider alltid av extrem FOMO när vi ska lämna LA och åka till Stockholm. Tycker liksom att livet sker i Kalifornien, men sen landar vi på Arlanda och blixtsnabbt älskar jag Sverige och tycker att det är bara härligt här. Fick mer FOMO för roliga fester och evenemang i Stockholm och Helsingfors de första åren vi bodde utomlands, men tror att den fysiska distansen gjort att jag inte längre känner att de är mina. Lite sorgligt, lite skönt.

2. Vad stör dig mest i böcker du läser?

Förutsägbarhet. Tycker att det är så slappt av författaren. Stör mig också på texter som försöker vara svåra och litterära, men inte når upp till det. Gillar ej det pretentiösa.

3. Finns det saker som du tycker överanvänds av författare? Prepositioner eller uttryck eller bita sig i underläppen eller liknande?

Är på det stora hela otroligt trött på konstellationen unga, vackra, smala, pojkflickiga hjältinnor. Har Dietland på min läslista. Älskar tv-serien och tror starkt på romanen.

4. Vad är svårast att skriva? Kan vara vad som, sexscener? Slut? Mitten? Barnböcker?

Gillar att skriva sexscener! Svårt, men kul! Tycker att början är lättast, barnböcker roligast, slutet svårast. Också svårt att göra persongalleriet tillräckligt olika för att man lätt ska skilja dem åt, men ändå inte göra dem till platta stereotyper.

5. Vad stör du dig på när du rider? Samma här, kan vara allt möjligt: värme, dåligt samspel, fel sits, osv.

Att jag gör samma fel hela tiden. Borde föra axlarna mer bakåt och sitta rakare i ryggen. Stör mig också på när jag tappar tålamodet för att jag inte hittar samspelet med hästen.

6. Dina topp fem ridturer/ridlektioner/ridtillfällen?

1. Galopptävling barbacka mot han som ledde turen på stranden i Marocko, jag var 10-11 år gammal och mina föräldrar var ännu gifta 2) att snedda genom en park och sen rida min lånehäst Bingo i Buenos Aires 3) ridläger i Dragsvik när jag var 13-14 år gammal 4) muskelknippet till arabhäst som galopperade som vinden i december i fjol och en stund på Tonys rygg när allt sitter perfekt.

7. Vad stör dig i resande? Typ skrikande barn på flyg, fulla män på färjan, ont om cash, dålig badplats? (Alltså du får välja fritt, behöver inte ta mina!)

Turister som behandlar lokalbefolkningen som naturliga betjänter

8. Dina topp fem resor?
1. Buss genom den sydliga halvan av Sydamerika. Åkte på glashala småvägar i Anderna, fick löss, besökte saltöken, sov på sunkiga hostels och avslutade resan med en bussfärd på 52 timmar. Skulle aldrig göra om den. 2. Korea med Karin L. 3. nykär i Magnus på flytande kräftskiva i St Petersburg 4. Yosemite med gänget i höstas och 5. Bangkok med Maggan. Äh så svårt att rangordna! Fattar att mitt liv inte hänger på det, men vill liksom inte att jag ska välja FEL nummer fyra. Palm Springs! Joshua Tree! Malaysia! Äh, nu skryter jag ju bara om ställen jag besökt. Känns VÄLDIGT gammaldags.

Mina bottenresor var en bilresa till Norge med en kille jag ville göra slut med, alla resor till Tyskland när jag var tonåring och skulle hälsa på pappa som bodde där, vi grälade massivt mycket, diarré i Mendoza med en annan fd. pojkvän jag ville göra slut med.


9. Har du en bucket list?
Ja, på den står det köpa egen häst. Men tänker att jag nog är lyckligare så länge det är en fantasi. Det är så otroligt dyrt och tidskrävande med egen häst. 

10. Jag vet att du har samma grej som jag: du lyssnar gärna på tex poddar som lär dig något. Blir glad av böcker som liksom ”gör nytta” som nöje. Gör du något ENBART för nöje? Som inte har en baktanke/syfte att lära dig något? Vad gör du för att koppla bort hjärnan helt?

Fick ungefär samma fråga i fredags på en middag och kände mig som världens tråkigaste människa. Som om jag inte alls bejakar livet och frossar i allt det goda det har at erbjuda. Jag har faktiskt gett mig själv övning i att bara vara då jag blev coachad tidigare i vår. Jag läser ju hellre skönlitterärt än fakta, men på grund av Mellan raderna har nyttan smugit sig in där också. Antar att den enda gången jag helt kopplar bort hjärnan är när jag rider. Här är gänget jag åt middag med, precis efter ett UNDERBART nattbad på Söder.

Feminism Stockholm

Skönhetsmaten och kvinnans utseende

29 juli 2018

I senaste podden diskuterar vi det jämställda samhället och fokus på kvinnans kropp. Jag pratar om att det nordiska samhället har kommit väldigt långt i ekonomisk och politisk jämställdhet, men att kvinnans kropp ännu är ett objekt som ska behaga andra. Själv är jag obehagligt medveten om att jag också är ett offer för patriarkatets skönhetsideal. Jag rakar ben, smörjer kropp och sminkar mig. Förutom igår när vi skulle fira bröllopsdag på restaurang och Magnus insåg att han tappat bort sin badväska, med allt mitt smink, ny baddräkt, parfym etc, nånstans på vägen mellan Yasuragi och Valhallavägen*.

Efter nio år av äktenskap säger Magnus att han inte ser så stor skillnad på mig med eller utan smink, eller att han tycker jag är lika snygg utan smink om man ska vara noga med citaten, men jag är så pass inskolad i patriarkaliska värderingar att jag känner mig lite naken utan mascara på restaurang. Antar att det bara handlar om att vänja sig, men jag tror att det skulle vara svårt för mig att inte alls anstränga mig för att vara fin. Så grundlurad är jag.

I dagens DN skriver Sara Martinsson träffsäkert om skönhetsmaten och pressen på kvinnors utseende. 

”Nu när kvinnor erövrat så väl ekonomiska som politiska medel har våra kroppar blivit den sista utposten. Den som har en läggning åt det syrligare hållet skulle säga att där går en rak linje från beauty food till bantningspiller till abortmotstånd.”

*Magnus tog färjan tillbaka till Hasseludden och hittade väskan. Visserligen dyngsur av nattens regn, men ändå!