Tietoa mainostajalle ›
Okategoriserade

”Köp nåt fint, Peppe”

16 juni 2017

Vi är bjudna på några sommarfester och jag fick en plötslig impuls att göra som man gjorde förr i tiden och spontant köpa en partytopp/klänning. Plöjde således jetlaggad och svag igenom ett antal affärer med ett löfte till mig själv att köpa ”nåt fint”. Typ som Julia Roberts i Pretty Woman, minus sexarbetet, Rodeo Drive och en miljonär som sponsor. Hittade såklart nada. Det gick så lång att jag svängde via H&M, men kunde inte släppa tanken på kvinnorna i Bangladesh som sytt plaggen så jag gick tomhänt ut igen. Men Sommarstockholm var fint.

På kvällen åkte vi ut till Lidingö för att äta middag hos Karin och Peter. Det var väl meningen att Karin och jag skulle spela in Mellan raderna, men nu blev det inte så. Istället satt vi ute på altanen och pratade och skrattade i den ljumma sommarnatten. Sen tog jetlaggen helt över och vi åkte hem före klockan nio. Kunde kalla det en perfekt kväll. Nu håller alla tummarna för att jag inte ska vakna före klockan sex imorgon på morgonen.

Los Angeles Stockholm

Fem skillnader mellan LA och Stockholm

15 juni 2017

Hej från jetlagsalongen! I går var jag en god vän och åkte till Söder för att plocka upp ett par byxor en kompis hade reserverat och levererade dem sedan till en annan kompis i Vasastan som i sin tur skulle agera kurir och flyga dem över till Helsingfors. Några saker slog mig när jag armbågades med folk på Götgatan:

  1. Mängden folk! Kände mig som om jag tog tunnelbanan i Tokyo. Blev nästan blyg. I Los Angeles åker alla ju bil och shoppar på nätet. Det är sällan man trängs med folk där.
  2. Hur folk bara kastar sig ut på gatan och litar på att bilarna ska stanna, vilket de alltid gör. Har fått hålla mig från att ropa: FÖRSIKTIGT!
  3. Att det låter konstigt att på svenska önska folk: ”Ha en fin dag!”.
  4. Att folk ler mindre åt en här.
  5. Nordisk sommar! Hade glömt bort hur underbart det doftar efter regn och att det gröna är tusen nyanser av grönt.
  6. Det finns en typ av svensk man med skägg och jeans som alla ser likadana ut.
Feminism

Jag kan inte sluta räkna gubbar

14 juni 2017

Jag är så glad över att filmen Wonder Woman går så bra. För går en film regisserad eller producerad av kvinnor dåligt blir den automatiskt en film son representerar alla kvinnor och alla filmer. I det här fallet skulle slutsatsen ha varit att kvinnor inte kan regissera och spela huvudrollen i en superhjältefilm. Att det finns hur många superhjältefilmer som helst med manliga producenter, regissörer och skådespelare som floppat, räknas inte.

Motsvarande hände när Theresa May förlorade i brittiska valet. Då var folk blixtsnabba med att kommentera att Mays förlust bevisat att kvinnor inte kan lyckas i politiken och May fört kvinnorörelsen tio år tillbaka i tiden genom sin usla politik. Nu är jag verkligen ingen beundrade av Mays politik, men att som politiker misslyckas i ett val är verkligen ingen unikt kvinnlig egenskap.

När man en gång börjar räkna gubbar är det ändå omöjligt att sluta. Gubbar på sport-, ekonomi- och politiksidorna i tidningen, gubbar på EU’s toppmöten, på utfrågningar av FBI-chefer, som VD’n, som huvudpersoner, kolumnister, partiledare och i tusen andra situationer. Och alla får de vara individer, inte representera sitt kön. För insinuerar man att en man representerar sitt kön blir han rasande eftersom INTE ALLA MÄN.

Jaja, jag är väl bara lite trött på att vara omgiven av män.

Okategoriserade

Familjen splittrad

14 juni 2017

Hej från en nyanländ och jetlaggad kvinnai Stockholm. Jag kan inte påstå att LAX-ARN gick som planerat. När vi skulle checka in visade det sig att Maggans pass gått ut dagen innan. Detta ledde till en viss kritik gällande slarv från min sida. Ångest från Magnus håll. Ett samtal till Finlands konsulat, köp av ny flygbiljett (suck) och en splittrad familj. Majlis och Maggan stannade i L.A. medan Vidar och jag flyg till Stockholm. Gillar inte att ha en kontinent och en Atlant mellan oss, men nu gick det såhär. Imorgon kväll är vi återförenade igen. Ja och så tappade såklart flygbolaget bort mitt bagage, men det hade jag räknat med. I motsats till Magnus överraskning, alltså.

Bild från i måndags då vi ännu var lyckligt ovetande om separationen.

baby

Resa med endast handbagage

12 juni 2017

Jag har så mycket att skriva om, men känner den där rastlösheten som kommer inför varje sommar då vi ska packa ihop oss och åka till Norden. Jag får panik av att lämna Santa Monica, men känner samtidigt att jag längtar efter nordisk sommar för att inte tala om alla människor i Finland och Sverige. I år märker jag extra tydligt att Vidar känner samma sak. Han tycker det är skitjobbigt att ta farväl av Luke, Conor och Frank (och Isla), men räknar samtidigt timmarna tills han får träffa sin farmor.

Det är ju inte precis synd om oss som åker från en underbar plats till en annan underbar plats, men alla våra amerikanska kompisar har varit så ledsna över att vi ska vara borta hela sommaren att det liksom smittat av sig. För att trösta och distrahera oss drog Majlis, Magnus och jag till Malibu för en sen lunch. Vidar åkte på poolparty.

Det skulle vara helt fel att påstå att maten vi åt var äcklig, den var nämligen motsatsen. Jag pressade i mig nåt slags spaghetti-squash-lasagna och Maggan valde vad han trodde var en BLT, men som i verkligheten visade sig vara en sallad. En bra sallad med avokado. Aldrig träffat en dålig avokado i Kalifornien.

Känner för övrigt noll stress inför packningen nuförtiden. Vi reser oftast med bara handbagage som om vi vore nåt slags minimalister. Plus att den lilla typen till vänster har så små kläder att de knappt tar någon plats. Ska bli spännande att se hur Majlis uppför sig på flyget. Senast hade personalen placerat alla småbarnsfamiljer samt en ensam man längst bak i flyget. Mannens min var obetalbar när man insåg vad som väntade honom de inkommande elva timmarna. Funderar ibland på exakt hur otrevlig han måste ha varit vid incheckningsdisken för att få den sittplatsen.

Sen gick jag ner till stranden för att känna lite på havet. Trots att vi praktiskt taget, eller kanske just därför, bor på stranden badar vi aldrig i havet. Jag ville i alla fall känna lite Stilla hav mellan mina tår innan vi drar.

 

 

Okategoriserade

Hästtjejer är provocerande och andra texter

11 juni 2017

TACK för att ni svarade på frågan om ni är intresserade av länkar på andra språk än just svenska! Som fortsättning på det inlägget kommer här några lästips:

Okategoriserade

Vilka språk konsumerar ni?

10 juni 2017

Tusen tack alla ni som skrev om er längd och vikt! Uppskattade alla kommentarer och blev bara glad åt de som skrev lite längre funderingar. Tack också för att ni bevisade att folk fortfarande läser och kommenterar på bloggar! Hjärta hjärta! Kärlek kärlek! Hurra för er!

Nu har jag en annan fråga: På vilka språk konsumerar ni text (romaner, reportage, bloggar etc) och ljud (podcaster)? Det slog mig att jag knappt läser nåt alls på finska nuförtiden. Högst en eller två nyhetstexter/reportage om dagen. Mest blir det engelska och på andra plats svenska. Sällsynta gånger spanska. Jag frågar för att jag är nyfiken på om ni alls är intresserade av länkar och ljudfiler som jag delar här som är på annat språk än svenska.

Bildtext: Köper presenter åt folk i Finland och stannade för snabb lunch på det lilla franska bistrot mitt på gågatan.

Okategoriserade

Mobilbilder och vardag

9 juni 2017

Ja vet ni, nu blir det här ett sånt där inlägg där jag bara berättar om vad jag tänkt på och gjort. Igår i ett trafikljus visade mannen i bilen bredvid att vi skulle veva ner rutan. När vi gjort det lutade han sig mot oss och sa: ”Just wanted to say that you have the cutest baby”. Sånt händer hela tiden och jag kan känna en viss sorg för att män i Finland aldrig skulle stoppa en på gatan för att säga att ens baby är gullig. Snorkråka i ena näsvingen eller inte. Their loss.

Så åkte jag också ut till Topanga, red en lektion och tog farväl av min favorithäst Tony. Gav honom fem morötter. Fick tår i ögat. Blev jätteorolig över att han ska glömma bort mig under sommaren och sedan tog farväl av stallfolket som om jag aldrig mer skulle se dem. Bra lektion ändå, är alldeles öm i musklerna redan nu. Gav också varsin flaska prosecco åt mina ridinstruktörer.

Susade hem till Santa Monica och gick på Vidars skolavslutning. Tänk att han gått ut ettan! Vi minglade runt bland föräldrar och barn och lunchade sedan med favoritföräldrarna på en restaurang nåt kvarter från skolan. På vägen hem satt ett par pappor från skolan och drack varsin öl på en trappa medan barnen ritade med kritor på gatan. Vi promenerade förbi och backade sedan tillbaka och joinade papporna. Väldigt trevligt och grannskapligt mysigt.

Medan jag drack ölen tänkte jag på hur flera bekanta helt slutat dricka alkohol och skriver om hur FANTASTISKT det är. Hur bra de mår, hur vackra de blivit och om hur livet bara är klarare utan sprit. Funderar nu på om detta också gäller folk som tar en öl på en trappa då och då eller mest för människor som alltid blir fulla som pirater när de går ut.

Jaja, och nu somnade jag mitt i skrivandet i det här blogginlägget. Så går det tydligen när man försöker få sin baby att lära sig sova hela natten. Dags att springa över till grannarnas takterrass på grillfest. Ajöken!

Podcast

No women allowed

8 juni 2017

I den senaste Augustpodden tipsar gulliga Sandra Beijer om Karins och min läspodd Mellan raderna. Blev mycket glad!

Igår spelade Magnus och jag också in veckans Magnus och Peppes podcast. Är mycket nöjd med den. Magnus har nämligen gått på väldigt exklusiv föreläsning om framtiden och berättar om tre riktigt stora förändringar som kommer att ske inom de närmaste tre åren. Vi pratar om hur relevanta presidentens tweets är, om en möten som exkluderar kvinnor (Magnus gick på två stycken samma lördag) och så håller Maggan en rant om hur homosexuella män inte bryr sig om andra än sig själva. Ja och mycket mer såklart.

Podden kostar ynka 86 cent (PayPal i högerbalken) och har ni ej råd får ni gärna prenumerera på oss på Soundcloud, sprida podden i era sociala medier och ge oss en recension på itunes. TACK alla ni som redan gör detta! Fint att ni visar att folk visst vill betala för innehål.

baby

Barn på flyg, restaurang och i pool

7 juni 2017

På Facebook delade någon den här (finska) bloggtexten som handlar om hur alla andra har ouppfostrade barn som inte vet hur man uppför sig på flygplan, restauranger och vid pooler, medan bloggaren själv har det perfekta barnet som tack vare bloggarens uppfostringsmetoder och resvana för sig perfekt i vuxenlivets alla områden.

Full disclosure: Jag har säkert varit lika arrogant själv. Eller kanske inte riktigt lika självgod, men ändå äckligt självgod. Vidar har nämligen varit ett exemplariskt rese- och restaurangbarn och hittills har Majlis också uppfört sig. Jag har säkert förklarat för andra föräldrar hur det baaara är att ta med barnet sedan hen var baby på restaurang eller till Asien på äventyr. Vänja ungen vid en vuxen livsstil. Underförstått: för att Maggan och jag är såna globetrotters och avslappnade, men ändå strikta, föräldrar är barnen också det.

Med åldern har jag förstått att hålla käft. För barn är personer med personligheter. Vissa har lättare för att sitta stilla på ett elva timmar långt flyg än andra. Somliga tycker det är okej att lyssna på vuxnas prat eller att sova på restaurangen, medan andra har mer spring i benen. Det handlar inte alltid om uppfostran. Barn har också bättre och sämre dagar och tålamod.

Jag kan också tycka att det är fruktansvärt störande med en unge bakom som sparkar en i stolsryggen under hela flygresan eller att ha skrikande och springande småttingar kring restaurangbordet. Men sånt är livet. För mig är situationen över på några timmar. Jag har full förståelse för föräldrarna som låter barnet kolla på film eller spela spel för att att själv få en stund över att äta och prata. Man gör det man måste. Desperate times osv. Jag fattar också att barn inte alltid uppför sig som små vuxna. De är nämligen inte det, hur obekvämt det än känns för oss andra.

 

Det sagt är jag ingen människa med ett evighetslångt tålamod. Jag undviker barnkoncentrerade ställen så långt det är möjligt. Men jag har i alla fall vett nog att hålla mun och inte kritisera andra föräldrar och barn vars verklighet jag inte har en aning om.