Tietoa mainostajalle ›
Browsing Tag

OOTD

OOTD

OOTD i secondhand

2 maj 2018

Det har blivit lite tomt på dagens outfit här på bloggen, men den saken får ta en vändning nu. Maggie snackade om att han skulle vilja ha en läderjacka och jag föreslog att vi skulle svänga förbi Wasteland (ehum finns som tips i Mitt Los Angeles), som är en second hand-kedja med kurerat innehåll. Alltså ingenting för proffsfyndaren, men perfekt för oss som gärna vill köpa second hand, men backar lite när det blir FÖR mycket paltor med mystiska dofter i thriftshopparna.

Det hela slutade GIVETVIS med att jag kom ut med en läderjacka med fransar, medan Maggan inte hittade något alls som passade hans kropp och smak.

Tröja: Karines hand me down, kommer från en liten fabrik i Bretagne. Kjol: Asos, några år gammal. Solglajjor: Anine Bing.

Los Angeles OOTD

Invigningsfest för Acne i WeHo

23 mars 2018

Igår hade Los Angeles nya Acne Studios-invigningsfest. Det regnade och körappen Waze sa att det skulle ta nästan en och en halv timme att ta sig till West Hollywood. Jag tvekade. Sen insåg jag att det lätt kan bli en vana att bara stanna hemma för att det är så mysigt att glida omkring i mjukisbyxor och inte ha barnvakt. Ringde barnis, beställde Uber och susade österut med min kompis Mathilda.

Kom fram och fick en otroligt god mescaldrink i handen. Jag är ingen drinkmänniska, föredrar öl, vin och champagne, men ibland får drinkarna till det. Som den här.

Kollade runt bland kläderna och orienterade oss sedan till ett stort tält där det bjöds på mat och mer drinkar av oerhört vackra män. Vill inte objektifiera någon här, men det var en lyckad casting.

Träffade en massa folk jag tycker om och åkte hem vid nio. Just det! Pratade bland annat med Izabella Scorupco och passade på att be henne om ursäkt för att jag sms:at henne så mycket för ett reportage.

OOTD Personligt

Världens lyckligaste folk?

15 mars 2018

Igår fick jag äta middag med ett gäng amerikanska och finska damer hemma hos Finlands generalkonsul Stefan. Temat var jämställdhet, samt jämställdhet och högre utbildning. En väldigt trevlig kväll på det stora hela. En av de amerikanska professorerna frågade om vad hemligheten är till att Finland är världens lyckligaste land. FN:s lyckomätare jämför bland annat bruttonationalprodukten, socialt skyddsnät, hälsa, frihet och frånvaro av korruption.

Det är inte världens lättaste att definiera lycka, men i mångt och mycket handlar det väl på ett samhälleligt plan om förtroende för myndigheter och en känsla av att någon fångar upp en om en blir sjuk, arbetslös eller hamnar i annan knipa. I Bhutan mäter har de ett lyckoindex: Bruttonationallycka, GNH istället för bruttonationalprodukt, BNP. Myndigheterna undersöker invånarnas lycka regelbundet enligt många olika parametrar och stor vikt läggs vid att människor ska kunna leva i samklang med naturen. Däremot är Bhutan knappast en demokratisk dröm och enligt FN:s World Happiness Index kommer landet på 97:e plats

På ett personligt plan är jag en människa som har lätt för att vara lycklig. Det hjälper såklart att leva med en glad människa och på det stora hela vara en priviligerad person. Nu menar jag inte att jag går omkring med en bubblande känsla av lycka i magen hela tiden, men är mer glad än ledsen. Ni då? Är ni lyckliga? När i så fall? Och var bor ni?

Så här var jag förresten klädd igår. Kände mig väldigt snygg i rött läppstift, fejk läderbraxor, gammalt svart linne från Weekday, second hand-kavaj från Rodebjer och längst ner Blankens The DTLA.

Okategoriserade OOTD

Temperaturen i Santa Monica

25 februari 2018

Här kommer en OOTD: Jeansjacka och tröja: Anine Bing, fejk läderbyxor: H&M, boots: Blankens.

Vi tog det launa hela dagen. Jag sträckläste ”Ett jävla solsken” (så bra! Och kom ihåg att jag gör ett samarbete med BookBeat och ni kan lyssna på solskenet och en massa annat gratis på BookBeat i en månad med koden Peppefi och Peppese). Det är för övrigt den kallaste februari jag upplevt sedan vi flyttade hit. Temperaturen klättrar knappt upp till 15 grader och det är iskallt inomhus. Alltså jag fattar att det känns futtigt att klaga på +15, men det känns så helvetiskt kallt. Vi kurar ihop oss med filtar och använder yllesockor hemma. Husen här inte precis anpassade till kyla.

Vi tog en snabb promenad upp till Primo Passo för att köpa en kaffe och Majlis var RASANDE över att hon måste åka i vagnen istället för att gå. RASANDE! Vi lät henne gå själv på vägen hem och det tog såklart otroligt lång tid eftersom hon var tvungen att stanna och hälsa på alla hundar vi mötte. När vi kom hem gjorde vi oss iordning och åkte på fest till Sandra och Tom som ska åka tillbaka till Stockholm (men nog återvända till LA). Magnus sa att vi på den här bilden såg ut som ett team som precis klarat en utmaning: WE DID IT!

Ja och innan det skrev jag en kort text på Amerikabloggen om en grej vi talade om i senaste podden: Nämligen hur kombinationen vapen och snäv mansbild leder till mord. När jag bloggar om feminism och/eller antirasism på HBL brukar det inte sällan dyka upp män som vill korrigera mig. Förklara hur kvinnor biologiskt är underkastade män och så vidare. Jag tycker att det är sjysst att föra en kort dialog med snubbarna, liksom försök förstå dem och svara dem. MEN så ofta urartar det i att de skriver jättelånga elaka kommentarer och mail till mig. Då känner jag en hemlig lite njutning att inte läsa det det skriver. Jag läser på sin höjd den första meningen och tar sedan bort skiten. Föreställer mig hur mannen suttit framför sin dator och skrivit, formulerat och kanske lagt ner tid på att subtilt förklara varför han hatar kvinnor och så läser ingen någonsin det. Det är ju bara jag som vet att ingen någonsin läser hatet, men det gör mig ändå väldigt nöjd.

OOTD Personligt

Årets första tårar

1 januari 2018

Jaha, så har en gråtit en skvätt 2018 också. Syrran med familj och mamma åkte hem idag och det är alltid så hemskt att ta farväl av dem. Livet känns så bräckligt då. Jag grät lite för att jag var så stolt över min mamma som trots sin stroke vågade resa hela vägen till L.A. och som klarade sig så bra och var så modig och tapper och faktiskt njöt av resan. Och över att Vidar och Majlis kommer att vara lite större nästa gång de får träffa sin mormor. Grät också över att det är så hemskt att bo så långt ifrån Pyret med familj. Jag tror att min gråtmildhet har med åldern att göra, att ju äldre en blir, desto tydligare är det att livet är ändligt.

Jag försöker trösta mig med att vi haft så många fina stunder tillsammans här och att det är de ibland korta, men fina stunderna som räknas. Eller de jag ska tänka på när jag saknar folk mest.

Jaja, nu har de åkt och jag är helt slut i kroppen. Delvis på grund av gråt, men också den där tröttheten som infaller när gästerna åkt hem och det är alldeles tyst och tomt i huset. Jag planerar att lägga mig i sängen, äta det sista av julchokladen och kolla på de sista avsnitten av ”Curb your Enthusiasm” nästa laddning (obs underbara de också) gäster torde anlända om drygt fem timmar.

Det var ju snack om OOTD på den här bloggen från och med januari 2018. Vi börjar starkt med pyjamasbyxor från Gap och hemstickade sockor (tack mamma!), gyllene birkenstock-sandaler, gammal, grå tröja från Cos och världens skönaste kofta/jacka från James Perse.