Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Helsingfors OOTD Personligt Resa Samarbete

Helsingfors är alltid hemma

10 december 2018

Imorse träffade jag min vän och före detta kollega på Café Engel vid Senatstorget. När jag promenerade från Järnvägstorget till Café Engel textade Karin mig och sa att vår gemensamma kompis Calle satt på cafét. Det skulle inte vara nåt speciellt med det ifall inte Karin och jag träffats för första gången på samma café år 2007. Calle var också med i egenskap av avgående chefredaktör, medan jag var tillträdande. Efter den gången trodde jag att Karin avskydde mig och i hemlighet var förälskad i Calle. Senare visade det sig att min analys var så långt från sanningen man kunde komma. Karin är en idag en av mina närmaste vänner.

För den som tycker att mina kängor är exceptionellt snygga vill jag meddela att de är en present av Gram Shoes och otroligt sköna på fötterna.

 

När jag kommer till Helsingfors går det fem minuter och sen känns Los Angeles som en avlägsen dröm. Det är som om jag kan varje gatustump och kullersten. Mina ben vill ta en rask promenad till hemmet på Styrmansgatan. Det sagt finns det ju nya enheter i min födelsestad, bland annat Ode, det nya Centrumbiblioteket. Där svängde jag förbi igår kväll med en gammal vän jag inte sett på tio år. Konstigt hur inte så mycket hade förändrats i vår vänskapsrelation. Efteråt gick vi på middag och satt krav tills personalen slängde ut oss.

Resten av mina få dagar här i stan har jag träffat annat folk som står mig gärna och nu är jag hemma hos syrran igen för att äta rester av vår julmiddag.

Förresten, mina (fejk)läderbryxor är sex år gamla och så slitna (och älskade) att jag knappt kan trä på dem längre. Jag köpte dem på H&M i USA. Hojta om någon av er vet var jag skulle kunna köpa ett par liknande. Tack förhand! Nu ska jag hänga med det här gänget.

Helsingfors Personligt

Blinier på julbordet

9 december 2018

Jag befinner mig hos min mamma i Finland och har ett krassligt internet, men saknar er! Vi har ätit blinier med rom, rödlök och smetana med min syrra och hennes familj. Det äter vi vanligtvis på julafton, men eftersom vi kommer att fira jul på olika kontinenter beslöt vi oss för att tjuvstarta med blinierna.

Hemma hos mamma, i den forna bastukammaren, ligger det minst tio-tolv lådor Magnus och jag fyllde med våra saker när vi 2013 flyttade till LA. Då var planen att vi skulle stanna i ett år och sedan packa upp allt igen. Klipp till julen 2018 då vi fortfarande bor i LA och jag inte saknar en enda av sakerna i lådorna. Varje år brukar jag ändå göra en tur ner till källaren och plocka fram klädesplagg och grejer jag ger bort till min syster eller kompisar. Det är direkt renande att långsamt se hur antalet lådor minskar. Jag är tacksam över att vi var kloka nog att sälja och ge bort alla våra möbler redan 2013.

Den forna bastukammaren är också en påminnelse om hur mycket pengar jag genom tiderna lagt på saker som idag inte har någon plats i mitt liv. Och hur mycket saker som redan existerar och borde finnas hos någon annan som verkligen skulle använda dem istället för att bara vänta på en oklar framtid hos Maggan och mig. Lovar varje år mig själv att sälja allt på loppis inkommande sommar, men hittills har det aldrig blivit av. Satsar nu på sommaren 2019.

 

Syrran slängde fram en bild på min mormor och hennes två systrar. Karin längst till höger fyllde för övrigt 104 i förrgår. Ganska aktningsvärd ålder ändå.

Restauranger Stockholm

En decemberdag i mörkaste Stockholm

7 december 2018

Jag kan inte påstå att jag blir bättre på att överleva jetlaggen, men kanske duktigare på att hantera den. Det handlar egentligen bara om att vänta ut den. This too shall pass liksom. Plus en melatonintablett när jag vaknar mitt i natten. Att det är mörkt hela tiden hjälper inte precis, men för att i alla fall få lite dagsljus i oss gick vi ut på en promenad kring lunch.

 

Magnus ville fylla på med Filippa K t-shirts, Happy Socks och Björn Borg-kallingar. Han köper alltid samma plagg när vi är i Stockholm. Själv ville jag svänga förbi & Other Stories, tycker att de har fina kläder, men framförallt väldigt goda och prisvärda parfymer. Köpte ändå nada. Behövde verkligen ingenting nytt.

Majlis slocknade omedelbart i vagnen. Vidar klagade på att han var hungrig, men så fort vi steg in på Sturehof somnade han också. Med två sovande barn var den här lunchen det närmaste Maggan och jag kommit en dejt sedan i somras. Oerhört romantiskt.

Det var inte lätt att väcka Vidar, men vi fick upp honom och vandrade hemåt genom Östermalm. Kallt och mörkt var det, men också ganska mysigt. Så här ska det ju vara i juletider. Extra mysigt blev det när vi passerade kvarterskrogen Paraden och blev bjudna på varm glögg. Nu ska vi försöka hålla oss vakna en stund till och sen dra på middag till Karin och Peter på Lidingö.

Personligt Stockholm

Självständighetsdag i Stockholm

6 december 2018

Min mormor dog för ganska exakt nio år sedan. När hon ännu levde brukade hon berätta för mig om hur hon under vinterkriget tog sparkkälken till flygplatsen och spanade efter ryska bombplan. Hon sa att det var otroligt kallt, men att det ändå kändes bra att göra något för fosterlandet. Hennes lillasyster fyller för övrigt 104 imorgon, hinner fram för att fira henne först på lördagen.

I dag firar Finland 101 år av självständighet. När man i USA firar 4th of July med picknick, öl och fyrverkerier är självständighetsfesten i Finland uppklädd och högtidlig. Det är mörkt och kallt och finländarna tar Finlands självstyre på fullaste allvar. Det är inte så konstigt Folk som stred för Finland i kriget lever fortfarande och kan berätta hur det var.

I det gula huset uppe till höger föddes min mormor och där levde hennes syster i nästan hundra år. Nuförtiden bor min syster och hennes familj där.

I vår familj har Magnus dubbelt medborgarskap, han är svensk och finländare, Vidar är också det, Majlis är amerikan och svensk och jag finländare. Jag kände mig mer fosterländsk när jag var yngre och speciellt under de perioder jag bott utomlands. Nuförtiden är jag glad över Finlands självständighet och tacksam över att vara född i Helsingfors. Jag fattar vilket otroligt bra land det är på så många sätt: orörd natur, bra skolsystem, sjukvård för alla, skattefinansierade universitet, jämställdhet och tilltro till media. Samtidigt är finländare en ganska liten del av min identitet. Jag känner aldrig ett behov av att skryta om eller försvara Finland. Mitt hjärta bultar för familj och vänner i landet, men inte själva landet.

Det är kanske respektlöst att skriva så här på självaste självständighetsdagen, men jag känner verkligen att nationalstaten har spelat ut sin roll. Det måste finnas ett annat sätt att organisera den här världen än att vissa platser med mer pengar sätter upp murar för att hålla folk i kris ute. Det gör mig också illamående att nazister demonstrera på just den här dagen i Finland. We are the world, liksom. Äh, får helt enkelt förklara detta bättre i nästa podd. Eller förstod ni? Är ni fosterländska?

Böcker Samarbete Tips

De bästa böckerna 2018

6 december 2018

I samarbete med Nextory och Schildts & Söderströms

I Friday Lab-testgruppen ställde Marianne frågan om en enkel sak som får en att må bra i vardagen och flera stycken sa att läsning gör det. När det är dags att välja ny bok kan jag få samma känsla som när jag ska välja film på Netflix. Det finns så mycket att välja på att jag blir helt paralyserad. Då brukar jag googla ”Best documentary Netflix” och hoppas att någon annan med bra smak ska komma med ett kurerat urval (igår blev det LA 92 som handlade om våldsamheterna i Los Angeles 1992. Mycket jag tydligen inte visste om dem).

Eftersom jag ändå läser en hel del böcker tack vare Mellan raderna tänkte jag vara er google och tipsa om några av mina favoritböcker under året som gått. Vill också gärna att ni signar upp på Nextory och lyssnar/läser där. Perfekt för när ni åker land och rike runt på julen ELLER varför inte ge några månader i julklapp åt en kompis/familjemedlem? Tänk att få Nextory och sen en lista med tio-tolv böcker som avsändaren rekomemnderar. <3 Med koden PEPPE (Finland) och PEPPESE (Sverige) får ni en månad av gratis lyssning. No strings attached! Och ja, det finns gott om böcker på svenska på finländska Nextory.

Här kommer böckerna i den ordningen jag kom att tänka på dem. Rätt bok till rätt person är en otroligt fin present. Ni vet, när avsändaren känner en så bra att man älskar boken. Jag ska försöka komma med lite riktlinjer/förslag på vem som kunde tänkas gilla följande:

Till vännen du tycker MYCKET om:
Carolina Setterwall: ”Låt oss hoppas på det bästa”: en vacker, hemsk, osentimental och oerhört välskriven bok om när ens kille plötsligt dör.

Till den som är besatt av grejer:
Helens von Zweigbergk: ”Totalskada (vi talar om den i senaste Mellis). Om vad som händer när ens hus brinner ner och ens äktenskap knakar. Saker som identitet.

Till någon som är kring 20 (eller 40):
Jenny Jägerfeldt: ”Blixtra spraka blända”
den är lång som fausiken och kunde kanske ha kortats ner lite, men ärligt talat gillade jag alla ord. Om skrivkramp, sex, droger, att spela någon man inte är och mörker blandat med humor. Sidvändare.

Till hen som gillar bra text och 70-talet:
Sabine Forsblom: ”Betinkan” 
en av Svenskfinlands bästa författare tar sig an kvinnlig vänskap och arbetarklass.

Till någon med vuxna barn:
Vigdis Hjort: ”Arv och miljö
, två av fyra i syskonskaran får ärva mycket mer än de andra. Dottern Bergljot har inte haft kontakt med sina föräldrar på många år, men detta river ändå upp ett sår. Mycket välskriven om familj, arv och livslögner.

Till en man i din närhet:
Nina Åkestam: ”Feministfällan
alla kanske inte ska vara feminister? Speciellt inte H&M.

Till tonårskusinen:
Mats Strandberg: ”Slutet”, 
en komet kommer att krocka med jorden om exakt fyra veckor. Vad händer i en sjuttonåring? Väldigt fin!

Till din gifta syster:
Malin Lindroth: ”Nuckan
om att vara över femtio och singel. Det är inte den avvisades skam.

Till äventyraren:
Nina Lykke: ”Nej och åter nej”:
(jösses så Norge levererar bra kultur!). Kvinna i övre medelåldern ser över sitt liv och är inte nöjd med den nuvarande situationen.

Till litteraturälskaren:
Ellen Strömberg: ”Jaga vatten”
en utomordentligt välskriven debut om att växa upp.

Till hen som kanske inte läser så mycket, men vill få lusten att göra det:
Linda Skugge och Sigrid Tollgård ”Svält” jag har visserligen bara lyssnat på den första, men tyckte väldigt mycket om den. En samtidsskildring i klass med Netflix ”Black Mirror”.

Till snart tonåringen:
Malin Klingenberg: ”Älgflickan”: Om vänskap och skogen och älskar. Klingenberg skriver med både allvar och humor. Tyckte VÄLDIGT mycket om denna.

Dessa har jag inte läst/lyssnat på ännu, men tänker göra det i jul:

Johanna Frid ”Nora eller brinn”: sugen på denna länge! Skandinavisk autofiktion om samtidens värsta kvinnosjukdomar: Instagram och endometrios (och svartsjuka).

Louise Boije af Gennäs: ”Ta vad man vill ha” jag älskade ”Stjärnor utan svindel” när den kom ut, men var inte speciellt galen i Blå koral-serien. Hoppas nu på att Boije af Gennäs gör comeback i mitt läsliv med en mustig relationsroman.

Leïla Slimani: ”Vaggvisa den här läste Karin för Mellis och den lät så spännande att jag nosat på den sen dess. Den börjar med ett barns död och fortsätter med tanken: Vad händer då man inte längre kan lita på barnflickan?

Colson Whiteheads: ”Den underjordiska järnvägen” om amerikanska slavaarbetare som genom den underjordiska järnvägen ser friheten i norr.

Nu blir jag lite stressad över att ha glömt någon favorit. Men då får jag väl helt enkelt göra ett nytt inlägg och lova mig själv att 2019 föra bättre dagbok över vilka böcker jag läst. Inte bara i panik skrolla igenom Mellan radernas-instagram. 

Resa Stockholm Tips

En podd, en intervju och Stockholm

5 december 2018

På grund av visumskäl var vi tvungna att åka en sväng till Stockholm och Helsingfors. Vi anlände för en stund sedan till Stockholm. Jag är alldeles yr av jetlag, men det känns fint att vara här. Också ganska mörkt, Vidar som annars också var lite tidsförvirrad kunde inte förstå att det inte var natt trots att det var så mörkt. Nu går han omkring och längtar efter att det ska snöa.

Jag har fått några aha-upplevelser på sistone som jag tänkte dela med mig. Folk har tipsat om parterapeuten Ester Perel, men det var först när jag läste den här intervjun i DN och började lyssna på hennes podd som jag fattade grejen. Ska prata mer om den i Magnus och Peppes podcast. Jag beslöt mig också för att sluta lyssna på podden ”Hur kan vi” av Navid Modiri. Jag lyssnade på den för att vidga min egen bubbla och försöka förstå vad den andra sidan (sidorna) tycker. Och tycker att det ÄR en bra sak att låta folk som också har avvikande åsikter från en själv att tala till punkt. Men på sistone känns den här podcasten bara som ett forum där rasister, antifeminister och extremhögerfolk får en plattform att tala fritt utan att bli emotsagda.

Den första Friday Lab-kursen är full och nu håller platserna till den andra att fyllas upp också. Så glad över detta! Så otroligt glad över att den första kursens deltagare varit så nöjda. De allra flesta anmälningar har kommit på rekommendation från dem.

Nu kör jag tydligen fri association-leken. Ursäkta. Jag ville egentligen bara säga hej! Återkommer mer utvilad imorgon.

Hästar

Du är vad du äger

3 december 2018

I dag tog jag Maggan och Majlis med till stallet och gav dem varsin ridlektion. Drömmen är ju att kunna rida ut med dem i bergen en vacker dag. Rekommenderar mina Insta stories för en mycket gullig kombination av människor och hästar (bland annat Majlis på Sequoia). En annan sak som jag rekommenderar är tv-serien The Marvelous Mrs Maisel. Så härligt att hitta en helt ny bra serie.

Jag vill också tipsa om att det ligger ett färskt avsnitt av Mellan raderna (Du är vad du äger) och ett av Magnus och Peppes podcast (Historierna som gör ont) ute och väntar på att ni ska lyssna på dem. Båda är väldigt bra. Det är så otroligt roligt att podda och tvinga sig själv bli bra på att formulera sig (säger inte att jag är där ännu) och berätta historier och lära sig mer om världen. Tack alla ni som lyssnar! <3

Kul förresten att ni gillade idén på att träffas på Zoom! Jag ska fundera lite mer på formatet och medlemskapet och återkommer, men den första träffen kan väl ske före jul ändå? Nu ska jag sova, satt uppe halva natten igår och gjorde de sista redigeringarna på ett manus som ska läsas in som ljudbok typ NU. Ajöken!

Okategoriserade

Bloggens framtid och förslag

3 december 2018

Okej, vad säger ni om att testa en sån här grej: Bloggen är ju fantastisk tack vare att så många bra människor med ganska likadan livssyn, men från olika platser i världen och livet, samlas här. Tänk om jag en gång i månaden (varannan veck?a) skulle ordna en träff på till exempel Zoom (den funkar jättebra när vi drar Friday Lab-sessioner). Man kan vara med i bild eller utan. Prata, lyssna eller bara skriva frågor och kommentarer. Jag kan vara mentor och svara på frågor om bloggen, skriva böcker, vara journalist, podcasting, bo i LA, flytta utomlands, ha barn eller var som helst som jag vet något om. Eller så pratar vi bara om bra böcker och tv-serier. Som en hemlig liten klubb. Tänker att vi lär känna varandra bättre och har det kul samtidigt. Kan de vara nåt?

Och hörni, TUSEN TACK alla ni som visat uppskattning för den här bloggen genom att swisha en liten summa! Blev otroligt glad! Tänker att jag fortsätter med relevanta och noga utvalda samarbeten då och då och ser om en kombination av allt detta är den bästa lösningen.

Jag läste förresten det här blogginlägget igår. Har alltid uppskattat bloggen ”Smink som killar hatar” den har ju en lite annan nisch än jag, men tydligen går vi i liknande tankar. Inte så att jag skulle sluta blogga, men att jag funderar på bästa sätt att göra det på.

Böcker Samarbete Tips

Tips på julklappsböcker

2 december 2018

I samarbete med Schildts & Söderströms

Mitt bästa julklappstips varje år är böcker. Inte bara för att jag själv skriver dem och vet hur mycket det betyder för en författare att bli läst, men också för att jag tror att människan blir lyckligare, lugnare och smartare av att läsa böcker. Från det att jag lärde mig läsa tills iphonen läste jag väldigt mycket. Sen avtog det för varje år som gått, men tack vare Mellan raderna-podden plöjer jag nuförtiden ungefär en bok i veckan. Ibland ljudbok, oftast fysisk eller Kindel. Jag måste göra det för att ha något att tala om och jag märker hur mycket bättre jag mår jämfört med att ha skrollat bort en timme eller två på sociala medier.

Jag ska komma med en längre lista på mina favoritböcker under 2018, men tänkte börja med att tipsa om två riktigt bra böcker. Jag vill att ni svenskar läser extra noga, jag vet att ni har en massa bra författare, men jag skulle vilja uppmuntra er att slänga ett öga mot Svenskfinland. Här finns nämligen också många riktigt, riktigt bra skribenter. Ni känner kanske redan till Tove Jansson, Monika Fagerholm och Kjell Westö, men vid sidan om dem skulle jag vilja lyfta upp bland annat Karin Erlandsson. Erlandsson skriver i klass med Astrid Lindgren, sympatiskt, spännande och farligt. Hennes rollfigurer kommer en under huden och berättelserna utspelar sig i helt egna världar. Jag har läst högt ”Pärlfiskaren för Vidar och nu ska vi ta ut med uppföljaren ”Fågeltämjaren”. Väldigt kul för både Vidde och mig.

En helt annan genre, väldigt bra den också är Eva Frantz spänningsromaner. Den åttonde tärnan” är den den tredje boken om äldre kriminalkonstapel Anna Glad. Redan under de första sidorna påträffas ett lik i en vinterbadarvak. Lite mysigt, lite läskigt, lite relationer, men aldrig in your face explicit våld som vissa deckarförfattare sportar med. Avskyr sånt. Perfekt att läsning i juletider dessutom.

Jag vill också uppmana alla er som ger bort böcker att antingen försöka få författaren att signera boken och/eller att själv skriva datum och en liten personlig hälsning. Älskar själv att se vem och när jag fått en bok av. Nyligan påminde en vän jag som jag inte sett på tio år att jag gav honom Hitchhiker’s guide to the galaxy när han fyllde tjugo. Sjukt att ens ha känt nån så länge. Fint också.

Los Angeles OOTD Personligt

Snyggaste jeansen och dåliga veganmat

30 november 2018

Hörni, tack för era tankar och kommentarer på inlägget under! Jag älskar att jag kan vara så transparent med er och liksom vara fråga istället för att fundera ut nåt slags strategi ensam. Det ligger en Swish-symbol i högerballen (hehe) ifall någon får feeling och vill betala för materialet som publiceras här. Jag gick också igång på Patreon-idén kring exklusivt material och fick en idé jag ska presentera så fort jag hittat en bra teknisk lösning till. Tror att den komma att göra alla glada!

Men först, låt mig få berätta om min dag. Jag började givetvis med att åka till stallet, men den här bloggen svämmar över av hästbilder så jag tänker hålla mig från att publicera såna idag. Istället blev det en bild på jeansen jag drog på mig efteråt. De jag fick av Cissan (jag satt bredvid ryska Marie Claires moderedaktör på en middag tidigare i veckan. Hon tyckte de var de snyggaste jeansen genom världshistorien. Allt kredd till Cissans modenerv).

Magnus skulle kolla in en studio i Hollywood och Majsan och jag hängde på. Hollywood är för övrigt inte alls så glamouröst som det kanske låter. Det är bara en del av LA med slitna hus, billboards och hamburgerrestauranger. Det roliga var att på väg in till studion stod det några svenska producenter och låtskrivare vi känner på gården. LA är en stor, men ändå ganska liten stad.

Jag älskar att åka på upptäcktsfärd i nya delar av stan och övertalade Magnus att vi skulle äta lunch i närheten. Det blev veganrestaurangen Crossroads, som jag hört mycket gott om. Jag grämde mig först över att inte ha pressat in den i LA guiden jag skrev för nåt år sen, men lyckligtvis var min mat inte alls speciellt god (nåt slags vegan-benedict). Magnus åt däremot en bra vegansk pasta bolognese.

Väggen utanför restaurangen hade en otroligt behaglig färg och Magnus fick att ta några bilder på Majlis och mig. Jag kände mig fin idag (trots att jag inte ens tvättat håret efter ridningen). Skorna är Blankens La Bre, tröjan fick jag av Karine en kväll när jag frös och hatten är Anine Bing,

Sen åkte vi hem och anlände precis klockan tre till skolan för att hämta upp Vidde. Resten av dagen har jag kört pomodoro-metoden och redigerat manus. Texten känns helt okej i dag.