Okategoriserade

4 december 2005

F’f6r att g’f6ra en l’e5ng helg kort:

L’f6rdag: promenad p’e5 stan, kaffe och mozarella-tomat–pesto-basilika-baguette p’e5 Delicato tillsammans med H, 15 minter senare kommer Rici in, sedan Charlie, Tedi, Cricke och en massa andra. Suck, alla verkar nu veta om MITT favoritcaf’e9. N’e4r jag druckit upp kaffet och ’e4tit upp min baguette avl’f6ser C H och vi sitter en l’e5ng stund och pratar. Jag har lite sv’e5rt att f’f6rst’e5 att C kommer att flytta till London om mindre ’e4n en m’e5nad, kommer att sakna honom j’e4ttemycket.

Senare kommer Pyret hem till mej, vi dricker lite vin och g’e5r sedan p’e5 stand up p’e5 Club Viirus tillsammans med L-F (och resten av Ankdammen). Andr’e9 ’e4r som vanligt skitrolig, en liten finsk snubbe (Ismo, tror jag) f’e5r n’e5gra skratt, medan Stan drar s’e5 m’e5nga gamla sk’e4mt att L-F buar ut honom. Efter allt mingel och kindpussande under pausen stiger Henrik Schyffert upp p’e5 scenen. Jag ’e4r k’e4r. Str’e5lande rolig show. F’f6rutom att han trots L-Fs uppmaning v’e4grar ber’e4tta hur man f’e5r en 5-’e5ring att gr’e5ta tv’e5 g’e5nger.

Efter’e5t g’e5r vi till Bar 9 med J dricker en ’f6l, tr’e4ffar Bob och Magnus som inleder diskussionen med: ”Hej tjejer, f’e5r vi sl’e5r oss ner h’e4r? Vet ni hur mycket en hj’e4rna v’e4ger?” (2005:s s’e4msta raggningsreplik?), ignorerar killarna och pratar lite om J:s date tidigare p’e5 kv’e4llen. N’e4r klockan n’e4rmar sig 2 f’e5r jag en jackpot i vuxenpo’e4ng genom att konstatera att det nog ’e4r dags att g’e5 hem ”s’e5 att man orkar g’f6ra n’e5gonting imorgon ocks’e5”. Pinsamt. Jag vet.

F’f6ljande morgon ’e5ker vi till Eken’e4s d’e4r min far och mina minisystrar bor. Iaktagelser fr’e5n landsbyggden: det finns massor av sn’f6 p’e5 ’e5krarna och folk k’f6r irriterande l’e5ngsamt.

Jag har v’e4rldens finaste systrar; Pyret 26, Anastasia 13 och Larisza 10. Vi fixar sm’f6rg’e5sar, kramas, tittar p’e5 The Incredibles i Anastasias s’e4ng och tar en l’e5ng promenad i skogen. Jag p’e5minns om att jag inte ’e4r en friluftsm’e4nniska d’e5 jag halkar p’e5 isen med famnen full av granris (v’e5rt uppdrag var att samla gran- och lingonris f’f6r n’e5t slags julpynt). Det g’f6r vansinnigt ont, men ’e4r s’e5 komiskt att jag skrattar s’e5 jag kiknar samtidigt som jag gr’e5ter av sm’e4rta. Om det vore ’e5r 2065 skulle Pyret ha varit tvungen att ringa efter Mediheli, jag skulle ligga p’e5 sjukhus med brutet h’f6ftben i 6 m’e5nader, bli dement och sedan tyna bort p’e5 l’e5ngv’e5rden. Som tur ’e4r har jag nu bara ett enormt bl’e5m’e4rke p’e5 v’e4nstra h’f6ften. Tur ’e4r ocks’e5 att det ’e4nnu ’e4r n’e5gra veckor till bikinis’e4songen.

Senare s’e4ger Larisza: ”Peppe, det e en s’e5n tur att min pappa ocks’e5 e din pappa, annars skulle det vara s’e5 PINSAMT f’f6r mej n’e4r han blir s’e5 d’e4r jobbig”.

Och nu ’e4r det dags f’f6r mej att borsta t’e4nderna och krypa under t’e4cket. Nati.




You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply