Monthly Archives

december 2005

Okategoriserade

14 december 2005

Imorse d’e5 jag som vanligt f’f6rsenad rusade mot jobbet ringde kollegan N och p’e5minde mej om att det var idag som Lucia skulle bes’f6ka riksdagen. Jag skyndade lite mer och hann precis se Luciat’e5get skrida ner f’f6r marmortrapporna och in i Rikssalen (som ju ’e4r den finaste salen i hela riksdagshuset). Det var fortfarande decemberm’f6rkt ute, sl’e4ckta lampor, massor av levande ljus samt Lucia med sina t’e4rnor som l’e5ngsamt skrider fram i vitt. S’e5 st’e4mningsfullt att jag n’e4stan fick t’e5rar i ’f6gonen. Riksdagens talman Paavo Lipponen h’e4lsade Lucia v’e4lkommen och jag tror faktiskt han ocks’e5 var lite r’f6rd. Ett mycket bra s’e4tt att b’f6rja morgonen p’e5, f’f6rutom d’e5 f’f6r kollegan N som tyckte att t’e4rnorna kunde ha varit mycket s’f6tare…

Senare lunchade jag med C, han var lite tr’f6tt och stressad ’f6ver flytten till London (Fan! Snart bor ALLA jag tycker om l’e5ngt borta fr’e5n mej) men som iaf politiker-wise hade tur eftersom statsministern, utrikesministern och de gr’f6nas presidentkandidat lunchade tillsammans vid ett bord n’e4ra oss. Medan vi ’e5t kom vi ocks’e5 p’e5 att Jari Vil’e9n ’e4r C:s buksv’e5ger. Hast du mir gesehen.

Ig’e5r ordnade den roliga Kvartersturken (ocks’e5 kallas Viagraturken) julfest f’f6r sina stamkunder p’e5 sin restaurang Antiokia Akabar (det betyder ungef’e4r: v’e4rldens godaste falafel). Det var som att stiga in i Turkiet med turkisk musik s’e5 h’f6gt att mina trumhinnor gr’e4t, m’e4nniskor som skrattade h’f6gt, massor av r’f6k, folk som dansade, billigt r’f6tt vin och massor av mat. Julen verkar vara en kul h’f6gtid i Turkiet.

Okategoriserade

13 december 2005

Luciadagen. N’e4r jag var mycket mindre ’e4n idag deltog jag flera ’e5r i rad som tomte i luciat’e5get, som ju gick fr’e5n Domkyrkans trappor till Finlandiahuset. Redan d’e5 led jag av storhetsvansinne och medan jag tassade fram i min lilla r’f6da luva, vinkandes monarkh’e4lsningen (l’e5ngsam h’e4lsning med handryggen ut’e5t), ropandes God Jul trodde jag p’e5 allvar att alla m’e4nniskor egentligen var d’e4r f’f6r att se mej och inte Lucia. Ibland kan man ha fel.

Lunchade med J som ’e4ntligen ’e5terv’e4nt fr’e5n Syd- och Centralamerika. J var inte speciellt road av att ’e5terv’e4nda till Finland mitt i m’f6rkaste december, men jag gjorde mitt b’e4sta i att sprida lite ljus och gl’e4dje (Luciadagen!) i hans liv. Vi talade l’e4nge om f’f6r- och nackdelerna med att resa omkring i Latinamerika j’e4mf’f6rt med Asien och jag blev ’e4nnu mera peppad p’e5 att ’e5ka iv’e4g. D’e5 vi tr’e4ffas talar vi faktiskt mest om just resor (och relationer). J brukar bo i Finland i cykler, jobbar 6-12 m’e5nader f’f6r att sedan dra iv’e4g p’e5 dykar’e4ventyr s’e5 l’e5ngt bort fr’e5n Finland han bara kommer. D’e5 vi f’f6r n’e5gra ’e5r sedan delade bostad en h’f6st satt vi mest hemma med t’e5rar i ’f6gonen (f’f6rutom d’e5 vi var ute p’e5 stan och busade) och suckade ’f6ver hur fruktansv’e4rt vinterhalv’e5ret ’e4r i Norden. Vi var nog v’e4ldigt d’e5ligt s’e4llskap f’f6r varandra p’e5 den tiden.

Okategoriserade

12 december 2005

F’f6rresten, blind-daten som jag var huvudarrang’f6r f’f6r verkar utvecklas p’e5 ett mycket lovande s’e4tt. Det unga paret har redan tr’e4ffats tre g’e5nger och om jag inte misstar mej s’e5 blev det en home run p’e5 l’f6rdag kv’e4ll.

If everything else fails kan jag alltid bli hallick.

Okategoriserade

12 december 2005

Om fyra sm’e5 dagar f’e5r jag ’e5ka till Stockholm!

Eftersom min k’e4ra far inte l’e4ser den h’e4r bloggen kan jag nu avsl’f6ja hans julklapp. Jag ’e4r n’e4mligen s’e5 n’f6jd ’f6ver min id’e9 att jag inte kan h’e5lla mej tills julafton. Min far ’e4r ofta en fin person, men ibland (l’e4s: ofta) driver han sin familj till vansinnets brant. N’e4r Pyret och jag var sm’e5 konfiskerade han alltid de BRUNA tuscherna ur tuschf’f6rpackningarna. De var n’e4mligen s’e5 praktiska d’e5 man ville d’f6lja slitna delar p’e5 m’f6bler, h’f6rn, lister, skor, golv… you name it. Med andra ord kunde Pyret och jag aldrig m’e5la brunbr’e4nda m’e4nniskor (de blev gulsots-gula), pepparkakor (svarta), tr’e4d (f’f6rutom bj’f6rkar), sandv’e4gar (asfalterade eller sn’f6t’e4ckta) eller choklad (vitchoko). Visst vande vi oss vid det, men det k’e4nns ’e4nd’e5 som om vi f’f6rlorat en liten del av v’e5r annars s’e5 harmoniska barndom.

’c5r 2005:s julklapp till pappa kommer naturligt nog att vara (trumvirvlar): tuscher i alla bruna nyanser som existerar SAMT filmen Fyra nyanser av brunt!

F’f6r ’f6vrigt har jag s’e5 ont i varje liten muskel i mina ben att jag bara kan dr’f6mma om att g’e5 i trappor. N’e4sta g’e5ng jag st’e4ller mej p’e5 en snowboard kunde det vara en god id’e9 att stretcha lite f’f6re.

Okategoriserade

11 december 2005

Ni kan pusta ut. Jag har ’e5terv’e4nt till civilisationen.

H’e4rmed tar jag tillbaka alla ironiska kommentarer och fula ord. Lappland ’e4r ju fint! ’c5tminstone naturen, tr’e4ffade inte en enda urinv’e5nare. Fast de ’e4r s’e4kert ocks’e5 j’e4ttetrevliga. Jag har nu -efter alla dessa ’e5r som finl’e4ndsk medborgare- ’e4ntligen upplevt det som kallas riktig finsk kultur (om man bortser fr’e5n knivslagsm’e5l, kalakukko, hustrumisshandel och extrem blyghet).

F’f6r att g’f6ra en kort sammanfattning s’e5 ’e4r Lappland vitt och tyst och n’e4stan heligt. N’e4r man minst anar det kan man m’f6ta n’e5gra renar och uppe p’e5 bergstopparna r’e5der ett arktiskt klimat med tjock vit is som t’e4cker allt.

Under mitt bes’f6k har jag:

Badat bastu fler g’e5nger ’e4n man kunde f’f6rest’e4lla sig att ’e4r m’f6jligt p’e5 s’e5 f’e5 dagar. B’e5de r’f6k- och vanlig bastu.
Spelat sn’f6fotboll.
Gjort nakna sn’f6’e4nglar (i samband med en av bastusessionerna).
’c5kt snowboard (hade som vanligt gl’f6mt hur mycket jag tycker om att g’f6ra det och blev alldeles euforisk efter f’f6rsta ’e5ket).
Skrattat s’e5 jag har ont i mina magmuskler.
Sett riktiga-livslevande-Rudolf med r’f6da mulen-RENAR!!!
’c4tit ren (man F’c5R ’e4ta djur som lever hela sitt liv lyckliga p’e5 den lappl’e4ndska tundran).
L’e4rt mej massor om hur UM och Finnair agerade efter tsunamikatastrofen (UM=d’e5lig. Finnair=bra).

Pratat, pratat och pratat (finska).


Jag har inte:

Sett norrsken.
Fallit och skadat mej med min snowboard (vinterskadat mej tillr’e4ckligt i Eken’e4s f’f6r den h’e4r s’e4songen)
Sett solen.
Sovit tillr’e4ckligt mycket.

Okategoriserade

7 december 2005

Imorgon ’e5ker jag upp till det magiska Lappland (eller ’e5tminstone Kuusamo, som f’f6r mej ’e4r Lappland. I sj’e4lva verket ’e4r allt norr om ring III praktiskt taget Lappland). M’e5ste damma av min snowboard och gr’e4va fram lite lappland-accessoarer (vet inte vad dylika ’e4r, men det l’e4t roligt. Typ smycken av renhorn och samefolkdr’e4kt). Inte nog med att jag f’e5r ’e5ka norrut p’e5 ’e4ventyr, idag h’e4mtade dessutom en av vaktm’e4starna en ’f6verraskningspresent till mitt rum. Min f.d. chef fr’e5n um som nuf’f6rtiden jobbar p’e5 Finnair hade skickat en (finnair-)resv’e4ska till alla som deltar i utf’e4rden. Jag beh’f6ver mao inte ens g’e5 ner till k’e4llaren f’f6r att b’e4ra upp min gamla resv’e4ska. Vad l’e4r vi oss av det h’e4r?Jo, l’e4ttja l’f6nar sig; om jag inte hade skjutit upp att h’e4mta v’e4skan till aboslut sista minuten, hade jag gjort det alldeles i on’f6dan.

Jag tycker f’f6rresten att folk alldeles f’f6r s’e4llan skickar ’f6verraskningspresenter ’e5t varandra (=mej).

F’f6r ’f6vrigt ’e4r det alldels f’f6r kallt p’e5 riksdagen f’f6r att man ska kunna jobba normalt. K’e4nns som om jag skulle f’e5 en sl’e4ng av hypotermi varje g’e5ng jag sitter stilla i mer ’e4n 20 minuter. Rimfrost i ’f6gonfransarna och och t’e5r som f’f6rfryser och faller av. Lite som att l’e4mna basl’e4gret p’e5 Mount Everst n’e4r man f’f6rs’f6ker ’e4ta lunch i matsalen, sn’e5lbl’e5sten viner om ’f6ronen och det bildas is i vattenglasen.

Jag m’e5ste emigrera.

Okategoriserade

6 december 2005

Grattis p’e5 sj’e4lvst’e4ndighetsdagen!

Bek’e4nnelse: jag ’e4r antagligen den enda av Finlands vuxna befolkning som inte sett Edvin Laines Ok’e4nd Soldat. Eftersom ALLA m’e5ste se den envisas det staliga tv-bolaget att visa filmen varje ’e5r den 6 december sen typ 1955. ’c4nnu har de inte f’e5ngat mej.

Tr’e4ffade min pyttelilla mormor idag och hon ber’e4ttade en dramatisk historia om vad som h’e4nt p’e5 ’e5lderdomshemmet sedan vi senast s’e5gs. P’e5 hemmet finns det en tant som smyger in i de andra tanternas och farbr’f6dernas rum och stj’e4l godis. N’e4r godistjuven var inne i mormors rum f’f6r fj’e4rde g’e5ngen ig’e5r var m’e5ttet r’e5gat och mormor l’e4xade upp henne. Det h’e4r var den mest ’f6verraskade delen i historien, jag har aldrig sett min mormor arg (f’f6rutom d’e5 jag var fem och anlade en eldsv’e5da tillsammans med min kusin Robin). Senare hade det kommit en sk’f6terska som talat allvar med mormor och sagt att snaskbanditen ’e4r dement och att man d’e4rf’f6r m’e5ste vara sn’e4ll mot henne. Hah! Dement my ass. Mormor och jag ’e4r s’e4kra p’e5 att hon vet PRECIS vad hon g’f6r.

Min mormor ska f’e5 ett l’e5s i julklapp. Eller t’e5rgas.

PS Eftersom ni s’e4kert ’e4r vansinnigt oroliga g’e4llande min h’f6ftskada kan jag ber’e4tta att bl’e5m’e4rket blivit ’e4nnu st’f6rre, men att jag inte l’e4ngre g’e5r som Ringaren i Notre Dam. Och nej, jag t’e4nker inte publicera bildmaterial. DS

Okategoriserade

5 december 2005

Massor av jobb s’e5 det blir kort.

Det ’e4r inte alls konstigt att pappersindustrin i Finland ’e4r en s’e5n framg’e5ngshistoria. Alla riksdagsledam’f6ter verkar f’e5r sin egen vikt i post varje dag. Ni som t.ex. skickar ut Maaseudun Tulevaisuus, Marttalehti och Ruotuv’e4ki, sluta genast upp med det! De ’e5ker ’e4nd’e5 direkt ner i pappersinsamlingen.

En annan sak som f’f6rbryllar mej ’e4r att varje g’e5ng jag ska pudra min lilla n’e4sa st’e5r det en st’e4derska och putsar toaletterna. Varje g’e5ng! St’e4das toaletterna p’e5 riksdagen 5 g’e5nger om dagen? Eller SER st’e4derskan n’e4r jag kommer och rusar in med sin enorma st’e4dvagn f’f6re mej?

Jag vet inte.

Okategoriserade

4 december 2005

F’f6r att g’f6ra en l’e5ng helg kort:

L’f6rdag: promenad p’e5 stan, kaffe och mozarella-tomat–pesto-basilika-baguette p’e5 Delicato tillsammans med H, 15 minter senare kommer Rici in, sedan Charlie, Tedi, Cricke och en massa andra. Suck, alla verkar nu veta om MITT favoritcaf’e9. N’e4r jag druckit upp kaffet och ’e4tit upp min baguette avl’f6ser C H och vi sitter en l’e5ng stund och pratar. Jag har lite sv’e5rt att f’f6rst’e5 att C kommer att flytta till London om mindre ’e4n en m’e5nad, kommer att sakna honom j’e4ttemycket.

Senare kommer Pyret hem till mej, vi dricker lite vin och g’e5r sedan p’e5 stand up p’e5 Club Viirus tillsammans med L-F (och resten av Ankdammen). Andr’e9 ’e4r som vanligt skitrolig, en liten finsk snubbe (Ismo, tror jag) f’e5r n’e5gra skratt, medan Stan drar s’e5 m’e5nga gamla sk’e4mt att L-F buar ut honom. Efter allt mingel och kindpussande under pausen stiger Henrik Schyffert upp p’e5 scenen. Jag ’e4r k’e4r. Str’e5lande rolig show. F’f6rutom att han trots L-Fs uppmaning v’e4grar ber’e4tta hur man f’e5r en 5-’e5ring att gr’e5ta tv’e5 g’e5nger.

Efter’e5t g’e5r vi till Bar 9 med J dricker en ’f6l, tr’e4ffar Bob och Magnus som inleder diskussionen med: ”Hej tjejer, f’e5r vi sl’e5r oss ner h’e4r? Vet ni hur mycket en hj’e4rna v’e4ger?” (2005:s s’e4msta raggningsreplik?), ignorerar killarna och pratar lite om J:s date tidigare p’e5 kv’e4llen. N’e4r klockan n’e4rmar sig 2 f’e5r jag en jackpot i vuxenpo’e4ng genom att konstatera att det nog ’e4r dags att g’e5 hem ”s’e5 att man orkar g’f6ra n’e5gonting imorgon ocks’e5”. Pinsamt. Jag vet.

F’f6ljande morgon ’e5ker vi till Eken’e4s d’e4r min far och mina minisystrar bor. Iaktagelser fr’e5n landsbyggden: det finns massor av sn’f6 p’e5 ’e5krarna och folk k’f6r irriterande l’e5ngsamt.

Jag har v’e4rldens finaste systrar; Pyret 26, Anastasia 13 och Larisza 10. Vi fixar sm’f6rg’e5sar, kramas, tittar p’e5 The Incredibles i Anastasias s’e4ng och tar en l’e5ng promenad i skogen. Jag p’e5minns om att jag inte ’e4r en friluftsm’e4nniska d’e5 jag halkar p’e5 isen med famnen full av granris (v’e5rt uppdrag var att samla gran- och lingonris f’f6r n’e5t slags julpynt). Det g’f6r vansinnigt ont, men ’e4r s’e5 komiskt att jag skrattar s’e5 jag kiknar samtidigt som jag gr’e5ter av sm’e4rta. Om det vore ’e5r 2065 skulle Pyret ha varit tvungen att ringa efter Mediheli, jag skulle ligga p’e5 sjukhus med brutet h’f6ftben i 6 m’e5nader, bli dement och sedan tyna bort p’e5 l’e5ngv’e5rden. Som tur ’e4r har jag nu bara ett enormt bl’e5m’e4rke p’e5 v’e4nstra h’f6ften. Tur ’e4r ocks’e5 att det ’e4nnu ’e4r n’e5gra veckor till bikinis’e4songen.

Senare s’e4ger Larisza: ”Peppe, det e en s’e5n tur att min pappa ocks’e5 e din pappa, annars skulle det vara s’e5 PINSAMT f’f6r mej n’e4r han blir s’e5 d’e4r jobbig”.

Och nu ’e4r det dags f’f6r mej att borsta t’e4nderna och krypa under t’e4cket. Nati.




Okategoriserade

4 december 2005


Larisza och jag p’e5 v’e4g p’e5 ’f6desdiger skogspromenad. Eller 20 minuter f’f6re jag halkar och sl’e5r halft ih’e4l mej.