Okategoriserade

Bek’e4nnelse

2 februari 2008

Det h’e4r hade jag inte t’e4nkt ber’e4tta f’f6r er, men eftersom jag vill att vi alltid ska kunna vara ’e4rliga mot varandra f’e5r ni ta del av torsdagens n’e4ra ’f6gat h’e4ndelse.

Det var torsdag kv’e4ll, jag har vinkat farv’e4l av Karin och tagit mej till Arlanda. Konstaterar uppgivet att mitt flyg naturligtvis ’e4r en timme f’f6rsenat och tr’f6star mej med lite shopping i Tax Freehelvetet. Precis d’e5 jag ska betala lyfter jag blicken och ser ingen mindre ’e4n Markus som snusshoppar i parallellkassan. Min gl’e4dje ’e4r stor. ’c4nnu st’f6rre blir den d’e5 Markus bjuder in mej i den fashionabla loungen d’e4r vi knaprar p’e5 ost och kex och sveper n’e5gra glas r’f6dvin. Till saken h’f6r att jag under modeveckan av misstag anammat catwalkdieten och levt p’e5 vatten och de r’f6dblanka ’e4pplen som Berns hotellpersonal placerat i v’e5rt rum d’e5 och d’e5. Med andra ord k’e4nner jag mej lite tipsy d’e5 jag tar farv’e4l av Markus och s’e4ter mej ner vid min* gate.

Pl’f6tsligt h’f6r jag att namnet ’d6hman ropas ut. Antar f’f6rst att jag h’f6r i syne, men f’f6r s’e4kerhets skull kollar jag ’e4nd’e5 numret p’e5 min flight och konstaterar snabbt att jag sitter vid Sas-planets gate d’e5 jag BORDE sitta vid Blue1 porten. Jag panikerar naturligtvis d’e5 den svarta avg’e5ngstavlan dessutom informerar mej om att min egen gate st’e4ngts, men samlar ’e4nd’e5 ihop mina saker och rusar** mot A14. Alla de kv’e4llar jag fl’e5sat runt Brunnsparken finally pays off och n’e5gra minuter senare ser jag mej sj’e4lv ’f6vertala den lilla asiaten vid min utg’e5ng att sl’e4ppa mej igenom. Han g’e5r till slut med p’e5 det och n’e4r jag sedan kastar mej in i planet ser de ’f6vriga passagerarna m’e5ttligt roade ut.

H’e4rmed tar jag tillbaka alla tidigare indikationer ang’e5ende v’e4rldsvanhet. D’e5 jag menande konstaterat att lokalbuss i de peruanska Anderna ’e4r adrenalinh’f6jande, eller skrockar att jag aldrig mera ska ’e5ka roddb’e5t mitt i natten mellan de ’f6stmalaysiska ’f6arna eller bo tre n’e4tter p’e5 flygplatsen i Rio de Janeiro har jag allts’e5 bara f’f6rs’f6kt imponera p’e5 er. Egentligen klarar jag knappt av att ta flyget mellan Stockholm och Helsingfors.

Tycker ni lite mindre om mej nu?

*=vad jag trodde var min.
**Run, Peppe run!

L'f6rdag
Modeignorans

You Might Also Like

6 Comments

  • Reply Miss Baglady 2 februari 2008 at 18:08

    Absolut inte. M’e4nskilgt att fela heter det ..

  • Reply Basse 2 februari 2008 at 18:09

    Nu ’e4r du en av Dem. Fy sk’e4ms.

  • Reply Shadow 3 februari 2008 at 15:08

    Hehe, jag har ocks’e5 m’e5nga incidenter fr’e5n flygplatser. Jag tror att det ’e4r just vanan som g’f6r att man ibland f’e5r hj’e4rnsl’e4pp.

  • Reply Henke 4 februari 2008 at 10:48

    ’c4h Peppe, s’e5nt d’e4r kan h’e4nda den b’e4ste. Jobbigt d’e5, men kul i efterhand 🙂

  • Reply Peppe 4 februari 2008 at 10:56

    tack. jag uppskattar verkligen ert st’f6d.

  • Reply llaur'e9n 4 februari 2008 at 12:42

    H’f6re. Man ser i syne men h’f6r i h’f6re. Ju.

  • Leave a Reply