Okategoriserade

Äventyr vi minns

3 april 2010

Jag är inte den som tackar nej till lite drakflygning över Rio, fallskärmshoppning i Hangö, paragliding i Argentina, fridykning i thailändska grottor eller andra adrenalinstinnade utmaningar*. I morse när Magnus med lite oror i blicken lämnade Vidar och mej ENSAMMA HELA DAGEN beslöt jag mej för att driva äventyret lite längre.

Jag ba:
”Let’s make it a little bit more interesting. Jag tar Vidar i barnvagn med mej till mataffären.”

Mitt hjärta har aldrig förr dunkat så här fort.


Reds anm.
Peppe har under de tre veckor Vidar funnits ibland oss gått ut ensam med honom en gång.

*detta inlägg vill också hemskt mycket imponera på er. Snälla, tyck att jag är tuff. Snela?

Uppmuntran och beröm
Påsktraditioner

You Might Also Like

13 Comments

  • Reply Annu 3 april 2010 at 18:29

    we are in awe 🙂

  • Reply hanna drake 3 april 2010 at 18:54

    superfunkyfresh mama!

  • Reply singel 3 april 2010 at 19:17

    Tuff, tuffare, Peppe!

  • Reply Lillalivet 3 april 2010 at 19:47

    …ser ut som hanggliding i Argentina, ju! och det är imponerande 🙂 tuffing! stor påskkram till er alla.

  • Reply Peppe 3 april 2010 at 20:55

    Annu: hurra!

    Hanna D: yeah girl!

    Singeln: precis vad jag ville höra.

    Liv: massa kramar! hör av dej när du är i Fniland igen, du måste ju får träffa Viddelito.

  • Reply Housewife 3 april 2010 at 21:02

    Modiga och duktiga du! Jag var i total panik då F sku börja jobba efter pappaledigheten, HUR sku jag klara av att byta blöjor och tvätta barnets rumpa ensam? HUR?? Men riktigt bra gick det.

  • Reply Peppe 3 april 2010 at 21:15

    Jag vet! det känns sjukt skrämmande, men jag försöker övertyga mej själv om att folk tydligen klarat av det förut, så HELT omöjligt att överleva kan det inte vara.

  • Reply Hallonet 4 april 2010 at 15:30

    Du är världns coolaste, Peppe!

  • Reply Peppe 4 april 2010 at 16:22

    Jag anar en viss ironi här.

  • Reply Päivi 4 april 2010 at 17:12

    Saat katu-uskottavuutta ja ilmauskottavuutta mun silmissä, koska vastustan kaikkia korkeita paikkoja; ne pitäis lakkauttaa vaarallisina. Maailma oli ennen pannukakku, enkä mä ymmärrä miksi se piti mennä muuttamaan. Ei oo pokkaa. Kiva, et sul on.

  • Reply Peppe 4 april 2010 at 17:31

    Päivi: hahaha! Olet hauska-

  • Reply Anonym 7 april 2010 at 10:56

    Lite sent svar på en tidig juttu, men gissa om jag var shittskraj då mannen sku på jobb och lämnade mig första gången ensam med sonen 1 år 8 mån som rusar omkring, faller från soffor, vägrar låta mig hålla nya bebin i famnen och en nyfödd bebis som skall hela tiden vara i famnen och ammas. Hur skulle händerna, vettet och allt räcka till… (Annors är äldre ungen på dagis, men nu var han sjuk) Det gick helt ok, ingen skadades desto värre 😉 Men huh, det var jobbigt!! Hur gör heltids-hemmamammor det?? Och orkar/ids?? Jag bugar för dem 🙂

  • Reply Peppe 7 april 2010 at 11:09

    Ja verkligen! Kudos till alla heltidshemmamammor. Och du verkar själv ha haft det ganska utmanande.

  • Leave a Reply