Okategoriserade

Lite kudosutdelning

3 januari 2011

Idag har jag jobbat hemifrån i sällskap av min son. Om vi säger så här: det har inte gått så bra. Det är fruktansvärt svårt att jobba med tolv kilogram gnällspik i famnen.

Alla ni hemmamammor och -pappor, kudos och stor respekt! Jag klarar inte av att göra samma sak som ni. Eller att göra samma sak och behålla min mentala hälsa. På det sättet är jag dålig som moder (det betyder inte att jag inte skulle älska barnet helt galet mycket. Ifall nu någon drog den slutsatsen).

Tur att Magnus är bättre än jag.

Barnet på bilden har allt med inlägget att göra.

Saker jag tycker om:
Hannes 1 år

You Might Also Like

13 Comments

  • Reply Sabrina 3 januari 2011 at 18:20

    Försöker Magnus äta upp honom eller vad händer där egentligen?

  • Reply Ronja 3 januari 2011 at 18:30

    Underligt att man alltid känner att man måste avsluta med att säga "det betyder inte att jag inte skulle älska barnet" och liknande kommentarer. Jag skrev ett inlägg igår och kände mig tvungen att göra någon form av kärleksförklaring på slutet. Annars är man ju en riktig skitmamma.. eller någå.

  • Reply Peppe 3 januari 2011 at 18:58

    Sabrina: ja.

    Ronja: jag vet inte vad det är. Kanske bara det att folk ofta vill misstolka en på internät. Eller så är vi bara paranoida.

  • Reply bakformen 3 januari 2011 at 19:18

    Jag fattar nog inte heller hur man effektivt jobbar hemifrån utan att parkera barnen framför TV:n. Med våra barn fungerar nog inget annat…

  • Reply Nickby rapporterar 3 januari 2011 at 19:37

    Jag tror inte att det finns något sådant som "jobba effektivt hemma med barn". Det är en myt. Jag är otroligt ineffektiv om dagarna (och nätterna), och då pratar vi ändå bara om tio kilo. / Micaela

  • Reply systeryster.ratata.fi 3 januari 2011 at 19:45

    Jag är med dig. Ger själv upp efter höstens misslyckade försök.

  • Reply Sonja 3 januari 2011 at 19:48

    Så är det bara, de kräver 110%! Men den ljuvliga frisyren, aaahhh! Jag som tycker att Saga har mycket hår, jo hon har fått två strån nu i dagarna.

  • Reply Michaela 3 januari 2011 at 20:09

    Jag reagera mest på detdär med 12 kilo, inte kan han nu väga så mycket ren?! Men bra med matglada barn är det ju förstås.

    Ja, och att försöka skriva på skolarbeten hemma är också halvt omöjligt med en nästan 12 kilos klimp. Den 1,5 h han sover på dagen är ända chansen för efter 8-9 orkar jag inte mera tänka.

  • Reply Kiri 3 januari 2011 at 20:19

    Snart blir det så mycket bättre, och lättare 🙂

  • Reply Miasworld 3 januari 2011 at 22:03

    Jag förstår dig precis. Jag kan inte heller.

  • Reply Linda 4 januari 2011 at 08:40

    Ja drömmer om att de sku gå, sen nångång när den tiden e inne, men ja förstår nog att de bara e en dröm. Respect ti dom som ens orkar försöka!

    Annars så reagera ja också på 12 kg, men det är nog mest för att jag var en mini me som vägde 16 när jag började skolan, haha 😀

  • Reply Peppe 4 januari 2011 at 09:59

    Micaela: man måste vara nåt slags supermänniska för att klara av det.

    Systeryster: atck för empatin och stödet.

    Sonja: jag måste få se Sagas hår inom kort.

    Michaela: jag skulle inte säga att Vid är en tjockis, men en mycket kompaokt mycket ung man.

    Kiri: HURRA! HURRA!

    Mia: och då är du ändå värsta superprofesionella kvinnan.

    Linda: 16 kilogram!? Skämtar du? Lite större än Vid.

  • Reply Linda 5 januari 2011 at 10:19

    Nej, tyvärr int… Som tur var så var jag smart och envis, så jag fick börja skolan fastän dom först tyckte en miniatyr int hör hemma där 😛

  • Leave a Reply