Okategoriserade

En återberättad anekdot om en orm

29 juli 2011

Jag är besatt-light av Knausgår för tillfälle. I boken berättar en av karaktärerna en anekdot om en kvinna som har en albino boaorm som husdjur. Hon har bara sett ormen ihoprullad, men en morgon vaknar hon upp med ormen raklång bredvid sig i sängen. Kvinnan blir lite illa till mods och ringer ett närliggande zoo där ormskötaren konstaterar att hon ringde i sista minuten eftersom boaormar brukar lägga sig raklånga för att mäta sitt byte och se om de kan sluka det.

Jag kan inte sluta tänka på den här anekdoten. Den fascinerar mig och gör mig riktigt, riktigt illa till mods.

Pjuck
Bröllop

You Might Also Like

16 Comments

  • Reply catten 29 juli 2011 at 21:19

    yök yök yök! ska just lägga mig och vill inte ha denna bild i mitt huvud.
    borde ha fattat när jag läste "orm" i rubriken att nu lönar det sej inte för catten att läsa… uuuuj!

  • Reply Peppe 29 juli 2011 at 21:39

    Förlåt!

  • Reply Peppe 29 juli 2011 at 21:39

    Förlåt!

  • Reply Livet på Sjögård 29 juli 2011 at 22:20

    *urk*

  • Reply Sabrina 30 juli 2011 at 09:06

    Jag har hört den förut. Personen som berättade historien påstod att det hänt hennes bekant, jag börjar tvivla!

  • Reply Peppe 30 juli 2011 at 09:26

    Livet på Sjögård: exakt min tanke.

    Sabrina: vare sig det är sant eller inte gav den mig obehagliga associationer.

  • Reply Sabrina 30 juli 2011 at 09:59

    Alltså, jag tror nog det är en sann historia, hui. Men sånt här händer ju alltid "någons bekant" 🙂

  • Reply Jolin 30 juli 2011 at 10:02

    hahaa… jag har gått omkring med anekdoten i mitt huvud redan en tid utan att komma ihåg varifrån jag fått den. Men det var ju den där Knausgård! TACK för påminnelsen!

  • Reply Peppe 30 juli 2011 at 10:31

    Sabrina: haha precis!

    Jolin: jag gillade din bok sjukt mycket (om det är du Jolin), har tänkt texta/facebooka dig hela sommaren om den.

  • Reply Jolin 30 juli 2011 at 12:07

    Roligt att höra! Visst är det jag. Och snart ska vi väl ta en regelrätt Knausgård-diskussion på bibliofilerna? Om ormar, spyreflexer och annat som spökar efter att man läst böckerna.

  • Reply minbubbla 30 juli 2011 at 14:22

    Eller om man sett en pyton sluka en katt live. Det är lite äckligt det också. Skönt att ha flyttat tillbaka till Sverige.

  • Reply Karin 30 juli 2011 at 21:30

    Dessvärre bara en gammal internetskröna! Synd, för jag blev också gräsligt fascinerad när jag först hörde den…

    http://www.snopes.com/critters/snakes/measured.asp

  • Reply inte skyldig 31 juli 2011 at 21:34

    Jag har också hört den där om ormen. Senast igår. Såklart var det också någons bekant. Hehe.

  • Reply smilla.ratata.fi 1 augusti 2011 at 10:12

    Ahahahahaha! Jag blir så glad, för detta är en skröna jag hört för år och dagar sedan ("det hände åt min kompis bekant i Åbo") och äntligen får jag bekräftelse på att det är en till av de urbana legenderna. Samtidigt blir jag ledsen, jag tyckte vansinningt bra om historien och blev lämpligt rysig av mig när jag tänkte på det hela.

  • Reply Peppe 1 augusti 2011 at 10:20

    Jolin: ja det ska vi!

    Lena: fy fan.

    Karin: äsch, men jag är lika fascinerad ändå.

    Anna: hahaha! men det finns en orsak till att den är så populär.

    Smilla: men exakt så känner jag också. et är en så bra historia att jag inte bryr mig så mycket om den är sann eller inte.

  • Reply Anonym 6 augusti 2011 at 22:10

    På tal om boaormar. Ifall ni någon gång råkar ut för att en boaorm ni håller i börjar försöka strypa er kan det vara bra att lägga sig ner på marken. Enligt en boaormsägare jag känner (haha) börjar de ofta krama åt för att de känner sig osäkra på hög höjd och vill skaffa sig ett bättre grepp.

    Yay för Snopes!

  • Leave a Reply