Okategoriserade

Linn och Karin

17 juli 2012

Med tanke på att jag smidde planer på att hänga med Karin och Linn i Västnyland ungefär hela sommaren kan man se det som ett smärre misslyckande att vi träffades först i dag. Men bättre den 17 juli än ingen träff alls, säger jag. Tycker nämligen hemskt mycket om dessa personer.

För övrigt känner jag mig lätt panikslagen över att det en dag ska bli augusti igen och jag ska återvända till jobbet. Kvällarna blir allt mörkare och det plötsligt är november. Har ni tips på hur man gör slut med en lätt ångest inför vinterhalvåret? Förutom att man flyttar till Los Angeles alltså.

PS jag skriver det här inlägget medan jag gör plankan och dricker lite vin. Live från landet!

Kvinns i solen.

Mor och son.

Eremiterna
Kritikmaskin

You Might Also Like

4 Comments

  • Reply Anonym 18 juli 2012 at 12:43

    man tar en dag i taget. njuter av sommaren när det är sommar och av hösten när det är höst. jag råkar gilla nästan alla väder, är lyckligt lottad 🙂

  • Reply Peppe 18 juli 2012 at 14:46

    jag ska fokusera stenhårt på det där med en dag i sänder. det är ju egentligen det livet går ut på.

  • Reply den elaka bloggaren 18 juli 2012 at 20:06

    är så lite på nätet under semestern så såg ditt inlägg om företag först nu, heja heja, det var bull's eye. det är en hemskt konstig logik att vi mänskor var för sig alla kan förväntas göra också ekonomisk olönsamma val av etiska skäl, men att grupper av mänskor – under organisationsnamnet "företag" – plötsligt skulle vara både inkapabla till och befriade från samma beteende. sånt kallas visst b.s. på vardagsspråk (sorry att jag nu kommenterar ett gammalt inlägg här istället, jobbigt att hoppa tillbaka på en urgammal mobil)

  • Reply Peppe 19 juli 2012 at 09:03

    elaka: så sant. jag blir rasande på folks girighet och företagens status som nåt slags övermänskligt fenomen.

  • Leave a Reply