Okategoriserade

Amerikanen

29 juli 2013

Sprang upp och ner för de där trapporna tillsammans med ett annat gäng stackare. En av mina medlöpare var en mamma med sin bébé i Babybjörn på magen. Det var en seg kvinna som trampade upp och ner flera gånger. När jag mötte henne för tredje gången beslöt jag mig för att vara amerikanskt trevlig, gav henne tummen upp, ett brett leende och sa:

”Well done there!”

Hon svarade avmätt:

”Thanks. Bitch.

Jag kan naturligtvis ha hört fel, men det lät verkligen som ett litet bitch på slutet.

Vill påpeka att detta bara är en pytteliten del av helvetestrappan.
Ingen ångest
Loppis i LA

You Might Also Like

3 Comments

  • Reply Sandra 29 juli 2013 at 09:31

    Det där liknar trappan Maria Montazani trimmade sin rumpa i! Jag gillar att motionera och skulle säkert bli tagen av all inspiration runt omkring men går det alls att slappa med gott samvete där? Om man ser träningsverktyg överallt? Kan tänka mig en hårfin skillnad mellan inspiration och träningsångest…

  • Reply Peppe 29 juli 2013 at 18:03

    Måste börja hålla utkik efter henne!

    Det bästa med LA är att det är så avslappnat. Folk tränar överallt, men de chillaxar också så fort de får en stund över. Ingen ångest så långt ögat kan nå.

  • Reply Sandra 29 juli 2013 at 23:26

    Nå äsch. Försökte hitta NÅN baksida 🙂 Det regnar här i Finland idag.

  • Leave a Reply