Okategoriserade

Att få betalt i möjligheter

25 maj 2015

Under de senaste dagarna har jag gått omkring och känt mig lätt och glad i sinnet. Jag har haft en känsla av att allt löser sig. Det kan bero på att jag fått mycket kärlek från olika håll, att Maggan och jag båda två får lön just nu, att jag bara jobbar med roliga grejer eller bara på att jag inte är sjuk längre. Alltså hälsan, mormor hade rätt i att man ska vara glad över att ha den.

På tal om jobb förresten, Jan Gradvall skrev en bra krönika i Expressen om att det börjar bli så dyrt att vara frilansare (eller kanske han skrev specifikt frilansande kulturjournalist) att vem som helst inte längre kan göra det. Att få betalt i ”möjligheter” hjälper inte alls till med hyran. Det här leder till att ens socioekonomiska bakgrund avgör om man kan skriva för tidningar. 

I går skickade själv in en krönika som jag kommer att fakturera 100 euro för. Eget fel som tackade ja, men jag ville verkligen skriva om hur populärkulturen påverkas oss och jag gillar hen som gav mig förfrågningen, men medan jag skrev den funderade jag vid flera olika tillfällen på att jag verkligen inte har råd att skriva 3000-3500 tecken för 100 euro. Problemet med att inte vara fast anställd (får skylla mig själv som sa upp mig och drog till LA) är att varje verk är ens CV. Slarvar jag eller är dålig blir det svårare att få nästa uppdrag. 

Jag klagar inte (så mycket), jag klarar mig, men jag tycker synd om nyutexaminerade journalister som förväntas jobba mer eller mindre gratis för synlighetens  och möjligheternas skull. Vem har liksom råd med det? Och hur påverkar det journalistiken. 





För övrigt har vi mest hängt på stranden och sen gick Magnus och såg en ishockeymatch på en restaurang i hoodsen med sin kompis Cory och Cuba Gooding Jr.

"They just don't get it"
Jag bar vattenmelonen

You Might Also Like

10 Comments

  • Reply Johanna 25 maj 2015 at 06:01

    Precis, och dessutom dumpas ju priserna om de nya (eller andra) går med på alltför låga arvoden. Det känns skit att arvodesnivåerna snarare går nedåt än ligger kvar på samma nivå (eller ökar, som de förstås borde). Jag älskar ju att vara frilansjournalist! Än så länge har det gått fint att få en vettig lön och jag hoppas att det håller i sig, länge.

  • Reply Pia 25 maj 2015 at 08:13

    När jag började som frilansgrafiker tänkte jag att det nog blir bättre, att jag inte måste förklara mina priser så omfattande och att mina tidigare jobb nog talar för sej själv. Men det har visat sej vara ett race där jag får bevisa mina talanger om och om igen. Som att börja slutspurta pånytt för varje varv. Det är ganska tröttsamt i längden.

    Ibland om priset trissats ner under min nöjdnivå (det är svårt att tacka nej till ens lite pengar) så kittlar det i fingrarna att göra ett kass jobb och underteckna med "det här får du för det här priset", men det kan jag ju verkligen inte göra. Just för att det är som du skriver, varje verk är min cv.

    Skörheten i det här systemet är det som ger mej mest rynkor i pannan. Som tur slätas de ut till en del med alla goda sidor. Frihet, för att nu nämna den bästa. En dyr frihet.

  • Reply Matilda 25 maj 2015 at 08:17

    jag håller med, och vill lägga till inspelningsteam på filminspelningar. jag har jobbat på typ 8 olika inspelningar men bara fått okej betalt för en och motvilligt betalt för två. man tycker att det är självklart att alla assistentpositioner ska vara "praktikanter" och obetald personal- fast man jobbar rumpan av sig och är oumbärlig. tar man bort all obetald personal i en filminspelning så blir det ingen film och är det en värld vi vill leva i?

    för övrigt i samhället känns det som att man tar fasta på "men så var det för mig när jag började" och det har jag ALDRIG fattat. när jag var 7 år och gick i ettan var jag jätterädd för dom jättestora tjejerna och killarna (mest killarna) i sexan för dom kom till våran gård och skrämdes och kastade snöbollar. när jag sen gick i sexan och mina klasskamrater ville gå till ettornas gård och kasta snöbollar tyckte jag att "varför då? minns du inte hur rädd du var i ettan? vi måste ju bli bättre än dom som skrämde oss! hjälp dom bygga ett snöfort istället!" men jag var ganska ensam om att tycka så. och än värre känns det nu när jag blir vuxen (27 är väl ändå rätt vuxet?) när precis samma betende finns överallt. när man ifrågasätter ingen-lön-till-nybörjare-i-film får man svaret "alla börjar obetalda" och när man ifrågasätter en puckad utlärningsmetod får man också svaret "ja, så var det för ig med och jag gillade det inte heller." varför inte bara ändra på det då? så nästa person som kommer slipper det dåliga?

  • Reply Kugge 25 maj 2015 at 16:47

    Jag har haft turen att få rätt bra betalt för mina frilansjobb, men tror jag kunde få ännu bättre betalt för en del grejer. Tycker ändå jag blivit bättre på att diskutera lönen (har lyckats diskutera en löneförhöjning åt mig bland annat). Men det är så fel så fel att hela tiden vara tvungen att kämpa för att få en någorlunda okej lön.

  • Reply Peppe 26 maj 2015 at 04:08

    Exakt så. Det är rent osolidariskt att jobba gratis. Och samma här om att vara frilansare.

  • Reply Peppe 26 maj 2015 at 04:11

    Du beskriver det exakt som det är. Känns nästan förnedrande att gång på gång förklara varför också frilansare behöver ha mat på bordet (plus att vi inte har sjukvård, försäkringar, semesterpenning etc). Men ja friheten smakar ändå bättre än den fasta anställningen.

  • Reply Peppe 26 maj 2015 at 04:12

    Helt katastrofalt. Jag har hört att, som du säger, filmbranschen är sämst på att betala löner. Och håller med dig om att det antagligen är vi som måste jobba för en förändring.

  • Reply Peppe 26 maj 2015 at 04:13

    Vad bra att du blivit bättre på att löneförhandla! Heja, heja!

    Vem har du då jobbat för? Tycker att Yle och Hbl har fasta frilanstaxor.

  • Reply Basse 26 maj 2015 at 11:14

    Ang. sista bilden: Finland klarar inte av din snygghet!

  • Reply Kugge 26 maj 2015 at 21:37

    Jag har skrivit en del för Alma Media som betalar rätt bra och så jobbar jag för Addeto, där är det Kulturfonden för Sverige och Finland som betalar min lön. På Yle går det ju däremot inte att diskutera inhopparlönen, men där har jag nog inte heller något att klaga på. Tycker lönen är riktigt bra!

  • Leave a Reply