Monthly Archives

maj 2015

Okategoriserade

En vardaglig hälsning

15 maj 2015

I går hämtade jag mina nya ekologiska Blankenssandaler från skomakaren. Eftersom de hade ett tunt läderbotten lade jag till en gummisula. Tycker att det var bra gjort av mig. Mina fossingar är förresten fortfarande mjuka efter Salvequickbehandlingen för några veckor sedan. De är också fortfarande knotiga och sneda.


En annan grej: Mina kompisar Lisa och Malin har ju grundat en plattform för hotell som är miljövänliga, rättvisa och stöder lokalsamhället. De är ständigt på jakt efter nya hotell så om ni vet om någon pärla till hotell som borde få mer uppmärksamhet maila Malin och Lisa på info @ mananatravel.com




Okategoriserade

Ointressanta diskussionsteman

14 maj 2015

Jag vet att det är ungefär lika intressant att läsa om folks krämpor som att höra om hur upptagna de är eller om vad de drömt om natten innan, men jag tänker ändå informera er om att jag hade så ont i mina bihålor i natt att det kändes som om jag var på väg att föda barn. Lite bättre nu.

Trots min sjukdom gick vi ut en stund för att spela in ett litet roligt klipp om gräsmattor som ej borde få existera i Los Angeles för ett reportage jag gjort om torkan i Kalifornien. Det publiceras i Hufvudstadsbladet under helgen och klippet borde dyka upp på samma tidnings webbplats. Här är förresten en annan text som jag skrev om föräldraledighet i USA (rubriken är dock ej min, trots att den är sann).


Okategoriserade

Ta tillbaka svagheten

14 maj 2015

Sist på bollen, men här kommer mitt inlägg om Koffs ölreklam med en rysk ishockeyspelare photoshoppad i en balettklänning och med texten ”Välkomna flickor!”. Charlotte skrev också om den och om hur sjukt det är att flicka är en förolämpning och en synonym till svaghet och oförmåga. En annan kompis Helena, som bor i Frankrike, skrev om att uppfostra sin dotter till att ha samma möjligheter som sin bror.

En finsk bloggare, Sini Korpinen, tweetade och bloggade om hur sexistisk reklamen var och Koff tog snabbt bort den från Facebook. Exakt då fick Korpinen en flodvåg av (sexistiskt) hat över sig. Också mitt Facebook-flöde diskuterade detta och många (hittills enbart män) tyckte att Korpinen helt enkelt inte förstod (den chauvinistiska) ishockeykulturen och därmed humorn i den. 

Problematiken här är att allt hänger ihop. Om man tycker att sexism är okej inom sport tycker man att sexism är okej. Det är ingenting man stänger av. På samma sätt finns det inte områden där man kan vara rasist (”för det hör just den kulturen till”) och sedan stänga av den. Antingen är man rasist, eller så är man inte det. 

Ett annat problem är föraktet mot svaghet. Hur vidrigt är inte det att svag i dag är en förolämpning. Alla ska vara starka, lyckliga, vältränade, friska och rika. Föraktet mot svaghet understöds av den oempatiska flyktingpolitik (och jämställdhetspolitik) som regeringen nu sitter och knåpar ihop. Man ska heja på de svaga, inte förakta dem.

Alla är svaga och starka, olika mycket vid olika tidpunkter. Att erkänna och visa svaghet är riktig styrka. 


Okategoriserade

Majlistan

13 maj 2015

Inspirerad av en av mina allra bästa vänner, bästisen Karin, kommer här Ratatas majlista. Nu har vi ju avverkat halva månaden, men BÄTTRE SENT ÄN ALDRIG.

Vad är ditt mål under maj månad?
Skriva mer på mitt manus. Avsluta månaden i Palm Springs.


Vad kommer du vara beroende av?
Drar mig för att säga sanningen: Telefonen och datorn. Förutom dessa: avokado och heroin (SKOJA).
Vad står det i ditt första inkomna sms för maj månad?
En kompis undrade om jag ville luncha med henne och en annan Karin.

Hur ser en typisk maj-morgon ut för dig?
Vaknar runt halvåtta, för många personer i vår säng, smyger upp, kokar ägg och kaffe, gör en avokado/tomatsmörgås och läser bloggar och twitter. Sedan försöker jag jobba ett par timmar innan de andra vaknar.

Vilka låtar finns på din spellista för maj?
Jag lyssnar på samma gamla spellista Big Egos som Magnus uppdaterar regelbundet. Rolig kuriosa: Om man säger ”First things first…” i vilken som helst mening fyller Vidar i ”I’m the realist” och börjar nynna på Iggy Azaleas Fanzy.
Är det något du vill ha mindre av denna månad som du hade för mycket av förra månaden?
Mindre förkylning (fucking bihåleinflammation) och mindre jobb som ger mig angst. Ska avsäga mig alla uppdrag som får mig att sova dåligt på natten. Hellre fattigare och friare. Och så ska jag ska jag hajka mer.



Är det något du vill ha mer av denna månad som du hade för lite av förra månaden?
Tid att läsa och skriva böcker. Fler middagar med vänner.

Smider du redan planer inför sommaren?
Föreställer mig Stockholm, Helsingfors och Ekenäs några veckor i juli och augusti. Tänker morgondopp, kaffe på verandan, häng med Pyret och alla vänner jag saknar, ett glas vin på Valhallavägens balkong med Diana, middag under ljus sommarhimmel, Karins 30-årsfest, 

Bästa drycken i maj!
Det har varit så svalt här i LA under de senaste veckorna att jag gått från vitt till rött vin. 
Vad är det finaste någon sagt åt dig hittills under månaden?
Magnus sa häromdagen att det är magiskt att få vara gift med sin bästa vän. 

Vad hoppas du att någon ännu kommer att hinna säga åt dig innan månaden är slut?
Jag hoppas att samma Magnus kommer att säga att jag kan sluta jobba och bara skriva egna grejer eftersom han kommer att försörja familjen de närmaste åren.

Okategoriserade

Friheten i att välja bort barn

12 maj 2015

I dag skriver Lina Thomsgård om självvald barnlöshet (barnfrihet?) och jag blir som vanligt så himla glad över att läsa det. Jag vet att jag upprepar mig nu, men trots att jag själv lever i den heterosexuella kärnfamiljsnormen, eller kanske just därför, blir jag så innerligt glad när jag läser om folk som vill och vågar stå utanför den. Alla som väljer annorlunda öppnar upp trånga normer och ger alla oss andra mer frihet. 

Okategoriserade

Att ljuga för barnet

12 maj 2015

Ibland kommer Vidar fram till mig och frågar med sin gulligaste röst: ”Peppe, kan inte du berätta för mig hur det gick till när du och pappa köpte mig i en butik” och då kan jag inte annat än berätta hur vi gick omkring i olika affärer och hade så svårt att hitta rätt tills vi en dag gick in i en liten affär vi aldrig sett förut. Där inne, uppe på en hylla fanns vårt lilla barn. Då brukar Vidar fråga om han kom i en låda med genomskinlig plast på framsidan. 

Fast jag ska sluta med detta och snart berätta hur det egentligen gick till. ”Vidar, det var midsommardagen. Din pappa och jag firade som vanligt inne i stan…”


Okategoriserade

Att raka eller inte raka

12 maj 2015

Alltså fan. Klump i magen. Kan inte berätta åt någon annan än dej, Peppe. Du är så klok! 

Var med mina kompisar igår och bl.a. jag och min long-time-crush halvlåg på deras soffa. Vi skrattade ihop o hade skitkul. Pirrit! Tills crushen råkar ta i min vrist o utbrister: ”huj du ha ju int raka dej! Snart e de hördu sommar att du vet!” och jag ba: ”men va fan, helt pointless ju när mina hår int ens syns!” Bra svar på tal tyckte jag, trots känslan av att bli sparkad i magen.

Gick sen hem, tårarna rann.
Han som jag i hemlighet har önskat att skulle bli min, tyckte jag var äcklig. 

Och nu kan jag int berätta det här till mina kompisar, i rädslan av att de också tycker jag e äcklig med orakade ben. samtidigt är jag jättechockad: förväntas ljus- och korthåriga kvinnor också raka sej? Är medveten om rakningshetsen, men rakar de sig också när de är +7 grader ute?! Gör folk (kvinnor) sånt?! Vågar inte fråga ens, avslöjar ju mej själv där då… 

fan, var ju inte förberedd på dehär. Den manliga studerande jag i hemlighet har drömt om typ hatar jag nu. Finns det män som inte bryr sig om vita, 2mm långa hårstrån? 

Tror jag gråter en skvätt och införskaffar en katt (eller två) nästa vecka.

/Linnea, trogen bloggläsare


Hej Linnea,


Beklagar verkligen att du måste vara med om detta. Alltid väldigt obehagligt när personer tar sig friheten att kritisera andra människors utseende. Det är givetvis aldrig okej.


Kvinnor har hårväxt på kroppen, precis som män. Det finns såklart ingenting ofräscht eller ohygieniskt med att inte raka sig (snarare tvärtom). Däremot finns det just nu en norm som säger att kvinnor ska raka bort det mesta hår de har från halsen neråt. För våra föräldrars generation låter detta helt sjukt (råkade vara närvarande när en före detta pojkväns mamma insåg att kvinnor nu för tiden rakar bort allt hår från sin fiffi. Hon var fullständigt chockad. I hennes värld var det bara folk i porrbranschen som rakade allt). 


Normer förändras fort. Fenomen som var helt galna för trettio år sedan är fullständigt normala i dag och vice versa (tänk: röka inomhus, freoner i hårspray eller medelklassens besatthet av tatueringar i dag). Normer är givetvis också kulturellt bundna.


Västerländsk populärkultur, reklam och porr har indoktrinerat oss i att kvinnor ska ha lika lite kroppsbehåring som småbarn. Normens grej är att vi, när vi lever mitt inne i den, tycker det är normal/rätt och tror att det är det enda ”naturliga” (vad som är ”naturligt” är för övrigt helt omöjligt att definiera). Att det skulle vara äckligt med hår på benen, under armar och på ens vagin är med andra ord något som folk lärt sig att tycka.

Mainstreamnormen är så stark att det finns män, eller snarare pojkar, som i dag inte ens vet om att också kvinnor har kroppsbehåring. Under Melodifestivalen i Sverige för några år sedan svepte kameran över publiken där en kvinna med hår under armarna dansade. Folk blev rasande på sociala medier och drog igång en h
atstorm mot armhålehåret. 
 Jag antar att det är lättare att ha en åsikt om hår än om flyktingpolitik, men visst är det tragikomiskt.

Rakningsdiskussionen påminner lite om diskussionen om the dad bod, det finns olika  höga förväntningar på kvinno- och manskroppen och mannen har i det här fallet mycket mer frihet.


Vill man raka kroppen är det såklart fine, vill man inte det är det precis lika fine. Det som verkligen inte är fine är att kommentera andra människors kroppsbehåring. 

Kram och håller tummarna för att du ska hitta en ny (feministisk) crush i sommar, Peppe

Okategoriserade

Podden: Om min ölmage

11 maj 2015

Veckans podd handlar om nagelsalonger, Uber och hur problematiskt det är med billig lyx, om polisskjutningar i USA och givetvis om the dad bod. Maggan pekar också ut min putmage som ölmage.

Okategoriserade

Leaving Las Vegas

10 maj 2015

Mest av allt låg jag på hotellrummet och feberyrade medan Maggan jobbade och Vidar kollade på TV. Vi har ju ingen TV hemma så det var extra spännande för Vid. Jag slogs av hur mycket av reklamen som är riktad mot barn.

Innan vi däckade hann vi ändå med en tur på stan. Alltså, jag försöker verkligen, men jag fattar inte Vegas. Kanske om man kör god middag, show och drinkar någonstans högt uppe, men då kan man väl stanna i L.A. Eller?

Här står vi inomhus på The Venetian. Hotell-kasinot som har en låtsashimmel som ändrar färg. Har på mig ett par byxor som jag fått av Linda på Dino& Dina. Otroligt snygga, mjuka och sköna. Ska snart skriva mer om små affärer versus kedjor. Linda har förresten precis blivit mamma till ett litet flickebarn, gå in och gratulera henne!

Det jobbigaste med att ha blogg är att be Magnus fota mig för den. Jag försöker be honom ta en bild där det liksom händer något, men det slutar ändå med att att jag  bara ställer upp mig framför kameran.


Vidar och jag hade en hel del tid att tillbringa i Vegas medan Maggie jobbade. Hade ursprungligen tänkt hänga vid en pool, men eftersom vi var så krassliga valde vi akvariet i hotellet Mandaley Bay istället.


Och så promenerade vi upp längs med Strippen. En kompis på Twitter sa att Las Vegas är USA:s version på att ta färjan över till Stockholm och det stämmer ganska bra.

I Las Vegas slogs jag också av hur svårt det är att hitta mat som inte är brun och friterad. Allt är liksom flottigt och sockrigt. Vill man ha något som inte ger en hjärt- och kärlsjukdomar före man fyller femtio och dessutom är gott glider man genast in i kategorin fine dining.

Utanför det här hotellet ringde Magnus, lätt berusad, sommaren 2008 och bekände sin kärlek för mig. Jag satt på Pappers redaktion med Karin och kände mig lite förlägen, men också glad.


Vi spelade ingenting alls, men Magnus hittade sju dollar på golvet i ett kasino så jag antar att vi landade på plus. Nu låter det som om jag avskyr Vegas, men så är det inte. Det var mysigt att roadtrippa med Mag och Vid och jag vill verkligen fatta staden. Har bestämt mig för att ge den en chans till. Våra Vegas-älskande vänner Johis och Antti får lov att presentera den för mig. Funkar det inte då är det slut för evigt. A clean break.



Och sen susade vi hem till Los Angeles och det kändes så himla, himla skönt att landa i sin egen säng.



PS. Ber om ursäkt för den töntiga rubriken, men gillar Sheryl Crow.

Okategoriserade

Finland är omodernt

9 maj 2015

Ibland känns Finland så hysteriskt omodernt, inte bara med tanke på den nya ärkekonservativa gubbregeringen, utan också i hur man ser på sina kolleger. Häromdan kom journalisternas branschtidning Journalisti hem till oss i Santa Monica. Där fanns en artikel om hur en journalist testat på att, håll i er nu: Ge positiv feedback åt bekanta och obekanta kolleger. Läsaren fick följa med journalisten när hen skickade e-postmeddelanden i stil med ”Jag tycker att din krönika med några få ord slog huvudet på spiken” och väntade med spänning på svar. Forskningsresultatet blev följande: Folk blir glada när man berömmer deras arbetsuppgifter!

I Finland finns det fortfarande en uppfattning om att man kan göra mer gott än illa om man berömmer någon annan. Tänk om den andra får för sig att hen är något! Detta ”något” är ännu odefinierat, men alla vet att det är det värsta som kan hända. Artikeln slutade med att journalisten tyckte att beröm var motiverande för arbetsmoralen och således en bra sak. Helst konstruktivt berömmande. Det är ju en bra och korrekt slutsats, men det gör mig lite nedslagen att detta är en nyhet i Finland.

Det sämsta som jag själv upplever med att vara frilansare är bristen på feedback. Det allra vanligaste är att jag levererar texter som sedan bara försvinner och dyker upp i tidningar, magasin och på webbsajter. Jag tar det som ett tummen upp att de publiceras, men gudars så jag saknar lite feedback. 


(PS är ett sånt neggo för att jag är jätteförkyld)