Feminism

Kärlekskneget: Ge dina söner en feministisk uppfostran

4 mars 2017

På grund av två tighta deadliner och barn som insisterar att ligga i min famn så fort jag ska skriva nåt missade jag gårdagens feministiska inlägg, men nu kommer det! Kärleksgenget som Ensam mamma röker skriver så bra om. Om hur kvinnor är emotionella managers, eller så här:

”Det är när du för tusende gången påminner din pojkvän om att hans polare fyller år på lördag. Det är när du pratar med hans snustorra morsa om att ni ska komma på släktfesten som han skiter i. Det är när du köper den där bulljäveln som han gillar när du bara råkar gå förbi bageriet en tisdagseftermiddag. Det är när du sätter dig ner och förklarar för honom vad han ska göra när du är ledsen. Det är när du reder ut hans känslor, förklarar att det han upplever är ångest, och att det är ok. Det är när du styr upp så ni börjar spara pengar för att kunna åka bort tillsammans. Det är när du inför en städdag, för att slippa säga till honom att städa. Det är när du förklarar för barnen hur mycket han älskar dem trots att han alltid är på jobbet. Det är när du tar initiativ till att ni ska göra saker ihop. Det är när du bekräftar honom sexuellt för att han inte ska bli ledsen. Det är när du registrerar om hans favoritlag vann eller förlorade, fast du skiter i.”

Och jag fattar. #inte alla relationer, men majoriteten. Det är därför vi kallar strukturen ett patriarkat.

Jag har ingen universallösning kvinnorna gör nämligen inte fel. Jag tycker att det är en bra sak att ta hand om varandra, minnas vad för slags bullar den andra gillar och vilket lag hen hejar på, att kunna sätta ord på sina känslor och vilja att ens hem är fint. Empati och solidaritet finns det inte för mycket av i världen. Det är alltså inte kvinnorna som borde ändra på sina beteenden.

Jag tror inte heller på att belöna självklarheter (på så vis är jag lite som hundviskaren Cesar Millan). Om du hela tiden berömmer och belönar en självklar handling, som att uppföra sig humant, förvandlas den till en tjänst, något utöver det vanliga. En service du ska känna tacksamhet över. Och trots att känslor av tacksamhet gör oss lyckligare är just detta ett undantag. Det är var mans (sic!) plikt att plocka upp sina egna strumpor, identifiera sina känslor och vårda den relation han är i. Ingenting du ska tacka honom för.

Men som bekant är det svårt att få gamla hundar att sitta, däremot kan vi som har söner anstränga oss för att ge dem en feministisk uppfostran. Lära dem att ta hand om andra människor, uttrycka sina känslor med ord och sätta sig själv i andra hand ibland.

Tips: kolla hastaggen 5inistagram på Instagram

Visste du att
5inistagram på Insta: Jag behöver feminismen

You Might Also Like

13 Comments

  • Reply Frida 4 mars 2017 at 10:51

    Det du skriver är så viktigt. Det är så mycket vi måste lära våra barn. Men bilden! Bilden! Kanske är det att vår storebror förhåller sig på samma sätt till sin lillasyster, kanske är det för att jag är så sömndepraverad att jag har alla känslor utanpå. Men den där bilden är så fin och härlig och fantastisk. Våra ungar kommer att styra upp saker, på detta är jag säker. ( Skriv ut den och sätt den på kylen. )

    • Reply Peppe Öhman 6 mars 2017 at 17:54

      Tack och TACK! Ja jag förstorade den redan. Hoppas att ni mår riktigt bra, förresten. KRAM

  • Reply Sofia 4 mars 2017 at 12:39

    Så bra, igen en gång. Blir så glad av att läsa dina texter, så smart och välskrivet.

    • Reply Peppe Öhman 5 mars 2017 at 20:06

      Tack snälla! Jag blev väldigt glad över din kommentar.

  • Reply minna lindeb 5 mars 2017 at 03:15

    Ja,a . Du har så rätt. Bra.

    • Reply Peppe Öhman 5 mars 2017 at 20:05

      KRAM

  • Reply tove 5 mars 2017 at 05:54

    Åh. Så träffsäkert! Jag vill gärna ge vår son en feministisk uppfostran, men hur går det om pappan inte är med på tåget? Eller är han det? …

    • Reply Peppe Öhman 5 mars 2017 at 20:05

      Jag tror det går bra. Lär sonen identifiera sina känslor, prata om dem och alla människors lika värde. Det MÅSTE väl ändå pappan vara med på.

  • Reply Magdalena 5 mars 2017 at 09:25

    Gosegrisarna! <3
    (Jag är frivilligt barnlös, den här typen av bilder får en att vilja ha barn. För den där stunden när de sover…)

    • Reply Peppe Öhman 5 mars 2017 at 20:04

      Haha, bra identifierat. Barn är i 9 fall av 10 bäst när de sover.

  • Reply Linda A 6 mars 2017 at 00:00

    Den här biten tycker jag är superjobbig just nu:
    ”Det är när du sätter dig ner och förklarar för honom vad han ska göra när du är ledsen. Det är när du reder ut hans känslor, förklarar att det han upplever är ångest, och att det är ok.”

    Tidigare hade jag väl ork och tid att förklara. Nu har vi en ettåring och då känner jag att det nog skulle vara rätt trevligt om den andra också automatiskt kunde identifiera känslor både hos sig själv (!) och andra. Det känns konstigt att behöva förklara hur människor fungerar och vad som är en passande gest i olika situationer. En fras som jag upprepar alltför ofta är ”men det här är sånt som andra bara förstår” (*frustrerat*).

    Tack för att du påminner mig, att jag inte är ensam om detta. Och att det är strukturerna, inte illvilja.

    • Reply Peppe Öhman 6 mars 2017 at 14:36

      Jag vet, det är så sorgligt och orättvist att man ska vara tvungen att förklara en annan människors känslor för hen (honom) och att det är så otroligt vanligt i parförhållanden. KRAM

  • Reply Walopää 7 mars 2017 at 09:07

    Hög identifikationsfaktor här.

  • Leave a Reply