Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Okategoriserade

Ett bok och en tv-serie

29 juni 2017

Inför Crimetime ska både jag och Jihde plöja igenom ett antal deckare och trots att jag verkligen inte vill vara den typen av människa som tycker att det är viktigt att påpeka att hen inte läser deckare är jag nu tvungen att medge att det är väldigt sällan jag läser kriminalhistorier. Inte för att jag skulle hysa någon som helst elitism eller förakt gentemot dem, men för att det nu bara blivit så. Därför är det med stort nöje jag vill rekommendera Jane Harpers (som jag händelsevis ska intervjua på Gotland) och roman ”Hetta”. Inser först nu att hetta inte är namnet på en person som ännu inte dykt upp i historien, utan beskrivningen av värmeböljan. Hehe, får ej pris i snabbtänkthet.

Det är något med Harpers sätt att berätta som gör att texten bara matas in i mig och när jag inte läser längtar jag efter att fortsätta. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är som gör den så attraktiv. Mordmysteriet är hemskt, men inte så läskigt eller spännande jag känner min egen puls i öronen. Det är snarare som att sitta på en cykel och bara rulla ner för backen. På ett bra sätt. Med bra språk och fina miljöbeskrivningar.

Det andra tipset är otippat nog tv-serien Billions. Gav den en chans för knappt ett år sedan, men fick i nerven då det fanns så tråkiga kvinnoporträtt i den och slutade kolla. Eller snarare så här: Alla kvinnor fanns till för att stöda, peppa och bekräfta männen i serien. GÄSP! Men, men så låg jag sömnlös i Stockholm och ville ha nåt att bota jetlaggen med och där fick Billions en andra chans. Nu tycker jag den är hur spännande som helst. Fast med samma usla kvinnoroller.

Bild från Variety.

Kan ej hantera mäns sjukdomar
Hemligheten bakom ett lyckligt äktenskap

You Might Also Like

6 Comments

  • Reply Maria 29 juni 2017 at 13:06

    Gillar speciellt att du sitter på cykeln och bara rullar. Love it!
    Är helt fast i Kepler den här sommaren, skämskudde på den. Har hållit emot i alla år men nu är jag fast. Sandmannen så spännande att jag döör. Lyssnar och går/springer, det blir långa turer.

    • Reply Peppe Öhman 30 juni 2017 at 06:48

      Ingen skämskudde alls! Jag ska intervjua Alexandra och Alexander på Gotland. Tänkte fråga dem om Joona Linna är finladssvensk eller sverigefinne eller om de kanske struntat i det.

  • Reply Sunni 30 juni 2017 at 00:55

    Ja, detta kring endimensionella kvinnoroller. Jag har ”The Big Short” (filmen) pa min Netflix lista, men varje gang jag ser den tanker jag: det ar BARA man pa omslaget och den verkar extremt mansfokuserad. Sa jag tittar inte. Tror jag haller pa att bli intolerant pa gamla ar.

    • Reply Peppe Öhman 30 juni 2017 at 06:55

      jag vet, när man en gång börjar kolla efter kvinnorna märker man hur deprimerande få de är. 🙁

  • Reply p 30 juni 2017 at 07:54

    Jag har nog missat att det kan anses sämre att läsa kriminalromaner och de senaste åren har jag uteslutande läst såna. Nyligen analyserade jag mitt läsande och kom fram till att mord, blod och usligheter är för mig mindre intressant, utan det är huvudkaraktärernas relationer och vardag som jag fastnar mest för.

    • Reply Peppe Öhman 1 juli 2017 at 00:59

      Jag märker också att jag intresserar mig mest för karaktärernas relationer än själva mordet.

    Leave a Reply