Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Stockholm

Lämna barnet ensam hemma

2 juli 2017

Igår tog jag en promenad med en kompis som berättade att hennes åttaåriga dotter åkt buss hemifrån och till skolan helt själv. Busshållplatsen ligger visserligen precis utanför hemmet och ändhållplatsen är skolan, men kompisen sade att hon ändå led av en fruktansvärd ångest när barnet åker hemifrån. Jag tänkte på Engla, sa hon. En annan kompis berättade stolt att han haft en medveten strategi för sina söner. Att han avsiktligt lärt sina söner att åka buss, spårvagn och metro så fort de började lågstadiet. 

I dag åt vi middag på den nya kvarterskrogen Paraden då en kompis vandrade förbi och frågade om jag hade lust att äta frukost på samma ställe med henne följande dag. Jag sa JA, men den slog det mig att både Magnus och svärmor Diana jobbar och att jag skulle vara tvungen att ta med ungarna. Ej en ideal situation. Tvekade. Som den trogna läsaren av bloggen vet gör barnsällskap mig osäker och svettig.

 

Men så slog det mig, kanske jag kunde ta Majlis under armen och lämna Vidar hemma med ett tv-spel/film. Restaurangen ligger ju precis granne med huset vi bor i och ifall jag skulle behövas är det bara för Vidde att gå ner för trapporna. Kunde till och med ha Skype öppet.

 

Hur gamla har era barn varit när ni lämnat dem ensamma hemma eller när de tagit sig själva till skolan? I USA blir man anmäld till socialen om man inte följer barn under tolv år, men i Norden är det väl ändå mycket mer avslappnat. Barnen är mer självständiga här.

Ja ja, sen åt jag en FRUKTANSVÄRT god pasta på musslor. Rekommenderar varmt Paraden. Samma ägare som två andra favoriter, Nytorget 6 och Nybrogatan 38.

Presentidé: Middag på Allsång på Skansen
Magnus kärleksfulla hämnd

You Might Also Like

25 Comments

  • Reply Lisa 2 juli 2017 at 12:07

    Svårt det där med att lämna hemma. Min sjuåring är ute och leker på gården (stor gård, han syns sällan från våra fönster) men det känns som en mycket större grej att lämna honom ensam hemma om jag skulle gå ut på gården.

    • Reply Peppe Öhman 2 juli 2017 at 22:23

      Fattar, han är ju ändå ”hemma” ute på gården.

  • Reply Mamma Mu 2 juli 2017 at 12:45

    Barnet på nyss fyllda åtta är ensam hemma korta stunder, typ max 30 minuter. Beror inte på att vi inte låter hen men hen vill inte. Går själv från skola till eftis på ca. 150 meter, där finns inget annat val. Kan bli längre stunder ”ensam” med kompis, både hemma och borta. Syskonet på snart 6,5 vill bli ensam och skulle klara det men får inte för hen känns för liten åldersmässigt. Har blivit ensam eller med syskonet någongång när vi sprungit till butiken som är 20 sekunder från ytterdörren. De har också båda fått gå ensamma dit och handla då de ej behöver korsa någon väg. Den äldre har telefon, den yngre ej. Och jag tycker det för min del spelar stor roll gällande min trygghet som förälder. Jättesvårt tycker jag i den äldres fall, att inte pusha för mycket. Vi bor i centrum i en småstad.

    • Reply Peppe Öhman 2 juli 2017 at 22:22

      Vilken lyx att ha skolan 150 meter från hemmet! Vidde har inte heller telefon. Ingen av hans komisar har det, men det tucks vara vanligare här i Norden där barnen är lite mer självständiga.

    • Reply PP 10 februari 2019 at 05:51

      Hen? Vet du inte vilket kön ditt barn har?

      • Reply Peppe Öhman 10 februari 2019 at 15:24

        Vilken ointelligent fråga. Hahaha

  • Reply puva 2 juli 2017 at 12:45

    Jag uppmuntrar alla initiativ till självständighet som vår äldre dotter uppvisar. Hon har tillstånd att röra sig fritt inom gränserna för vår stadsdel men går i praktiken sällan längre än till parken som börjar utanför vårt fönster. På sistone har hon gått och handlat själv, typ mjölk och äpplen och så. Intressant nog vågar hon inte stanna hemma ensam om jag skulle föreslå att jag går och handlar och hon stannar hemma. Hm. Nästa steg är att åka buss ensam. Lämpligt nog flyttade hennes bästis några hållplatser bort så hon har motivation att öva. Nå, senast i trean behöver hon kunna ta sig hem själv från skolan o stanna hemma tills nån kommer från jobbet. Det finns eftis för åk 1-2. Tror det kommer att gå bra.

    • Reply Peppe Öhman 2 juli 2017 at 22:21

      Åh vad skönt att höra. Och känns som en mycket vettig strategi att låta barnet själv ta initiativ, men stöda varje självständighetssteg. KRAM

  • Reply Minna 2 juli 2017 at 13:56

    Jag var hemma ensam som sexåring då skolan började klockan 10. Mamma ringde då jag skulle börja gå mot skolan. Det var den bästa tiden att få vara ensam och kolla på Dj Cat Show. Jag har ett minne av att ha hängt ensam på kvällstid. Då har jag valt att koka makaroner i en plastkastrull <3

    • Reply Peppe Öhman 2 juli 2017 at 22:19

      DJ Cat Show <3 <3 <3 Och kolla så bra typ det blev av dig1

  • Reply Johanna 2 juli 2017 at 14:30

    Mina barn 7 och 9 går själva till och från skolan. 7-åringen gillar ej fritids så han går ofta hem själv mendan hans bror vill vara kvar. De får gå ca 1-1,5 h innan vi kommer hem (får en sms uppdatering när de går). De vågar inte gå hem själva vintertid pga huset så mörkt då… kanske ändras det nästa vinter? Kan även lämna dem nån timme på em/kväll för att åka och handla eller träna. De cyklar också själv till fotbollsträningen (typ 700 m bort). 9 åringen tar sig själv till sina kompisar. 7-åringen går bara själv till de kompisar som bor på gatan. Har lite restriktioner när de är hemma själv, de får inte använda spisen eller hoppa studsmatta (brukar gå rätt våldsamt till). De har också egen telefon och kan alltid nå oss om det skulle vara nåt, plus att de känner alla på gatan och kan få akut hjälp om det skulle vara nåt. Tycker livet har blivit mycket lättare sen de blivit mer självständiga, vi slipper stressa till hämtningar på skolan, en kvart sen spelar inte så stor roll. Plus att de håller på med massa aktiviteter och många av dem börjar kl 4, då kan de gå hem själva, rosta en fralla/äta lite flingor och byta om så kommer vi hem och ser till att de tar sig i väg. Omöjligt att hinna jobba sina timmar om man ska måsta gå hem halv tre varje dag… plus att jag verkligen uppskattar att få dem i väg först på morgonen och göra mig i ordning i lugn och ro efter. Så mycket mindre stress och bråk. Bor i medelstor svensk stad i ett villaområde. Vet inte om de hade haft samma friheter om vi bott kvar i Stockholms innerstad dock.

    • Reply Peppe Öhman 2 juli 2017 at 22:24

      Kändes mycket bra att läsa detta. Tänker att barn är olika, men att man genom att stöda dem kan lära dem att känna sig trygga och självständiga. Sen skadar det antagligen inte att ha ett syskon med sig (ett syskon som inte är bebis alltså).

  • Reply Annika 2 juli 2017 at 14:41

    Gael är 5, han får vara ensam i lekparken runt hörnet medan jag t.ex. lagar mat efter förskolan. Ser honom inte från fönstret. Han får också gå till kompisar själv som bor nära (typ 1 kvarter bort).

    • Reply Peppe Öhman 2 juli 2017 at 22:25

      Gläder mig åt detta! Fick en känsla av att jag verkligen skulle vilja träffa Gael (och dig!). Håller tummarna för att vi en dag ska vara i samma stad/land.

      • Reply Annika 3 juli 2017 at 02:18

        Men ja! Jag också!

  • Reply Tormenta 2 juli 2017 at 17:35

    Så fort barnet vågar och vill och jag bedömer att det inte tar livet av sig den stunden jag är borta. Jag har lämnat 3-4 åringar hemma framför film när jag snabbt gått ner och handlat i affären på andra sidan gatan. Trevligare för alla än att krångla på vinteroverall på en trotsig unge som inte vill gå ut. Jag tycker det låter som en utmärkt idé att äta frukost utan Vidar. (Och välkommen till Stockholm.)

    • Reply Peppe Öhman 2 juli 2017 at 22:26

      Tack! OCH SÅ SKÖNT ATT LÄSA DETTA! Fy fasiken för vinteroverallsprocessen. Och hör av dig om du vandrar på Östermalms gator.

  • Reply Ida 3 juli 2017 at 05:40

    Vår 7-åring har varit ensam hemma ca 2-3 mornar i veckan under första skolåret. Han har då haft väckarklocka, gjort frukost själv och cyklat iväg till skolan. Jag har ringt ca 15 min före avfärd för att kolla läget. Han har försovit sig 2 ggr och glömt skolväskan en gång men annars har det funkat superbra. Vi bor i en liten stad med ca 300 m till skolan. Även efter skolan har han varit ensam eller med kompis. Inte alla dagar, men ca 2 dagar/vecka. Alternativet hade varit att blanda in far-/morföräldrar, men 7-åringen ville klara sig själv.

    6-åringen är ensam korta stunder, men inte så gärna. Tillsammans med det äldre syskonet går det bra.

    • Reply Peppe Öhman 4 juli 2017 at 02:41

      Låter sunt och bra. Också lite imponerad, men kanske vår sjuåring också skulle lära sig göra frukost med lite övning.

  • Reply Susanna 3 juli 2017 at 07:38

    Interessant tena. Jeg gikk til skolen selv fra jeg var 7 år og var alene hjemme etter skolen fra ca 9 år. Nå som jeg har en 4åring får han leke på den stengte gården selv. Vi bor i første etasje så håller koll fra vinduet. Tror det er viktig å bygge selvstendige, trygge barn som til slutt faktisk skal klare seg selv.

    • Reply Peppe Öhman 4 juli 2017 at 02:42

      Håller med. Att det är en bra strategi att lära barnen vara sjävständiga och trygga. Självständighet under ansvar.

  • Reply Jessica 3 juli 2017 at 12:31

    Min soon-to-be 11-åring har gått hem själv från skolan och varit hemma själv på studiedagar, sportlov osv det senaste året. Skolan ligger 200 m bort. Inga bilvägar att korsa. När han är hemma heldagar själv värmer han mat i micron. Han fick telefon när han började vara ensam hemma och gå till kompisar själv. Han måste alltid ringa när han kommit hem från skolan, ringa om han väljer att gå till en kompis och han måste ringa och tala om om han tar med sig mer än en kompis hem. Han sköter allt detta perfekt (förutom maten, äter hellre mackor.) Han har aldrig varit rädd för att vara ensam och har alltid varit lugn, försiktig och förståndig.

    Min soon-to-be 8-åring vill gärna vara hemma själv också, men hon har en helt annan personlighet. Hon skulle nog gärna passa på att baka och laga mat, äta upp allt som innehållet socker i hela huset, tända ljus, bjuda över alla barn i stan och ha ett typ ett rave. Vi har lämnat henne med storebror nån enstaka gång när vi handlat (hus och barn har de gånger varit hela när vi kommit hem). Hon kan också vara rädd för att vara själv på sitt eget rum på ovanvåningen om vi är nere mörka kvällar. Så, det dröjer nog ett tag innan hon vågar/vi vågar lämna henne ensam.

    Barn är olika, föritsättningar är olika, det är nog svårt att hitta en ålder som passar alla barn.

    • Reply Peppe Öhman 4 juli 2017 at 02:42

      Så sant, barn är verkligen olika med olika förutsättningar. Ändå väldigt intressant att läsa den här tråden.

  • Reply Ida 4 juli 2017 at 01:54

    Jag åkte själv buss till och från skolan, ca fem km, när jag var sju år. Men undrar hur mina föräldrar vågade släppa mej. Hur ska man göra för att inte bli en överbeskyddande förälder som håller sitt barn handen tills hen är myndig. Aaaaah. Tänker att det där är så viktigt, att uppmuntra till självständighet och eget tänkande och egna beslut osv osv.

    • Reply Peppe Öhman 4 juli 2017 at 02:43

      Tampas STÄNDIGT med dessa tankar. Att vara tillåtande och uppmuntra till självständighet och själv inte sitta hemma och oroa sig.

    Leave a Reply