Feminism

Delad föräldraledighet: Okunskap och konservativa värderingar

14 september 2017

Tack för länken till den här texten  (tyvärr på finska) om hur pappor gärna vill stanna hemma längre (åtminstone i teorin) och om hur mammor inte vill bjussa på sin moderskapsledighet (i praktiken föräldraledighet, men folk blandar ofta ihop dessa). Forskning visar att delad föräldraledighet är ett jättebra sätt att främja jämställdheten i ett land. När jag skrivit så här långt brukar det alltid vara någon som stiger fram och ropar: ”MEN VALFRIHETEN DÅ? Vi vill bestämma själva!” Till dem vill jag säga: Tror ni att det är en slump eller egen fri vilja som gör att en majoritet mammorna är hemma i just tre månader av moderskapsledighet, sex månader av föräldraledighet och sen vårdledighet och att papporna tar ut, i bästa fall, sex veckor av pappaledighet?

När den öronmärka pappaledigheten infördes ökade pappornas föräldraledighet stort. Det var inte på grund av den fria viljan eller för att en massa pappor just då fick samma idé om att ta hand om sina barn på heltid, nej det var staten som genom en lag uppmuntrade dem att göra så.

I artikeln står det om mammor som motsätter sig reformen att ge papporna mer föräldraledighet. Jag tror att det handlar om två saker: 1) Finland är fortfarande konservativt och många tror att det bara är kvinnor som kan ta hand om barn. Ett sätt att förändra på detta är att visa att män också klarar av detta. 2) okunskap. Det som man föreslår är 6+6+6 modellen som skulle innebära att om båda föräldrarna tar ut sex månader av föräldraledighet får de sex månader i bonus. OBS att mamman kan ta ut tolv månader först (ELLER pappan). Även om föräldrarna verkligen inte ville dela föräldraledigheten skulle tolv månader ändå vara längre än den nuvarande föräldraledigheten i Finland.

Men amningen då? Det går jättebra att pumpa eller amma på morgon, kväll och natt. Om man vill. Det finns jättemånga exempel från hela världen på hur bra detta funkar. Få barn lever enbart på modersmjölk efter ettårsdagen.

Och inte att förglömma! Som mamma (ELLER pappa) får man stanna hemma precis så länge man vill, MEN om man vill ha betalt av staten för det är det väl ändå ganska logiskt att man får följa de regler som betalaren sätter upp. Och konstigt vore det väl om staten inte strävade efter ett jämställt samhälle.

 

Batikhäxan rapporterar
Feminismen ligger i handlingarna

You Might Also Like

10 Comments

  • Reply Jenny 14 september 2017 at 09:49

    Hell yeah! Johannas (Ögren) och min bok handlade ganska mycket om detta enkla faktum: det är bästa för alla (ALLA) om man delar, hur jämställdhetssäkrar man sin ekonomi samt staten bjuder-staten bestämmer men gör för allt i världen som FU själv vill utan sponsring.

    • Reply Peppe Öhman 14 september 2017 at 09:53

      Exakt så. Länka genast till boken!

  • Reply Liljan 14 september 2017 at 11:01

    Fast jag tror det finns en tredje orsak: kontrollbehov. Vi kvinnor/mammor är så vana att vara projektledaren med koll. Så föds en unge och vi har stenkoll på allt! Att langa över barnet till pappan för att själv dra på jobb… Huga vad svårt! Plötsigt kan vi inte kontrollera vad barnet är med om, vad det äter, hur blöjan sitter, hur det bärs runt på, om strumporna är avigt… Du fattar. Och desto mindre barn, desto svårare gissar jag. Och när jag nu tänker efter kanske det tom finns en fjärde orsak: själviskhet, dvs att vilja vara den som är barnet närmst och få mest tid med det?

  • Reply ylva 14 september 2017 at 11:43

    Hej! Liljan, just så som du skriver ang kontrollbehov, upplever jag att många säger. Att vi kvinnor har ett sådant kontrollbehov liksom medfött eller förvärvat. Jag blir alltid lite nipprig när jag hör det, eftersom om det vore sant så skulle ju inte männen vara kapabla till att vara chefer eller projektledare yrkesmässigt heller (med all respekt för ditt inlägg Liljan, tycker bara olika). Jag är alltså själv finländare och bor i Sverige och jag tror verkligen verkligen att staten och normen i landet styr hur vi tänker. Svenska och finska samhället har massor av likheter, men när jag är i Finland märker jag hur jag oftare får höra kommentarer som att det är kvinnlig intuition att vakna på natten när barnet skriker och mannen har en tendens att kunna sova trots några pip och att kvinnor håller reda på tider bättre och tycker om att pyssla mera än mannen. Även om kvinnan också här är hemma längre tid och oftast under ultra-bebistiden, så är ändå normen att mannen är hemma en sisådär sex månader. Jag tycker verkligen att det är jättejättebra att man delar någorlunda lika på hemmatiden med barnet, det gör i gengäld också arbetsplatser mera jämlika och båda föräldrarna får odla sin omvårdnadsinstinkt. Och precis, man behöver ju inte ta emot statens generösa förslag och bidrag.

    • Reply Liljan 14 september 2017 at 12:41

      Jag bodde själv i Sverige i nästan sju år – är också finländare – så jag förstår vad du menar med skillnader 🙂 meeen också väldigt stor skillnad på Stockholm och Örnsköldsvik… Hur som helst, nu pratar jag om kontrollbehov främst från vad jag ser runtomkring mej som mamma i Finland! Många mammor (gifta/i förhållande med pappan!) litar inte på att mannen klarar av att ta hand om barnet? Eller att arrangera födelsedagskalaset eller utlandsresan eller dagliga inköpet av mat….! Är antropolog till utbildning, så jag tror definitivt på att omgivningen formar oss (och tror inte alls så mycket på biologi) och ibland kan det vara svårt att se vad som är hönan eller ägget. Kanske skrev jag slarvigt så det lät som jag trodde kontrollbehovet var medfött? Njäeh, men jag ser ändå kvinnans kontrollbehov som en orsak till att mammor tyvärr är mera hemma med barnen än vad papporna är! Ser alltså inte att våra åsiker egentligen skulle vara motsatta? Att kontrollbehovet skulle vara en påföljd av det vridna synen på ansvar i föräldraskapet – absolut! Att det vrida föräldraskapet skulle leda till kontrollbehov – yes sir!

      • Reply Peppe Öhman 14 september 2017 at 21:30

        Jag älskar er så mycket för den hör informativa, respektfulla och trevliga diskussionen i det här kommentarsfältet. Herregud så ni är magiska.

  • Reply Bohemian Maggie 14 september 2017 at 13:35

    Hey hurrah, Peppe for president som jag sagt så många gånger förr. Jag får alltid konkreta och välformulerade uppslag till svar på på tal av dina inlägg.

    • Reply Peppe Öhman 14 september 2017 at 21:31

      Äsch. Tack! HJÄRTA!

  • Reply SMH 27 juni 2018 at 01:23

    Lite sent, men detta: ”Och inte att förglömma! Som mamma (ELLER pappa) får man stanna hemma precis så länge man vill, MEN om man vill ha betalt av staten för det är det väl ändå ganska logiskt att man får följa de regler som betalaren sätter upp. Och konstigt vore det väl om staten inte strävade efter ett jämställt samhälle.”

    Precis. Exakt. Ja.

    Det enda tillagget jag vill gora ar att manga som foder barn behover lite tid efter fodseln for att fysiskt och psykiskt aterhamta sig och att de som inte gor det (pappor/icke-fodande partner) inte har just det behovet. Och att det ar forsvinnande fa lander (pa global skala) som ens ger mammorna tillrackligt tid for det. Sa ibland skulle jag vilja se det perspektivet lyft – sa att de som foder barn kan fa den tid (och vard) de behover for att aterhamta sig fullt.

    • Reply Peppe Öhman 27 juni 2018 at 04:16

      Så sant som du säger det.

    Leave a Reply