Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Helsingfors Resa

Resa mellan Helsingfors och Stockholm

22 juni 2018

Ingen läser väl bloggar på midsommarafton, tänker ni kanske nu. Men på den här bloggen är alla dagar jämlikar och därför fortsätter jag med inlägget om besöket i Finland. Det sista jag gjorde innan jag lämnade Finland var att svänga förbi mitt förlag Schildts och Söderströms för att skriva på kontraktet på hästboken. Eller okej det var det nästsista, det sista jag gjorde var att skåla för hästboken på Holiday med min före detta styvmor. Eller är styvmor kanske en evig titel?

Sedan skyndade jag vidare till Vikingterminalen där jag mötte upp Magnus, Vidar och Majlis, min svärmor Diana samt min pappa och hans fru Sholpan.


Vi checkade in och eftersom jag bestämt mig för att alla små segrar ska firas (och glädjen alltid ska tas ut i förtid för då får man i bästa fall vara glad två gånger) skålade jag en gång till i hytten med gänget. Sedan skickade Maggan och jag ut barnen och far/morföräldrarna för att vi skulle kunna spela in ett avsnitt av podden.

När jag för några år sedan kom på idén att bjuda med den äldre generationen på kryssning medan vi reste mellan Stockholm och Helsingfors ansåg jag mig själv vara ett geni. Håller fast vid det än i dag (anspråkslös som jag är). Ett perfekt sätt att umgås på och förena nytta med nöje, eller nöje med nöje, menar jag1 Se bara så glada pappa och Sholpan är.

Vi åt skaldjur och pratade och allt var så bra det kunde vara. Ja, tills det senare på kvällen blåste upp ordentligt. Både Vidar och jag blev riktigt sjösjuka och var tvungna att försöka sova bort det medan vågorna kastade sig mot fönstren.

 


Följande morgon mådde alla som vanligt igen och vi träffades på frukosten. Otroligt skönt att vara fem vuxna på två barn. Det borde egentligen alltid vara normen. Nu är vi tillbaka i Stockholm och ska fira traditionell stadsmidsommar. Hoppas att ni har det riktigt, riktigt fint. GLAD MIDSOMMAR!

Vad jag irriterar mig på i Stockholm
Stockholm- Helsingfors -Ekenäs

You Might Also Like

4 Comments

  • Reply Ulrika 22 juni 2018 at 10:57

    tänker ofta att fler vuxna än barn borde vara normen. och säkerligen är hur vi har levt under många många generationer – massa vuxna i olika åldrar och massa barn i olika åldrar där äldre kan hjälpas åt med yngre. att ha fler barn än vuxna (eller lika många) är en ganska artificiell grej.

    är pro midsommarbloggandet också!

    • Reply Peppe Öhman 23 juni 2018 at 09:37

      Så sant! Att det bara är den yttersta kärnfamiljen som tar hand om barnen är ju, som du säger, en ganska ny företeelse. Plus att det kan bara vara bra med en massa människor från olika generationer som umgås med ungarna.

  • Reply Ett lång inlägg om hur jag skriver böcker - Livet & LA 10 juli 2018 at 08:59

    […] en hästbok för 9-12 åringar. Det var min förläggare som kom på idén att jag skulle skriva en hästbok för barn (antagligen efter att jag lagt ut tusen hästbilder och kärleksförklaringar till de […]

  • Reply Min kapitelbok för barn - Livet & LA 8 november 2018 at 15:36

    […] så dåligt samvete över att jag inte hört av mig till alla som föreslog illustratörer för min hästbok. Tänker ofta på det. Till slut blev det Louise ”Hej Hej Vardag”  Winblad som gör […]

  • Leave a Reply