baby Los Angeles

Dricka vin med barn närvarande?

3 augusti 2018

Yllet filosoferar skrev denna fråga:

”Vad har ni för relation till alkohol och Majja? Att du och Mange dricker ibland har ju framgått, ni har varit på fest och är lite bakis osv, men hur dricker ni när kidsen är med? HAHA. Nu låter detta helt moraliserande vilket det absolut INTE är. Men det är så olika hur folk gör, en del dricker ju inte alls när barnen är med och en del gör absolut ingen skillnad. Jag gör ingen skillnad sorgligt nog, detta beror på att jag helt tappat förmågan att festa. Jag slutar dricka efter ganska lite. Och eftersom ni ju bor där det är lagligt att röka på så tänkte jag hur ni gör med det? Har ni kvar någon nordisk detta-är-inkörsporten-till-rökheroin-och-ond-bråd-död-inställning eller är ni mer liberala? Och obs, fattar om det är personligt.

Och en annan sak!
(gud nu kommer jag ju på massor!) Läste hos Jenny att hon blivit mammaskammad och du kanske har någon idé på hur fan ska en agera? Jag har två lägen, antingen attack, härjar och blir aparg eller så sluter jag mig och blir helt ledsen och ifrågasätter mig själv och mitt föräldraskap ännu mer, det är ju inte som om att jag alltid är på topp. Men inget av dem känns ju som.”

Bra fråga! Jag är som du, dricker typ två glas och vill sen vill jag inte mer. Blir fruktransvärt störd på sprithetsare. Uppenbarligen är jag en tråkig och icke livsbejakande person också i det här fallet. Ungefär två gånger om året blir det fest, inte sällan då när jag reser med vänner eller går på storfest. Våra barn har aldrig sett oss fulla. Det sagt dricker vi ofta vin till maten och öl i bastun, har aldrig ens tänkt tanken att inte göra det på grund av barnen. 

Gällande gräs är vi liberala, men sitter inte hemma och röker på.

Jag läste också att Jenny blivit mammaskammad och blev illa till mods. Jag tycker absolut att man ska våga säga till om det, men jag känner och följer Jenny och det finns ingenting som tyder på att hon inte skulle ta hand om och älska sina barn på bästa möjliga sätt. Jag tror att mammaskammandet inte sällan kommer från att vilja sätta dit en annan kvinna. Eller att en person gör något på ett annat sätt än en själv och det provocerar för det öppnar upp en massa andra alternativ att agera som förälder. Lättast skulle det ju vara om det fanns ETT RÄTT SÄTT och alla andra var fel. Men människor är olika.

Tänker att eftersom barnen hör till det viktigaste i ens liv är det klart att man blir ledsen om någon ifrågasätter en sätt att ta hand om dem. Men som du säger, ingen är på topp hela tiden. Tänker att man kanske kan ta en kort, kort stund där man funderar om det ligger nåt i kritiken om svaret är nej bara avfärdar man det. Man kan ju föreställa sig att en vän befinner sig i motsvarande situation och fundera på vad man skulle säga hen. Att ta lite distans brukar funka för mig.

Fun Fact: Under Vidars första sommar lade jag ut en bild på bloggen där vi hängde i en park. Någon kommenterade att det var oansvarigt av mig att inte ha mössa på ungen. Jag blev så upprörd att jag skrev om det i min första bok Livet & barnet. Jag är med andra ord inte precis avslappnad när folk påpekar fel jag gör i moderskapet.

Vi är tillräckligt bra
Rädd för att resa med barnen

You Might Also Like

7 Comments

  • Reply Stinne 3 augusti 2018 at 09:13

    Nu har jag ju inte några egna barn, så jag fattar att i vissa människors ögon är jag diskvalificerad från att ha en åsikt i frågan. Å andra sidan så växte jag upp med en alkoholiserad förälder, så lite borde jag ändå ha att komma med. Jag tänker att det som var jobbigt var inte att min pappa drack alkohol, utan att jag visste att han inte kunde sluta.

    Jag blir faktiskt lite irriterad på alla kampanjer och moraltanter som förespråker hundraprocentig avhållsamhet så fort det är ett barn inom ett par hundra meters närhet. Jag förstår tanken bakom, och visst är den god, men det blir fel ändå. Genom att anta ett antingen-eller-perspektiv så bekräfter man ju att syftet med att dricka alkohol är att bli full. Men för de allra flesta, som har en normal alkoholkonsumtion, så är det ju inte därför man tar en öl eller ett glas vin. Utan det gör man ju för att det är gott. Jag tycker det är bättre att visa barnen att det är normalt att avnjuta alkohol i måttliga mängder och att det kan göra att mamma och pappa på sin höjd blir lite extra uppsluppna och glada, men de ändrar inte personlighet och de är fortfarande kapabla att utöva sitt föräldraskap. Jag tänker att barnen då blir trygga med att alkoholen inte tar ifrån dem deras föräldrar, och då blir det inte laddat. I förlängningen kanske det även kan bidra till att barnen själva får ett sunt förhållande till alkohol som vuxna.

    Detta gäller givetvis om alkohol inte är eller har varit ett problem för någon i familjen. Då kanske andra regler behövs.

    • Reply Peppe Öhman 3 augusti 2018 at 22:40

      Mycket bra formulerat. Håller med om allt.

    • Reply Annika 5 augusti 2018 at 14:13

      Så himla klok kommentar, håller också med om allt!

  • Reply Raipé 3 augusti 2018 at 16:44

    Så länge ingen är totalt dyngfull, det finns nån som är i körskick om nånting händer (speciellt när man e på t.ex. lande var närmaste hjälp kan vara väldigt långt borta), och ingen injicerar heroin i ögat så är det kosher. Alkohol är trots allt en normal del av vardagen så lika bra att kidsen blir vana vid det.

    • Reply Peppe Öhman 3 augusti 2018 at 22:40

      Ja men PRECIS!

  • Reply Yllet 8 augusti 2018 at 08:13

    Tack för svar! 🙂 Håller med om allt! Även det de andra skrivit.

  • Reply Annica 1 oktober 2018 at 00:08

    Jag är väl inte det minsta liberal i det läget. Men jag står för en kultur där vi ska jobba mot alkohol och droger. Där det absolut inte känns okej att ens normalisera alkohol/droger inför/med barn omkring en. Här hemma finns aldrig någon alkohol just av den orsaken. Vi åker heller inte iväg på fester där det finns sådant.

  • Leave a Reply