Personligt

Skaffa hittekatt eller ej

18 augusti 2018

För nåt år sedan frågade jag här på bloggen om ni tycker det är en god idé att ta en hittekatt. Nästan alla sa nej och det gjorde mig lite ängslig. Kände också att jag redan nu plockar upp efter för många personer, att hålla koll på ett djur också kändes inte aktuellt. Sen susade tiden iväg och en dag visade det sig att Majlis är en djurälskare av rang. Nu är vi tillbaka i kattfunderingarna. Jag har ingen erfarenhet av katter, är uppvuxen med hundar, men Maggan har levt i en kattfamilj. Eller i en familj med katter alltså. Han är inte uppvuxen som Mowgli, bland djur. Ni fattar. Han kan katter.

I dag promenerade vi förbi organisationen som varje lördag, utanför Whole Foods på vår gata, försöker få folk att adoptera katter och hundar. Djuren är vaccinerade, avmaskade, kastrerade och verkar vara välmående. Och definitivt hemlösa. Majlis var utom sig av lycka. Jag tvekade på grund av stort ansvar att ha ytterligare en levande varelse att ansvara över. Samtidigt tror jag att det är bra för barn att lära sig ta hand om ett husdjur. Och så gillar jag ju också djur.

Om, jag ger er ett stort OM, vi nu beslutar oss för att ta en hittekatt blir det antagligen en vuxen sådan. Eller först en vuxen och kanske senare en unge. Äh, jag vet inte. Organisationen vill helst att man tar två katter, men vi är ju alltid hemma så sällskap skulle den i alla fall ha. Ja och så har vi en kompis som är veterinär så det finns lyckligtvis alltid någon att från OM vi nu skulle bli med husdjur.

Kan inte ni som är kattmänniskor säga vad ni tycker. Och berätta vad era katter heter!

Anonyma Prestationister
Förlåtande plagg i damtidningar

You Might Also Like

64 Comments

  • Reply Erika Daintry 18 augusti 2018 at 21:32

    Vi har två hittekatter (Sandy och Bushcat) samt en hittehund (Roma). Har också alltid varit en hundmänniska och gillade inte äns katter särskilt mycket innan vi adopterade våra. Visste inte innan att katter är sådana fantastiska sällskapsdjur – jag säger ja till att ni ska rädda en kisse misse! Om ni tänkt er att katten också ska få vistas utomhus rekommenderar jag en hona för att undvika cat fights (vår han katt ger sig alltid in i slagsmål trots att han är kastrerad) Lycka till!
    P.S Vi bor i Dubai

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:31

      Tack för detta! Har inte ens kommit till att fundera på om vi ska ha en hona eller hane, men nu ska jag tänka på det. Coolt med Dubai! Vad gör ni där? Hur länge har ni bott där? Hur trivs ni?

      • Reply Erika Daintry 19 augusti 2018 at 09:53

        Tackar som frågar! Har bott i Dubai i nästan åtta år, hatade det först (är uppvuxen i Ekenäs) men sen när jag lärde mig att fokusera på det positiva i stället för det negativa så började jag plötsligt trivas bra. Jag driver ett start-up företag tillsammans med två andra tjejer, en mat app som hjälper restauranger att minska på matsvinn. Kolla in BonApp nästa gång du är här-hehe! Min man är advokat.

        • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 10:08

          Kul! Ska genast kolla in appen och tipsa Rasmus och Karine om den 🙂

          • Erika Daintry 19 augusti 2018 at 11:06

            Tack, vad snällt Peppe!

  • Reply Sandra 18 augusti 2018 at 22:56

    Milla var min o pappas katt, sen började jag studera, flyttade bort, pappa dog, katten var en sväng via faster o nu hos oss. Det tog ÅR för henne att bli ”normal igen”. Hon sover mest o äter godis. Tyvärr kan äldre katter ha så mycket mer trauma att bearbeta att det är en risk. Nu har vi en ettårig hittekatt också. Tagen som unge, Ellen. Total motsats, jättesocial, lekfull o matvrak. Ungar kan man helt enkelt påverka på annat sätt än stora, därför är de en mindre risk.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:29

      Hm, efter att ha läst detta funderar jag på om vi ändå borde ta en unge. TACK!

      • Reply Marie 19 augusti 2018 at 07:54

        Ja Peppe, ta en unge!

        • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 08:20

          den lilla vita på bilden var väldigt gullig.

  • Reply Tove N 18 augusti 2018 at 23:11

    Vår katt hette Nala. Fick henne av min syster då hon började kissa på golvet 😸

    Hos oss trivdes hon bättre (men hade ändå några kiss på golvet-perioder….) och sedan levde hon med oss i 6 år och dog som 19-åring.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:28

      Alltså 19 år är en LÅÅÅÅÅNG tid. På både gott och ont.

  • Reply Malin 18 augusti 2018 at 23:53

    Tumme upp för hittekatter! Jag tog ligan en mager ung rackare 2001,msgen hade rasat på honom. Kallade honom ”Fisen” från början, av naturliga skäl. Mina tvillingar var nyfödda, och katten, som döptes till ”Julle”, älskade barnen! Tillgivnare katt får man leta efter! En så tacksam kille! Han är nu cirka 18 år och bor hos min syrra (träffade min nuvarande man 2008, han hade hund, ett år senare funkade det fotfarande inte, så Julle flyttade till min syrra.

    Förra året (efter hunden gick bort) så adopterade vi två katter som var ett år gamla. Vi var deras 4e eller 5e hem. Jag rekommenderar verkligen att adoptera övergivna katter! Ger man dom lite tid tålamod (och kärlek) så växer deras fantastiska personligheter fram! Katterna heter Tom och Jerry och är högt älskade familjemedlemar i vår familj på 2 vuxna och 4 barn.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:28

      Gläder mig mycket åt den här historien OCH att Fisen/Julle funkade så bra med tvillingarna <3

  • Reply Ina 19 augusti 2018 at 00:03

    Ja! Har haft katt hemma sedan mycket ung ålder och senare även hund. Första katten var en adoptivkatt – en gammal lite smått sur herreman som hette Väinö Gretzky. Tyckte mycket om honom. Tror man kan som barn lära mycket av att ha djur runt om kring sig.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:26

      Älskar namnet!

  • Reply M 19 augusti 2018 at 00:21

    Jag har haft djur i hela mitt liv, undantaget de första två åren efter att jag flyttade hemifrån, så alltså 34 av 36 år. Alla små gnagare du kan tänka dig, hästar, katter, hund och diverse annat. Katter är i sammanhanget relativt low maintained, de dagliga ”måstena” som låda och mat och ev päls tar inte många minuter MEN det finns två, tre faktorer som för mig för katter till ett skitdåligt ”prova på”-djur. Alltså ett förstadjur där man inte är helst säker på att man vill ha djur.

    1. De lever (förhoppningsvis) superlänge. Min kastrerade hankatt är 15 and counting nu och har alltså hängt med sen jag var 21. Det hinner hända SJUKT mycket på 15 år. Nu är ju åren 20-30 kanske mer föränderliga än senare i livet men förväntad livslängd är definitivt en parameter.

    2. De är i regel inte så pigga på att resa. Det är osmidigt med katt när man vill kunna göra många resor, både kortare och längre. Jag är bekväm med att lämna min katt själv i ett, absolut max 1,5 dygn utan tillsyn. Det är ett jäkla stök och bök, i mitt fall främst på somrarna men även under vanliga helger och då har vi ändå lyxen med släkt som bor nära och ofta kan rycka in.

    3. Dom älskar inte nödvändigtvis små barn. Jag skulle tro att min katts livskvalitet har minskat med ca 200% per varje litet barn i hans liv dvs 2 och snart 3. Det är inget stort problem för oss pga tålig och snäll katt men barn är klåfingriga och ofta lite hårdhänta samt har i ett djurs värld obegripligt rörelsemönster och jag vet familjer där det varit ett problem på riktigt. Klart enklare med kattunge än vuxen katt ur denna aspekt.

    Så, färdigneggat. Trots allt ovan älskar jag min katt och är en ivrig förespråkare för att barn mår bra av att leva eller iaf umgås med djur, motsägelsefullt nog.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:26

      Det har du säkert rätt i. Både Magnus och jag har haft djur sedan vi var små (jag hundar och Magnus katter och hundar) så vi är inte förstagåmngsdjurägare. tack för synpunkt gällande kattunge!

  • Reply Janina 19 augusti 2018 at 00:34

    Det jag spontant kommer att tänka på är att om ni skaffar katt bör ni nog se till att lära er lilla djurälskare att respektera katten så att hon inte stressar sönder den genom att springa och jaga den och försöka bära runt på den för mycket. Jag vill inte dra några ogrundade slutsatser om Majlis men många småbarn brukar gärna vilja överösa små gulliga djur med ivriga och något hårdhänta kärleksförklaringar som katter inte nödvändigtvis gillar. I övrigt har jag väl inte direkt några åsikter om huruvida ni borde ta en hittekatt eller inte. Det bestämmer ju ni. Med tanke på barnen är det säkert bra om ni i så fall ber organisationen att hjälpa er hitta en med lämpligt lynne så att ni inte får en som är traumatiserad och aggressiv.

    Min familj hade två katter när jag var barn och tonåring. Numera har jag ingen, gillar fortfarande katter men bor i en bostad som jag inte tycker är så kattvänlig.

    Och tack för svaret på min nyfikna fråga om vad barnen kallar er. Det var intressant. 🙂

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:24

      Bra poäng med småbarn!

  • Reply Sus 19 augusti 2018 at 00:37

    Tror överlag en ska vara försiktig med hittedjur, men om det är via en seriös organisation och alla papper är i skick så kan det säkert fungera bra. Kanske ta med er veterinärkompis och titta på katten? Om ni bestämmer er för att ta en katt, ha en plan för var katten är när ni vill resa.

    Vi har en katt och den ger oss mycket glädje, så jag rekommenderar katt. Är uppväxt med både katt och hund och katter är mera självständiga och enklare att sköta men ger ändå så mycket tillbaka. Varje dag när jag kommer hem kommer katten emot mig och hälsar mig välkommen hem.

    Vår katt heter Kattis och är faktiskt en hittekatt (från jordhålekullen) och vi tog den via en organisation.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:24

      Mycket bra idé att ta med veterinärvännen! De organisationer vi kollat på har en betänketid på några veckor. Sen vill de att man återkommer och berättar hur det gått och kanske är tvungen att ge tillbaka katten om det inte alls funkar.

  • Reply Erika 19 augusti 2018 at 00:45

    Jag är uppväxt med katt hemma och nu i min egen, vuxenfamilj har vi också katt. Jag är en djurälskare av rang och ett liv utan päls är otänkbart. Katter är verkligen enkla och lättskötta djur dessutom. Det enda de behöver förutom sällskap är mat, vatten och ren låda. Det är verkligen minimalt med jobb. Jag tycker också att det är fantastiskt att låta barn växa upp med djur, jag tror verkligen det är bra för dem på en massa sätt! Det sägs ju även vara bra för att motverka allergier etc. Jag tycker egentligen alla djur ska få gå ut men det är kke svårt i LA hehe. Å andra sidan blir den ju innekatt vem som än köper den så kör på! Klart ni ska ha en kisse:) Vi har en Cornish Rex som heter Totti, 9 år. Otroligt social och gosig så det är inte klokt, världens snällaste och underbar med alla barn:)

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:22

      Det där med att få gå ut har jag också tänkt på. Det går ju inte här pga av att kattstackaren omedelbart skulle bli uppäten av en coyote. (tack för pepp gällande kattskaffning!).

  • Reply Marie/Stilkontot 19 augusti 2018 at 00:46

    Min katt heter Doris. Hon är 11 år gammal. Jag hade också två först men för ca 5 år sedan avlivade vi Morgan pga beteendeproblematik. Trodde Doris skulle bli ledsen men hon kunde ej bry sig mindre. Märks att det är vi som är viktigast, inte kattkompis. Doris är innekatt när vi är i lägenheten o stan och utekatt i stugan. Det går hur bra som helst. Hon är till hälften av rasen russian blue. Väldigt lugn och stabil i temperamentet. Katt är mkt glädje och husdjur för lite jobb! Enda nackdelen är kattlådan 😭 men vi har byggt om en Ikea-möbel (kan berätta mer sen om det blir katt för er) så nu ser kattlådan ut som en bänk i badrummet bara! Jag säger kör bara kör! Barn ska ha husdjur!

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:32

      Doris <3 och ja vill gärna ta emot tips kring kattklådan OM/NÄR det blir aktuellt för oss. Kram

  • Reply Ylva Nyholm 19 augusti 2018 at 01:44

    Låter bra! Hejjar på idén. Min dotter är också en så fin djurvän och connectar med katter och hundar. Om jag hade möjlighet skulle jag skaffa en hittekatt. God gärning också.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:19

      Tack för stödet! Fint med barn som är djurälskare.

  • Reply Fia 19 augusti 2018 at 01:53

    Jag är helt för att ta hand om de djur någon annan har övergivit, istället för att skaffa en ny liten gullig kattunge. Har tidigare bott med hittekatter och det har gått alldeles utmärkt. En del av dem kommer dock från pissiga förhållanden och misskötsel och kan ha en hel del nervösa ticks, men om du skaffar katten via ett bra katthem så känner de katterna där och vet t.ex. om det är helt olämpligt för en individ att hamna hos barn (så är det i alla fall här).

    Här har de också ofta kravet att katter skaffas i par från katthemmen, vilket motiverades med att de mår bra av en kattkompis. Ofta. Katter är ju också individer. Sabbat som vi hade (finaste lilla Sabbat <3<3<3<3) mådde mycket bättre när han blev ensamkatt till exempel. Han var inte en hittekatt för övrigt, men hade nervösa ticks ändå.

    Jag hade gärna skaffat katt igen, men stoppas av att vi aldrig någonsin skulle kunna säkra hemmet nog här på fjärde våningen. Kanske en gammal katt-tant när barnen är lite äldre, som inte orkar hoppa upp på grejer? Vi får se. Hur som helst: KÖR!

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:18

      Så sant, vi måste nog ta reda på kattens känslomässiga situation innan vi slår till. Och tack för PEPPEN!

  • Reply Connie 19 augusti 2018 at 02:02

    Att leva med katter är så värt!! Vi har både katter och hundar och jag måste säga att det är det allra bästa sällskapet en kan ha. Men det första ni måste tänka på är: har ni någon vän/bekant som kan tänkas se efter katten när ni är borta? Även om katter klarar sig själva långa stunder så är det inte schyst att lämna dem för länge. Nummer två är: bestäm vem som har ansvaret för mat och kattlåda. Rullande schema eller en som är ansvarig? För att slippa framtida bråk (med barnen framför allt). Och nummer tre: kommer katten ha möjlighet att gå ut, eller ska det vara en innekatt? En del katter klarar bra att vara inne, men om det är en hittekatt som kanske är uppväxt på gatan så kanske den inte trivs instängd? Hur ser det ut där ni bor? Kommer katten kunna röra sig som den vill?
    Ok, det var alla brasklappar. Om ni bestämmer er för katt så säger jag grattis! Mysigare bästis är svårare att hitta.

    Jag gillar människo-namn på djur, varför våra hundar heter Tina (Turner) och Vincent (van Gogh). När vi helt plötsligt skulle komma på tre katt-namn också så blev det Oscar… och så var fantasin slut. Så de andra två heter Chiki (pga hon var den minsta, chiquitita) och Negri (pga. är svart)

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:17

      Bra poänger! Vi har en massa kattvänliga vänner och jobbar ju hemifrån själva.

  • Reply Hanna 19 augusti 2018 at 02:28

    Jag tycker det är skönt om barnen hinner bli fyra-fem år så att man kan förklara för dem varför man inte ska dra i svansen, följa efter ett djur som vill vara ifred osv. Djurvett liksom. För djurets skull men framför allt för barnets. Men fattar verkligen om det känns som en evighet tills dess.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:17

      Du har såklart rätt. Inbillar mig att Majlis är ett särskilt försiktigt barn när det kommer till djur, men hon är ju faktiskt bara en liten plutt.

      • Reply Hanna 19 augusti 2018 at 11:11

        Men såklart hon är! Gullunge!

        Arve är också väldigt försiktigt med djur, känner mig så glad över det.

        • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 12:33

          Så det på bilderna, så fint och respektfullt han verkade umgås med hundarna <3

  • Reply Johanna 19 augusti 2018 at 03:35

    Att ta en hittekatt är ju ett bättre sätt att ta husdjur än att ta katt från en uppfödare, etiskt sätt. Jag undrar över orsakerna att inte ta hittekatt. Vi blev med katt i somras då vi hittade ett övergivet några veckor gammalt pyre i uthuset. Han heter Lill-Tuss.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:16

      Håller verkligen med! Tycker inte att det finns något annat alternativ än hittekatt så länge det finns hemlösa katter.

  • Reply matilda 19 augusti 2018 at 03:56

    om jag inte vore allergisk mot katter så kanske jag hade skaffat en. för jag gillar sällskap, men å andra sidan hade min bästis tre katter förut och JÄKLAR så mycket katthår det blir överallt. så PGA irriterad på allt hår kanske jag inte skulle skaffat katt. nåja, jag kommer i vilket fall inte skaffa en katt eftersom jag är allergisk (det har ioförsig hänt att jag inte reagerat på en del katter, men orka leta reda på en sån…). jag hade en gång en kanin som hette Rocky, han var en dvärghermelin och blev aldrig större än att han fick plats i min ena hand. Rockys pappa hette Rambo och Rambos pappa hette Sylvester. om ni bestämmer er för att skaffa katt röstar jag på namn i serie, typ Rocky, Rambo och Sylvester. Eller Lars-Krister, Paul-Paljett och Sven-Ingvar. gärna lite töntvarning på namnserien, det gör namnserien ännu coolare. (fast ni skulle ju bara eventuellt ha två, så ni får ha tredjenamnet på vänt.)

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:15

      Oroar mig faktiskt lite över katthåren. Tack för namnförslag!

  • Reply S. med punkt 19 augusti 2018 at 04:03

    Både jag och min man är uppvuxna med katter och just nu har vi fyra stycken. Antalet har varierat genom åren, men jag tycker att två katter inte känns mycket mer än en. Fyra känns däremot jättemycket mer än tre.

    Vi bor på landet och katterna är både ute och inne, vilket jag ser som idealet. (Nu kommer någon att säga emot mig, men det är ok, jag känner till och har begrundat argumenten men är inte alls nära att ändra åsikt i frågan.) Bor man så att det är svårt att låta katten gå ut så är det ändå bättre med en innekatt än ingen katt alls, både för människor och katt.

    Katter får naturligtvis namn från böcker! Hos oss är det barnböcker som gäller: Labolina, Mrs Norris, Krumben, Dolores.

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:13

      Jag tycker att det låter som idealet att katterna kan vara både ute och inne.

  • Reply Camilla 19 augusti 2018 at 06:00

    Ja skaffa katt, är supermysigt! Har en kattgubbe på 7 år som heter Bosse. Han är en ovanligt sällskaplig katt som alltid vill va med, kommer när man ropar, lägger sig i knät på alla gäster, stryker sig mot barnen (4 år och 6 mån) och sover mellan mina ben i sängen på nätterna. Det enda som är lite jobbigt för oss är att fixa kattvakt när vi åker på semester, så det är ju ett tips att verkligen tänka igenom hur ni ska göra med det. Annars, kör! Katter är bäst!

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:12

      Bosse är ett otroligt bra kattnamn.

  • Reply Josie 19 augusti 2018 at 06:19

    Jag säger jaaa! Tog hem en katt(unge) för två veckor sedan och det är det bästa beslutet någonsin. Jag har varit glad sen hon kom. Jag hade velat i flera år och skrivit tiotals listor med för och emot. För vinner definitivt hittills. Offrar lite gardiner gladeligen för allt hon ger mig. Hon är lättlärd och så gosig. Min katt heter Astrid.
    Det där att de ska va två har jag läst mig till att är en myt, de trivs bra själva, och de får ju er som sin familj. Skulle det inte funka med ensamkatt går det väl att ta en till?
    Lycka till om ni bestämmer er för husdjur!

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 07:12

      Grattis till familjens nykomling! Låter väldigt härligt 🙂

  • Reply Pippigull 19 augusti 2018 at 09:16

    Är ganska ointresserad av djur men har märkt följande hos mina katt-ägare-vänner: de har svårt att komma och hälsa på mig på landet en natt eller två. För krångligt att ta med katten och lite oklart om de kan lämna den hemma. Ni verkar köra mycket mysiga airbnb-helger ….. det kan ju möjligen bli svårt…. längre resor löser rkar få av varandra. Men det blir uppoffringar ….man ju med nattvakter eller nåt boende såklart men två-natts-resor verkar rörigare.
    Annars tror jag att husdjur kan vara mycket bra för barn – att flyta fokus från dem själva till ngt ännu indre/hjälplösare. Och all kärlet och glädje de ve

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 10:08

      Så sant, vi älskar ju att resa iväg. Vi får väl antingen ta med katten eller låta kattsugna vänner ha den över helgen OM vi nu ska ha katt.

  • Reply Nora 19 augusti 2018 at 11:51

    Jag har en hundälskare till barn, men en hund kändes som ett för stort projekt så vi skaffade en katt. Jag älskar katten, han är till stort sällskap eftersom jag jobbar hemma men barnet är i slutändan inte särskilt intresserad av katten. Namnet är Lilla Lingonsylt 💓

    • Reply Peppe Öhman 19 augusti 2018 at 12:34

      LILLA LINGONSYLT! Så härligt namn! <3

  • Reply Jill 19 augusti 2018 at 22:39

    Vår första katt som hette Esmeralda var en vuxen hittekatt och hon hade sina egenheter pga svår uppväxt, men hon var (är) också helt fantastisk, verkligen lojal sen när hon började lita på oss. De andra har vi tagit som ungar, Caesar och Natasha, och det har också varit kul även om kattungar är ganska jobbiga, precis som människoungar. Haha. Nu har vi inga katter pga astmaallergi hos mannen, och mitt hjärta blöder för jag saknar att ha en katt att mysa med och jag tycker precis som du, att det är bra för barn att växa upp med djur. Och ja, jag har funderat att slänga ut mannen istället men han klamrar sig fast.

    • Reply Peppe Öhman 20 augusti 2018 at 07:21

      haha! sörjer fortfarande min hund Donna som dog när jag var drygt tjugo. Tänk att man kan älska djur så mycket.

  • Reply Jenny 19 augusti 2018 at 23:40

    Nu har du fått massor av tips och berättelser redan, här kommer även min! Vi har två katter från katthem (alltså hemlösa katter). De heter Natten och Kerstin. Från början hade vi Natten och hans bror Nisse men Nisse visade sig vara en pisse-Nisse så honom fick vi lämna tillbaka. Jag har inte tyckt att det varit ett jätteproblem med små barn och katt. Natten är lugn och spinner mest när Eva lägger sig på honom, Kerstin däremot har haft en del duster med mitt yngsta barn (så vilda att vi fick åka till doktorn). De lär sig. Både barnen och katterna.

    Bästa med katt? Myset! Att det inte känns lika ensamt och att barnen ”lär sig djur”.
    Sämsta med katt? Utan tvekan att vi blir mer bundna till vårt hem. Att åka en weekend någonstans är inte alls lika lätt, vi måste ständigt först kolla så att kattvakten kan kattvakta.

    Trots detta funderar vi nu på att skaffa höns.

    • Reply Peppe Öhman 20 augusti 2018 at 07:20

      TACK! Natten och Kerstin är så sjukt bra namn. Och tack för bekräftelse, precis så tror jag att det är: alla vänjer sig/bökigast är att komma iväg. Vad säger du om att ta kattunge eller vuxen katt?

  • Reply Josefina 19 augusti 2018 at 23:52

    Det är jättebra att ge en övergiven katt ett nytt hem! Och bra att lära barn hantera och framför allt respektera djur. Precis som vi människor är de inte alltid villiga (om det inte är en labrador :)) att kasta sig in i puss- och kramkalas med precis vem som helst utan vill gärna bestämma över sin kropp själva 🙂
    Men den allra första frågan att ställa sig vid husdjursinförskaffning är: vem kan ta hand om djuret/djuren när vi är borta? Brukar vara den svåraste nöten att knäcka.

    • Reply Peppe Öhman 20 augusti 2018 at 07:18

      Så sant! Bra poäng. Vi har några kompisar som gärna ställer upp.

  • Reply Josefina 20 augusti 2018 at 00:04

    Kom på en annan sak. Ni kan möjligtvis inte börja som kattvakter åt någon annan? Då får ni ju känna efter hur det är att ha djur i er nuvarande situation.
    Har själv både katter och hund. Våra två första katter namngavs i demokratisk familjeordning och det blev Ajax och Dolores. Efter dem tog vi hand om två övergivna katter som redan hade namn, Jerry och Sammy. Vår hund föddes som Zimba men han är ingenting annat än en Charlie, en högenergi retrieverblandning som bara älskar livet och människor (men inte att bli kramad innan han fått nosa på personen :)).

    • Reply Peppe Öhman 20 augusti 2018 at 07:16

      Bra idé! Ska kolla runt lite bland kompisar med katt.

  • Reply BackstageiMammalivet 20 augusti 2018 at 05:05

    Cha-Cha hette min katt, en siames, mina föräldrar fick henne när jag var nyfödd. Hon trodde hon var människa/barn – mitt syskon typ… ha ha, ville sitta med vid matbordet på egen stol etc. Smarta katter, tappades bort flera ggr långt hemifrån (typ på utflykter) men hittade hem själv. När vi flyttade till lgh, då var hon kanske 12 kunde jag gå ut med henne som med en hund, hon följde efter mig och jag kunde ropa så kom hon med in igen…

    • Reply Peppe Öhman 20 augusti 2018 at 07:09

      Låter som en helt fantastisk katt! <3

  • Reply Mdlnm 20 augusti 2018 at 10:13

    Vi har haft vår hittekatt i över 10 år, vi skaffade henne när vi bodde i Skottland. Hon flyttade med oss till Australien och nyligen till USA. Vår 2.5 åring älskar henne, kärleken är dock inte besvarad.

    Jag är också hundmänniska men katt passar in i vår livsstil bättre, i efterhand önskar jag att vi valt en med kort hår det tar en väldigt massa tid att borsta särskilt på våren när pälsen börjar släppa, och vi måste dammsuga varje jäkla dag.

    • Reply Peppe Öhman 20 augusti 2018 at 16:42

      Så fint at hon fått hänga med er över hela världen! Har det gått bra med flyttarna? (och tack för tips gällande långhårig katt!)

  • Reply Cecilia i Houston 20 augusti 2018 at 10:28

    Man blir bunden, men katter är härliga!
    Vi har tre katter, innekatter för vi bor inne i stan. En fjortonårig honkatt, Sally, som vi adopterade som ungkatt (4 mån) från en välgörenhetsorganisation (precis som den ni har utanför Whole Foods) och två hankatter, Vincent och Tom, som jag tagit hem som vuxna (3-5 år gamla) från två vildkattskolonier nere vid floden i centrala Houston. De här vildkattskolonierna (feral colonies) är inte så vilda för när majoriteten av det här gänget var kattungar så bodde det ett par hemlösa män under samma broar och en av de här männen är en sann kattvän. Han socialiserade alla katterna och tillsammans med honom så har jag och ett par vänner till matat katterna (och kastrerat/steriliserat och tagit till veterinären om det behövts) i flera år. Vi har lyckats hitta hem till ganska många, men tyvärr har många försvunnit. Jag är glad att jag har kunnat ta två. Det trivs båda inomhus och sover gott på soffan och våra sängar när de inte bråkar… De lekfajtas varje dag och det är skönt för våran honkatt att slippa lekinviterna.
    Houston och USA har ett jätteproblem med oönskade djur så jag hoppas att ni adopterar en katt! Jag skulle slå ett slag för en vuxen katt, eller iallafall halvvuxen. Lättare att veta lite mer om kattens personlighet och hur mycket fysisk kontakt den tycker om. Det är också mer populärt att adoptera en söt kattunge så de vuxna katterna har det extra svårt.
    Vi har inga kompisar som kan vakta våra katter när vi reser bort (de har alla katter själva och bor lite för utspritt i stan) så det lättaste för oss är att ha en professionell kattvakt. Våran (som vi haft i flera år) besöker katterna ca 45 min per dag och matar, tömmer lådan och kelar lite. En vecka eller upp till tio dagar går bra, sedan känns det som om katterna blir för ensamma även med dagliga besök.

  • Reply emma 25 augusti 2018 at 11:19

    klart ni ska skaffa katt! de är väldigt lättskötta i förhållande till hur mycket husdjur/familjemedlem man får. det finns nästan alltid någon som kan vara kattvakt om man reser iväg (en hund kan man ju ta med till många ställen, men i de fall man behöver hundvakt är det ju alltid svårare). börja kolla redan nu vilka som du tror skulle kunna ta hand om katten när ni är ute och reser (kanske någon med katt som också behöver kattvakt någon gång, då kan ni byta tjänster). min ena katt var en hittekatt som jag hittade under en uteservering i hornstull som kattunge. hon hette rutan, var svart och tjock och såg ut som spökplumpen. min andra katt är en burmakatt och heter tårtan. har alltid haft katt och kan inte tänka mig att leva utan.

    • Reply Peppe Öhman 25 augusti 2018 at 11:34

      Tack för denna pepp! Exakt det jag behövde höra <3

    Leave a Reply