Monthly Archives

november 2018

Tips

Bästa tipsen för att sova

21 november 2018

Ungefär en natt var tredje vecka kommer en natt då jag vaknar i vargtimmen och inte kan somna om. Där ligger jag sedan och tänker på döden, klimatkrisen och alla dumheter jag gjort och sagt i mitt liv. På en teoretisk nivå vet jag att allt hemskt är mycket, mycket värre på natten (förutom då kanske klimatförändringen), men i praktiken kan jag inte ta till mig det. Några gånger om året drabbas jag också av sömnparalys. Ni vet, när hjärnan stängt av musklerna för att man inte ska röra sig för mycket i sömnen, men medvetandet är på. Väldigt obehagligt. Läste precis att det kan hjälpa att försöka blinka eller vicka på tungan. TIPS!

Länge trodde jag att behövde åtta timmars sömn, men sen läste jag nånstans att det är mer eller mindre konstruerat att dela in dygnet i åtta timmar jobb, åtta timmar fritid (=pilla på telefonen) och åtta timmar sömn. Sju timmar sömn räcker oftast bra för mig. Ibland behövs det mer, andra gånger mindre. När jag släppte exakt åtta timmar kunde jag slappna av mer innan jag skulle somna.

Vad gör ni när ni inte kan sova? Eller för att sova bättre? Är jag jetlaggad brukar jag ta melatonintabletter. Annars kör jag med tråkig podd eller ljudbok i öronen, helst på annat språk än svenska. Det skadar inte heller att ha utfört någon form av fysisk aktivitet under dagen. Sover också alltid med en silkeslin sovmask. Inser nu att jag tydligen är mycket mer high maintenance. Ställer mig dock fortfarande skeptisk till tyngdtäcken.

  1. Hur många timmar sover ni?
  2. Tupplur? JA TACK/ALDRIG
  3. Bästa sovtipset.

Okategoriserade

Vi bjuder på en gratis testsession

20 november 2018

Jag måste säga att det är roligare att vakna upp till kommentarer på bloggen, istället för den sorgliga lilla pratbubblan med en nolla invid sig. Tänkte att någon skulle gå igång på inlägget om internationella mansdagen, but nooo. Jaja, ni har väl era egna liv att sköta. Det får jag bara respektera.

Det har varit himla mycket snack om Friday Lab på den här bloggen och här kommer lite till. Jag är nämligen själv så otroligt glad över och inspirerad av kursen och deltagarna. I januari drar vi igång kurs nummer 2 och för att ni ska få en uppfattning om vad det egentligen handlar om styr Marianne och jag upp en testsession den 2 december klockan 19 central europeisk tid (kl 20 i Finland och 10 i Los Angeles). Vill du vara med? Gratis och no strings attached, klicka då på den här länken och du kommer att få en inbjudan till Zoom. Du behöver inte förbereda dig på nåt sätt, bara hänga på, lyssna och kanske ställa frågor (det går också bra att ställa frågor eller komma med önskemål i formuläret).

Fråga/svar med tre av deltagarna i Friday Lab 2018:

Hur skulle du beskriva Friday Lab:

”Som ett fantastiskt nätverk som stöttar, uppmuntrar och utmanar.”

”Friday Lab är en kurs för alla som balanserar mellan karriär och familjeliv och inte riktigt hittar harmonin i vare sig i det ena eller andra.”

”Som en pt men för personliga utvecklingen”

Vad har hänt hos dig under den här tiden?

”Jag har börjat tänka på vad jag verkligen vill ha ut av livet och planerar att ta viktiga steg mot mina mål inom en snar framtid.”

””Massor! Satt många nya vanor, fått koll på jobbläget och jobbat medvetet. Har insett att det är jag som bestämmer över mitt eget liv. Chocking! 😊

”Massor. Jag känner mig nästan frälst. Frälst över att ha fått lära mig så mycket om mig själv och om vilken styrka det ligger i att ha tillgång till en sådan här grupp av människor, personer du kan diskutera så mycket bra saker med. Som gått in i detta precis om du. En otroligt ögonöppnande kurs som jag skulle vilja rekommenderar typ varenda levande människa…vilket jag också gör.”

Vilken är den största förändringen hos dig?

”Att jag tänker mer på framtiden och på mig själv och vad JAG vill nu.”

”Att jag har fått hopp igen. Hopp om att det går att balansera karriär och familj utan att känna att livet bara suger musten ur en.”

”Att jag lärt mig planera och reflektera – och därmed jobbar strukturerat”

Vem rekommenderar du Friday Lab till?

”Alla som behöver en nytändning i sitt liv. Som funderar på vad de ska bli när de blir stora. Eller som bara vill ha coola nya kompisar.”

”ALLA! Men framförallt människor som tappat hoppet och lusten och som behöver en förändring. Framföralllt DU som kanske varken vet ut eller in. En lätt uppgiven människa som jag själv var…”

”Alla som vill bli en uppgraderad version av sig själv”

Vad mer vill du säga om Friday Lab?

”Att jag är så himla glad att jag anmälde mig trots att jag var lite skeptisk till om det passade mig. Det har varit precis vad jag behöver.”

”Ta mig på mitt ord! Snälla unna dig denna kurs. Sätt av tid för detta för du kommer få så mycket mer tillbaka än vad du tror.”

”Enormt bra handplockat nätverk”

Okategoriserade

Veckoplanering vecka 47

19 november 2018

Tycker det är lite mysigt att läsa veckoplaner bland bloggare och hakar på trenden. Alla veckor är ju inte så spännande med många middagar, men ibland händer det. Förra veckan blev jag ju bjuden på middag av Anine Bing och Hästens. Den här veckan är inte lika glamourös, men den har väl nåt smått och gott att komma med alla dagar.

Måndag

Fortsätta på översättning av en bok jag hjälper Harper Collins med.

Spela in ett inslag om bränderna i Kalifornien för barnnyhetsprogrammet Hajbo på Yle (visas tisdag).

Skriva på manus.

Rida Sequoia uppe i bergen.

Tisdag

Ridlektion med hästen Rupert.

Spela in Magnus och Peppes podcast.

Spela in video om storytelling för Friday Lab.

Skriva på manus.

Onsdag

Rida Rupert tidigt på morgonen.

Rida Sequoia ute i bergen. Cissan kommer med!

Skriva på manus.

Göra översättning.

Middag hos Blankens.

Torsdag

Skriva på manus.

Spela in Mellan raderna.

Rida Rupert.

Äta Thanksgivingmiddag hos Frida och Joel.

Fredag

Rida Rupert.

Skriva manus.

Göra översättning.

Mysa i soffan med Maggan.

Lördag och söndag

Mest fritid, men också skriva manus. Kanske frukost med familjen på nåt mysigt ställe, rida hästar och kolla på Netflix.

Ska bli kul att se om den här veckoplaneringen håller. En kompis från Finland, Pekka, hälsar på i LA så jag antar att vi också hittar på något med honom.

 

Feminism Podcast

Så här tänker jag kring den internationella mansdagen

19 november 2018

Om jag inte skrev något om den internationella mansdagen, som infaller medan det ännu är den 19 november här i LA, skulle den här bloggen inte känna igen sig själv i spegeln. Så här tycker jag: Det är viktigt med en mansdag. En dag där problem med mansrollen diskuteras. Varför så många fler män än kvinnor är ensamma, våldsamma, begår självmord, förlorar vårdnaden om sina barn och har en generellt kortare livstid. Tiden förändras och det gör också förväntningar vi har på varandra. Ju mer låst en är i sin roll, desto svårare är det att må bra.

Jag välkomnar såklart all diskussion om detta och är så innerligt glad över att min vän Juho Pylvänäinen har varit med och grundat en feministisk mansförening Miehet ry. Feminism och jämställdhet är såklart ingen kvinnofråga, tvärtom handlar det till stor del om att slopa trånga könsroller och sprida ansvar och frihet. Feminism är intersektionalitet.

Ni som lyssnar på Magnus och Peppes podcast (alla utgår jag från! Om inte, kan ni väl vara vänliga och göra det) hörde min spaning förra veckan om att de flesta mansrörelser (#inteallamansrörelser) hittills enbart existerat som nåt slags motreaktion till feminismen. Utan feminismen som nemesis hade de aldrig funnits. Ingen verkar så engagerad i våldet män utsätts för fram tills en kvinna lyfter upp problemet med mäns våld mot kvinnor. Det största egna initiativet och engagemanget i manliga problem verkar stundvis vara män som inte får sex (med kvinnor). Alltså fram tills idag och Miehet ry i Finland. Tänker att den här nygrundade föreningen är ett fint tecken på att den internationella mansdagen behövs och att det finns massor av män som är genuint intresserade av jämställdhet.

Min andra spaning är att när världen är skakig, klimatkrisen hotar, världsekonomin skapar allt djupare klyftor mellan rika och fattiga, populismen växer och upprop som Metoo förändrar världen är en annan del av mansrörelsen benägen att söka upp auktoritära figurer som till exempel Jordan B Peterson. Perosner som har ett enkelt svar på alla frågor. De här männen kan i värsta fall radikaliseras. Eftersom deras världssyn inte sällan baserar sig på dikotomier som kvinnor och män blir det svårt för dem att mjuka upp mansrollen och göra den mindre destruktiv. (Det sagt finns det såklart också bra egenskaper i den traditionella mansrollen).

Lägger in två bilder på Magnus. Kan ni fatta att han var livrädd för hästar när ni träffades (det är han visserligen på den här bilden också, Sequoia är lite oberäknelig) och nu vill han att jag lär honom rida så vi kan galoppera ut tillsammans. Tänker att det är en fin egenskap att våga visa sig rädd och ofullständigt. Det gäller alla, inte bara män.

Los Angeles Personligt Restauranger

Los Angeles bästa thairestautang

18 november 2018

Ibland kräver bloggen också lättsamma beskrivningar av dagen som gått, bland annat om thaimat. Igår, lördag, hade jag en av de dagar jag avskyr mest. Luften var ännu superdålig på grund av bränderna så vi ville inte ta ut barnen. Magnus låg i sängen och klippte podd, sov, kollade på Netflix och jag liksom kände hur livet bara rann ut som sand mellan mina fingrar. Jag avskyr att bara stanna inne en hel lördag. Eller i teorin kan jag tycka att det låter mysigt, i praktiken avskyr jag det. (på kvällen åkte vi hem till familjen Blankens på middag och det var ju otroligt trevligt, men då var det redan kväll). Här är en otroligt fin bild på Majlis, Goldie och Anne.

Eftersom Magnus känner mig bättre än någon annan sa han att söndagen fick bli min dag. En dag då jag fick bestämma vad vi skulle göra. Hästarna fick igår komma hem till Topanga och jag föreslog att familjen skulle hänga med mig till stallet. Det var inte precis drömscenaroit för de andra (förutom Majlis), men ingen gnällde. Vidar fick rida en stund på snälla Rupert (här ser ni också mina ridbyxor!).

 

Efteråt var alla ganska hungriga. Vi var lite nyfikna på hur Malibu såg ut och svängde norrut från Topanga. Vi kom ändå aldrig längre än till Cholada, en av LA:s bästa thairestaurangen, rakt på PCH. Det blev en sen lunch där och till min stora glädje beställde Vidar på eget initiativ en Tom Yum-soppa.

Magnus och jag delade en Singha och pratade om en roadtrip vi vill göra efter jul. Bara följa 10:ans motorväg så långt vi orkar.

Personligt Tips

Köp ingenting i Santa Monica

18 november 2018

Det här skäms jag för att skriva, men det säger något om mig och kanske någon känner igen sig. I det här inlägget skrev jag om att jag bland annat behövde nya ridbyxor. I går när jag letade efter att ha nåt att ha på mig på en middag hittade jag ett par blå ridbraxor jag glömt bort att jag ägde. De är runt fem år gamla, men såg ut att vara i gott skick. Tänk att min omedelbara reaktion är att köpa nytt (om än begagnat, men ändå) innan jag gjorde en djupdykning i min egen garderob.

När vi flyttade till LA gjorde vi det med varsin resväska och jag har gått omkring med uppfattningen om att jag har en överskådlig mängd grejer, men det stämmer uppenbarligen icke. Ett par ridbyxor har legat alldeles osynliga och tysta längst nere i mitt klädskåp. Det här öppnar såklart upp ett visst intresse kring vad mer jag kan hitta om jag dyker in.

Precis som ni försöker jag leva ett så bra liv som möjligt och i det ingår att konsumera mindre. Och speciellt konsumera mindre skit. Jag är medlem i en Facebook-grupp som heter Buy Nothing Santa Monica. Det mesta som ges bort där är ganska ointressant, men där har vi fått en Nespressokokare, en SodaStreamer och maskeradkläder. Föreställer mig att det finns motsvarande grupper i de flesta städer. Om inte är det dags att grunda en nu. En annan självklar grej jag snappade upp genom ett instagramkonto jag följer är att lista grejer man kan låna ut på grannar. Limma listan på brevinkastet/lådan. Alla hem behöver till exempel inte en egen elektrisk borr.

Jag övar också upp mig på att välja begagnat. Tidigare i höst tog Cissan mig till en helt otrolig affär i The Valley med allt från kläder till elektronik, möbler, cyklar och leksaker. Mycket skräp, men också några riktiga fynd. Att köpa nya leksaker känns till exempel helt onödigt. Detsamma gäller de flesta barnkläder.

En bra inkörsport till att köpa second hand åt sig själv är förutom Blocket och Facebookgrupper kurerade webbsidor. Jag ville fira ett kontrakt jag skrivit på och köpte den här Alexander Wang-väskan, som vanligtvis kostar ca 400 dollar, för en fjärde del av priset på The Real Real. Tycker väldigt mycket om den.

Kan inte ni inspirera mig och andra på den här bloggen med era bästa tips för att leva mer hållbart?

Feminism Jobb Personligt Tips

Att ha en mentor

17 november 2018

Här kommer några fler svar på önskerubrikerna. En av dem lyder: Om du vill få ett bra liv… Och är minst sagt en ganska svår fråga, men så här tänker jag. Var snäll mot andra och dig själv. Jag tror att människans psyke är format så att hon mår bättre av att vara generös och trevlig än motsatsen. Att stiga ur sin egen egobubbla och fundera på andra människor. I Friday Lab-paketet ingår både en privat coachingsession med Maja och en privat mentortimme med mig. Imorse hade jag ett väldigt inspirerande mentorsamtal och det slog mig efteråt att jag tror att man mår bra av att våga, alltså ta ett steg åt ett lite läskigt håll och märka att man fixar det. Och att vara beredd på att förändras. Världen och livet omkring en förändras ständigt, är man flexibel och nyfiken är det lättare att anpassa sig till den.  Ja, och så ska man vara snäll mot djuren.

Nästa rubrik: ”Det här skulle jag jobba som om jag inte var journalist/författare/awesome bloggare och poddare”. Svår och bra fråga! Kanske jag skulle ha stannat inom statsförvaltningen och fortsatt jobba på riksdagen eller utrikesministeriet. Sökt in till diplomatskolan tills de gav upp och bara av utmattning lät mig komma in på kursen. Eller sökt jobb på Nordiska rådet. Eller kanske satsat på politiken och ställt upp i riksdagsvalet? Trivs ju VÄLDIGT bra med min nuvarande arbetssituation, men tänker att som med det mesta i livet finns det många bra alternativ, inte bara ett.

 En till! ”Vad tycker du om vissas uppfattning att det är för sent att få barn som 30+? Så länge man kan få barn och vill det tycker jag att man ska köra. Folk har så otroligt många åsikter kring kvinnors liv och vad de borde och inte borde göra. Detta irriterar mig otroligt mycket. Vill du få barn efter femtio? KÖR! Vill du inte alls ha barn? Good for you. Tänker att vi måste slopa uppfattningar om att bara en viss sorts människor i en viss ålder med vissa politiska åsikter är accepterade föräldrar. Barn behöver många kloka vuxna människor som älskar dem i sina liv.

Sunni kommer med flera otroligt bra rubrikförslag, men om det är okej skulle jag vilja tala om dem i Magnus och Peppes podcast. Tänker att de gör sig bättre som diskussion än som text.

Hästar Los Angeles Podcast

Selfcare i prestationssamhället

16 november 2018

När jag skriver det här har jag precis textat med hästen Ruperts ägare som sitter fast i sitt hus i Topanga. Det råder fortfarande evakuering och inreseförbud och om han och hans fru lämnar hemmet får de inte resa tillbaka. En kan ju ha åsikter om att trotsa evakueringen, men tydligen har polisen åkt omkring i bergen och haft folk att skriva under på papper där det står att de stannar trots polisens och brandkårens rekommendationer. Luften är usel här i Santa Monica.

Hästarna är fortfarande kvar på Los Angeles Equestrian Center i Burbank. Det är tre olika motorvägar på andra sidan stan från oss. Jag har åkt dit hela veckan, men håller ledigt idag på grund av massor av jobb. Igår när jag red höll det på att blåsa upp och jag blev genast illa till mods. Blåser det sprids elden lättare. Nästa vecka ska det regna. Det är såklart bra, men regnar det ordentligt kommer det att leda till lerskred eftersom bränderna förstört träd och annan vegetation som håller jorden på plats. Usch vad jag klagar.

Här kommer något positivt! Marianne och jag spelade in en podd om att tagga ner på prestationerna när det är som mörkast ute och istället idka lite selfcare.

Los Angeles Podcast Vänner

Middag med Anine Bing och dålig luft

15 november 2018

Igår åkte jag in till West Hollywood för att gå på en middag som Anine Bing ordnat tillsammans med Hästens sängar. Den dyraste sängen kostade knappt 190 000 dollar och kan bara tillverkas av fem personer i världen. Den vanligaste Hästenssängen som köps i USA kostar ca 40 000 dollar och i Sverige 15 000 dollar. Där har ni lite sängkuriosa. Mycket trevlig middag var det. Här testar jag 200 000 dollarssängen med min kompis Sofie.

På vägen in till WeHo mötte jag minst tjugo polisbilar med fulla sirener. Jag vet inte exakt vad det handlade om, men trafiken var galnare än vanligt och det tog mig nästan en och en halv timme att åka in (i jämförelse tog det tjugo minuter att åka hem igen några timmar senare). Anna-Maria som tagit mina författarporträtt mig både för ”Livet & Patriarkatet” och ”Ett himla tjat om hästar” fotade tillställningen och berättade för mig att hon sedan i lördags haft näsblod på grund av den dåliga luften här nere i Santa Monica. Jag är också snorig och har huvudvärk.

Det här blev en jättelång brygga till att vi talar om bränderna i veckans pinfärska Magnus och Peppes podcast. Där blir det också pressfrihet i USA och CNN-reportern som fått sin pressackreditering indragen, om Melania Trumps politiska inflytande och vad Magnus irriterar sig på i mig den här veckan. Happy lyssning!

Och ett STORT TACK alla ni som betalar 2,80 i månaden för denna podcast. Ni är framtiden! Älskar att det mellan lyssnarna och Magnus och mig inte finns något företag som mellanhand. För er som inte ännu betalar, men gärna vill vara en person som gör det är det bara att trycka på ikonen i högerbalken på den här bloggen. TACK igen!

Okategoriserade Personligt

Jag hade nytta av coaching

15 november 2018

Fiat Deluxe, som vid sidan om en bra blogg också gjort en riktigt bra podd om böcker, skrev så här om coahing och jag kände att jag inte ville säga emot henne, men berätta om min egen upplevelse. Jag var nämligen initialt väldigt skeptisk.

”Och så är det grejen med coacher som tre personer uppmuntrat mig att gå till den senaste veckan. Det råder knappast någon brist på information om hur jag ska coacha mig själv till att säga nej, gå ner i tid, ”investera i mig själv” någonstans i samhället och vet ni vad? Jag säger nej. I alla fall till detta.

Jag är liksom inte så förtjust i coaching över huvud taget. Det handlar om lättsålda floskler (bli chef över DIN tid), som jag inte tror funkar annat än skammande för den som har problem med stress på riktigt. Har dessutom en alltför krass syn på samhället, eller samtiden om ni så vill. Nej, jag klarar inte av att bli chef över min tid, för jag äger den inte själv. Det är klart att mycket hänger på mig, men någon jävla balans tack. Efterlyser coachen som når ut till skolorna, föräldrarna och förskolorna som alltid kontaktar mamman och tvingar planeringen av vab, socialt umgänge, undvikandet av konflikter och fan vet allt på henne. Till exempel.”

Håller verkligen med om att myndigheter borde utbildas i jämställdhet. Att skolan kunde kontakta pappan. Att kvinnors oavlönade arbete, både det fysiska och emotionella, borde uppmärksammas. Samtidigt har jag fått en sån aha-upplevelse gällande coaching.

Nu blir jag lite privat, men jag är så väldigt imponerad av hur mycket det påverkat mitt eget liv att vara tvungen att sätta ord på problem, drömmar, onödiga måsten, målbilder och bästa möjliga scenarion. Nuförtiden tror jag stenhårt på att utvärdera sin egen vardag/karriär och aktivt och att tillsammans med ett proffs komma fram till vad som kunde ändras för att göra den bättre. Nästan alltid är det ganska små grejer som justeras för att nå stora resultat. I våras sa jag att drömmen är att skriva på bara större projekt som betalar mer än att jobba som journalist och få in några hundra euro här och där. Det är exakt det jag gör just nu och uppdragen bara regnar ner över mig. Säger inte att det bara var coachingen, men visst fasiken hjälpte den mig att se lite längre än till nästa hyra och gav mig redskapen för att både tacka ja och nej (tackade precis nej till ett uppdrag jag skulle ha kastat mig över för ett år sedan. Det kändes osannolikt bra).

Det går såklart att läsa böcker i coaching och göra online-övningar, men det är alltid mer effektivt att ha ett bollplank och någon som håller en ansvarig. För mig blir det jag vill och drömmer om mycket mer konkret när jag är tvungen att prata/skriva om det. Annars blir det så lätt att den där drömmen, förändringen eller vad det nu är kommer ”sen” och sen aldrig inträffar.

 

Jag vet att jag skrivit om det förut, men jag är så sjukt imponerad av kvinnorna i FridayLab-gruppen. De styr upp skiten med hjälp av varandra. Facebookgruppen är helt magisk! Så bra typer, så många nya vänskaper, ett nytt nötverk och ett sånt bra stöd. Där delar folk med sig av tips som att avsätta en timme om dagen att göra småsaker som äter på en, typ ringa samtal, boka tandläkartid online, fakturera kund, reservera teaterbiljetter osv Sånt som tar mycket utrymme av ens medvetande då man går och funderar på att det BORDE göras.

En annan sak som är direkt magiskt att se är att folk i gruppen får nya jobb, säger upp sig, kan fakturera allt mer, gör familjen mer jämställd, blir vänner! och thundrasen andra saker. Det händer så mycket hela tiden. Jag ska fråga om någon eller några vill skriva en utvärdering så får ni läsa det straight from the source. Inte bara ur mitt perspektiv.