Monthly Archives

december 2018

Brunch Los Angeles Personligt Vänner

Gott nytt år 2019

31 december 2018

Vet ni, jag orkar inte med några detaljera genomgångar om vad som hände månad för månad 2018. Jag fattar att många som gör årsredovisningarna gör dem mest för sig själva, men som läsare är det icke mina favoritinlägg. Tycker själv det är dötråkigt att leta upp gamla bilder och minnas gama händelser, men det kanske beror på att jag är så dålig på att organisera foton och glömmer allt jag gjort så fort det är gjort.

I år fick jag i alla fall skriva på två bokkontrakt och köpte den här plajettklänningen för att fira. Sen kom aldrig rätt tidpunkt och jag blev heller inte bjuden på några fester där jag kunde ha paljetterna. Klänningen har sorgligt nog hängt i mitt skåp sedan i våras. Nu på nyårsafton beslöt jag mig ändå för att det får vara nog och drog på mig den för vår lilla familjebrunch på stranden.


Ett nyårslöfte blir därmed att vid sidan om att ta ut all glädje i förtid (i bästa fall får jag vara glad två gånger) också genast fira alla små segrar och framgångar. Det behöver inte vara stora grejer och firandet måste inte bestå av 50 gäster och den dyra champagnen, men jag ska stanna upp och glädjas då någonting gått vägen. Tror att sånt gör en lycklig.

I år fick jag också tillbaka en god vän jag inte pratat med på tio år. Det gjorde mig enormt glad. Fasiken hörni så det är fint med vänner. Kollade på en Ted Talk som handlade om hur det som får folk att leva länge och må bra är BRA relationer. Det räknas alltså inte om man har en massa folk omkring sig, men de är rövhattar. Tänker att ni som läser och kommenterar på den här bloggen är en delorsak till att jag mår så bra.

Slutsats: År 2018 har behandlat mig väl. Jag har fått skriva, översätta min första bok, fått nosa på en ny karriär, haft det otroligt bra med Magnus och barnen, ridit en massa hästar, simmat i havet, känt en stor kärlek gentemot mina vänner, sagt nej och tackat ja. Spontant kan jag inte komma på några större missöden. Jag antar det funnits och kommer såna också, men orkar inte tänka på dem nu. Gott nytt år, vänner! Låt oss göra vårt bästa för att 2019 ska bli ett magiskt år!

Los Angeles Personligt

Cykla till Venice

30 december 2018

På många sätt vill jag framstå som en intellektuell och tänkande människa, men jag älskar också The Bachelorette Australien. De senaste dagarna har Magnus och jag plöjt igenom hela säsong tre och tillåtit oss själva att gå all in. Liksom leva med karaktärerna. När jag kokar kaffe på morgonen kan jag vända mig mot Magnus och säga: ”Tror du att Jarrod någonsin skämtar om sig själv?” och när Magnus kommer in efter att ha fört ut soporna kan kan stanna upp och fundersamt mumla för sig själv ”Jag kan inte fatta att James åkte ut, han bjöd VISST på sig själv”. Stark säsong.

Vid sidan om maraton i röv-tv klipper och fixar Maggan också rekordmånga poddar. Det trillar in allt fler och speciellt kul är det att se att allt fler företag och organisationer är intresserade av egen podcast. Somliga använder det för att marknadsföra sig utåt eller berätta för sina redan befintliga kunder och samarbetspartners var de sysslar med. Andra vill ha en podcast för att hålla de anställda inom företaget uppdaterade. Kul är det i alla fall för Magnus som får lära sig lite om en massa olika branscher.

Man kan ändå inte stanna inomhus med tv och poddar HELA dagen. Eller det kan man, men vi hoppade på ett par cyklar och trampade till Venice. Det var inte HELT gnällfritt att ta sig dit, men på det stora hela en trevlig utflykt. Nere på Venice Boardwalk är det alltid kul att kolla på folk. Turister, konstnärer, skejtare, knarkare, uteliggare och surfare samsas om utrymmet. Sen är det alltid kul att komma tillbaka till lugna och trygga Montana Avenue.

Vi stannade en stund vid skejtarna och cyklade sedan hem igen. Funderade på att äta lunch på ett av strandkaféerna, men handen på hjärta är maten där inte speciellt god. Plus sand överallt. Plus dyrt. Plus fullt av turister i shorts.

Så vi åkte hem, jobbade lite, kollade på ett halvt avsnitt av The Bachelorette Australia. Sen kissade nån i sängen och jag tvättade lakan. Vi spelade in en podd. Jag läste lite i en bok och plötsligt hade dagen gått och det fanns bara en dag kvar av 2018.

Tänkte förresten på en grej. Jag har samma rosa tröja på mig på hur många bilder som helst på den här bloggen. Min spontana reaktion när jag lade upp dagens bildskörd var att jag måste visa mig i nåt annat ibland, men sen slog det mig att 2019 kanske handlar om att använda gamla favoriter hur många gånger som helst. Mycket hellre det än att köpa nytt hela tiden. Ett litet nyårslöfte är för övrigt att använda allt jag har. Inte spara på klänningar för ett speciellt tillfälle, smeta på med lyxiga hudkrämer jag har i skåpet, äta upp den goda chokladen och det fina vinet och klä mig i alla fina smycken jag fått. Saker är till för att användas och de gör ingen glad om de stannar hemma när jag går ut.

Böcker Samarbete Skriva

Nextory -Sista chansen

30 december 2018

I samarbete med Nextory

Mitt samarbete med Nextory tar slut den här månaden. Nu är med andra ord sista chansen att med koden Peppe och Peppese (klicka på namnet så kommer du raka vägen till rätt sida) få 30 dagar gratis lyssning och läsning. No strings attached. Du kan alltså säga upp dig om du inte är nöjd efter den första månaden. (För varje person som signar upp får jag en liten summa, så ifall ni gör det stöder ni också den här bloggen).

Jag spelade precis in årets sista Mellan raderna med Karin. Så fort Magnus klippt ihop den lägger jag upp den. Nästan alla böcker vi pratade om finns på Nextory, tänkte därför tipsa om dem. Karin tipsade om Jo Nesbos ”MacBeth” som lär vara en av klassiker Nesbo skrivit om i deckarformat. Blev själv väldigt sugen på att läsa den.

Vi talade också om Johanna Frids hyllade debut ”Nora, eller brinn Oslo brinn”. Det är kanske tråkigt att tycka som alla andra, men jag gillade verkligen den. Vilket snyggt och okonstlat språk. Och att klara av att skriva om svartsjuka, endometrios och Instagram så det är både smärtsamt och väldigt roligt. En riktigt bra bok.

Karin hade läst Helen Thomsons ”Mannen som vaknade upp död”. Karin älskar ju böcker om hjärnan och beteende i allmänhet. Blev lite sugen själv på den. Hon tipsade också om Michelle Obamas ”Min historia”. Vilket oerhört hårt jobb Obamas gjort, men också om hur viktig litteraturen är i deras liv. Vi pratade i samband med det om den här texten i DI om hur franska affärsmän drar lott för att slippa luncha med svenskar på grund av att de bara kan tala om golf och pengar. ”Ingen har läst romaner, ingen har sett någon konst och ingen har någon religion.”

Alla borde läsa lite mer. Det är bra för ens välbefinnande, empatiförmånga och diskussionsskills. På juldagen gick vi över till några amerikanska vänner och när en av männen i sällskapet hörde att vi kom från Sverige/Finland ville han genast tala om Stieg Larssons böcker. Jag blev så glad, det är ändå ganska sällsynt att män vill tala litteratur med mig. Karin sa i podden att 95 procent av alla biblioteklån kommer från kvinnor.

Okategoriserade

Bästa livsråden inför 2019

29 december 2018

Hej, er guru här! Nu ska jag, likt en kvinnlig Jordan Peterson, berätta för er hur ni ska leva era liv: Alla hierarkier är naturliga och om du känner dig maktlös eller hunsad har du bara dig själv att skylla eftersom du uppenbarligen inte är tillräckligt kompetent. Betala mig 200 dollar var så berättar jag gärna mer!

Skoja! Jag är ingen uppblåst Youtube-influencer som försöker återuppliva den gamla ”goda” tiden. Däremot delar jag gärna med mig av mina egna insikter.

Allt tar mer tid än än beräknat

Det är okej att ändra sig.

Tacka nej för att du inte vill, inte för att du inte vågar.

För att vara kreativ krävs lugn och ro, till och med tristess.

Ditt värde består inte av dina prestationer.

Formulera det du vill och våga fråga.

Ät det som är gott, men helst vegetariskt.

Avfölj sånt som lockar fram sämre sidor i dig. 

Det är svårt att ändra på vanor om du inte ger dig tid att ändra på dem.

Okej, er tur, vilka är era bästa livsråd inför 2019?

Okategoriserade

Mina juklappar

28 december 2018

Okej, guilty as charged, jag tycker att det är kul att få julklappar. Jag tycker i och för sig också att det är roligt att köpa presenter åt folk, men det är ett annat inlägg. Nuförtiden är det mest Magnus och jag som ger varandra klappar på julafton, men det räcker mer än väl. Vill bara ha saker jag verkligen vill ha, om ni fattar vad jag menar.

Vi gav varandra julklapparna redan på julaftons morgon (i strid mot den lokala kulturen där folk får presenter först 24 h senare). Jag fick ett halsband från Maria Nilsdotter med två siluetter. Nilsdotter hade väl en tanke om att figurerna skulle vara Jonatan och Skorpan från Bröderna Lejonhjärta, men för mig är de Vidar och Majlis.

Jag trodde att det var min julklappsskörd för julen 2018, men när vi sent på kvällen kom hem efter julfriande hos Blankens, jag stod i badrummet med en tandborste i munnen, smög Maggan in med ytterligare ett paket. Det visade sig vara ett örhänge formad som en blixt, från samma designer. Jag hade pekat ut örhänget tidigare i höst och trott att det hela var bortglömt, men IKKE! Nu är mina öron helt perfekta.

Feminism Podcast

Svirarnas svirare

27 december 2018

Spolier: det är kung Carl-Gustav vi syftar på i poddnamnet. Men var inte oroliga, honom nämner vi bara i samband med att vi diskuterar drottning Silvias tid i kungahuset, amerikansk politik, om hur influenceryrket är döende och vad som kommer näst och en massa annat. Jag berättar också en ganska pinsam historia som utspelade sig i Stockholm i december.

Lyssna och var en av de moderna människorna som prenumererar och betalar för innehåll. Det känns bra att göra det. Podden kostar 2, 80 euro i månaden (alltså ca 25 spänn, mindre än en cafe latte) och för det får ni MINST ett avsnitt i veckan. Garanterat reklamfria och fulla med information, analys och tankar. Ni stöder dessutom journalister och kulturarbetare. Magnus och Peppes podcast heter den.

Hästar Personligt

Hur får man ett parförhållande att hålla?

27 december 2018

Alltså, jag har inget bra svar på den frågan. Däremot har jag blivit lite smartare och fått liiite mer självinsikt på gamla dar. Om jag fick ge några goda råd till en yngre version av mig själv skulle det vara att det inte blir ett bra parförhållande om man lever med varandra, men parallella liv. Som yngre var jag livrädd för att tappa bort mig själv och bli en av de där typerna som var 21 och talade om sig själv och sin partner i vi-form. ”Vi gillade inte filmen”, ”Vi älskar att sova länge”, ”Vi är sugna på att testa den och den restaurangen”.

Så jag höll stenhårt fast vid mina egna intressen, vänner och åsikter och tid. Det var kanske inte helt feltänkt, integritet är en bra sak. Vänner också. Men jag tror att, för att få ett förhållande att hålla, måste man vara öppen, våga kompromissa och testa annat än det man är van vid. Jag vet inte om jag är så himla bra på det efter drygt tio år med Magnus, men han är däremot otroligt duktig på att se över sina egna åsikter, beteenden och intressen. Det är inte så att han automatiskt anpassar sig efter mig, men han liksom testar sina åsikter för att de om de fortfarande gäller. Folk förändras ju och det händer att man är en annan person idag än då man fick sina värderingar och intressen.

Att Magnus övervunnit sin rädsla för hästar och till och med vill lära sig rida för att jag älskar det så mycket har inte gjort mina känslor för honom precis svagare (eller det hjälper när han konsekvent ”glömmer” att tömma diskmaskinen). Målbilen är att vi senare i vår ska kunna rida ut tillsammans. Och då snackar vi om att galoppera runt i Tuna Canyon Park. Inte bara skritta runt på en plan.

Ibland tänker jag på hur sjukt mycket Magnus och jag umgås. Vi är tillsammans jämt. Förr i tiden skulle jag ha fått panik av det. Känt mig trängd och blivit stressad av tanken på att vänja mig vid att vara så mycket med en person att det skulle bli katastrofalt svårt att vara ensam när det en dag tar slut. Nu kan det ju vara att det tar slut mellan oss en dag, men det går inte att leva i en relation och hela tiden fundera på hur det ska vara den dagen man separerar (förutom då det kommer till föräldraledighet och pensionssparande, DÅ ska man tänka på sitt potentiella singelskap).

Om jag skulle få tipsa Peppe 20 år om dejtande och pojkvänner skulle jag be henne vara lite mjukare och sårbarare. Jag skulle uppmana henne att dejta runt, men aldrig acceptera något som inte känns bra. Det ska vara mest roligt och kärleksfullt. Ingen ska behöva jobba på ett förhållande i början, skulle jag säga. Tyvärr skulle jag knappast lyssna på mig själv. Och det är väl det som är poängen, att själv orientera sig fram till något som funkar.

Bara för att jag skrev det här instruktionsinlägget i relationer kommer vi antagligen att skilja oss före sommaren. Före mars! Herregud, vem tror jag att jag är? Ester Perel?

Okategoriserade

Frilansarens 2018

26 december 2018

En av de proffsigaste bloggarna jag vet är Jennifer som alltid har välformulerade och genomtänkta inlägg vare sig det handlar om resor, SEO eller hur det är att jobba som egenföretagare. Jennifer gjorde till exempel en business review där hon listade lyckade och misslyckade mål 2019. Mycket intressant att läsa och så uppskattat med transparens och ärlighet.

Själv har jag blivit mer organiserad och målinriktad efter att ha blivit coachad av Marianne våren 2018 och sedan själv varit med och dragit Friday Lab. Det var omöjligt att inte bli inspirerad av deltagarna där. Att se hur mycket som kan hända om man bara ger plats för det.

För mig innebär målinriktad mest att jag vågat tackat nej till uppdrag som leder mig bort från det jag egentligen vill göra. Samtidigt har det varit viktigt att det jag gör, vare sig det är skriver böcker, blogg, artiklar, tv-manus eller annat, är mest lustfyllt. Det ultimata är ju att kunna kombinera kul och bra betalt. Jag inser såklart ett stort privilegium att överhuvudtaget kunna välja att arbeta med sånt man älskar, men eftersom jag just nu har förmånen att verkligen göra det skulle det vara fegt att välja något annat.

Trots att det går ganska bra nu, tänker jag ändå ibland på trygghet versus frihet. Ska jag vara fri, osäker och lycklig eller borde jag nånstans i framtiden sikta på en trygg anställning? Kontorstider och chefer lockar mig inte det minsta, men livet och attityder förändras ju. Om det är något jag lärt mig är det att man får och ska ändra sig. Otroligt tråkigt med människor som vägrar se över sina värderingar.

Maja och jag intervjuade förresten entreprenören Ann-Sophie van den Born Rehfeld om att säga upp sig, hur ett stressat schema dödar kreativitet och att starta en revolution mot 9-5. Tycker att hon sade många inspirerande saker om att leva och jobba. Lyssna! .

Los Angeles Vänner

Julafton med vänner

25 december 2018

Igår eftermiddag åkte vi ut till familjen Blankens för att fira julafton. Detta är bara tredje gången I LIVET som jag firar utan min ursprungsfamilj. En jul för länge sen befann jag mig i Havanna med en pojkvän, första året vi bodde i LA firade med några av Magnus kompisar som var på besök och i år blev det vår Los Angeles-familj Blankens.

Runt klockan ett tog vi bilen österut (gjorde carpool karaoke hela vägen från Santa Monica och Valley Village. Finns på min instagram ifall ni vill känna skamsköljningar).

Bilen var full av julklappar och jag hade samma klänning som på Cissans och Pers 10-årsfest i somras. Funkade bättre i den här lite svalare temperaturen om jag ska vara ärlig.

Vidar gick omkring och spelade melankoliska finska julvisor på dragspelet. Majlis förstörde Remys tåglek.

Vi ställde oss som vanligt i köket och hjälpte till synes till medan Cissan slängde ihop den sista julmaten. På bilden en av TVÅ stora flaskor julmust som vi släpade med från Sverige. Tydligen tar musten slut på Ikea redan i november och hittade inte mustessance i Stockholm.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sen gick Magnus ut för att uträtta ett ärende och missade jultomten som stormade in och pratade med bred finlandssvensk accent. En ganska vresig tomte om jag ska vara ärlig, men julklappar delade han ut. Senare spelade vi julklappsspelet där en två eller en sexa gjorde att man gick först välja och sedan byta julklapp med de andra kring bordet. Det kunde ha slutat i dålig stämning, men gjorde ej det.

Kvällen avslutades med rundpingis och sen häng ute vid poolen under filtar. Det började regna och myset var stort. Nånstans här tog jetlaggen Magnus så vi tog en Uber hem. God jul, eller god fortsättning kanske!

Los Angeles Personligt

God jul 2018

24 december 2018

När jag steg upp i morse hade Magnus redan vaknat och julpyntat det sista julpyntet och tänt ljus överallt. Radion spelade julmusik och det stod risgrynsgröt på spisen. Jag kände ett skönt lugn i kroppen. Det är ändå här jag ska vara just idag.

Igår åkte vi till Candy Cane Lane, som ligger precis söder om LAX, för att kolla på julgatan. Måste ändå respektera amerikanernas more is more-inställning till julpynt. Det slog mig också att ett besök på den här gatan kanske blir en tradition som barnen minns när de är stora (eller så tröttnar vi på att åka och det blir inget minne alls).

Hoppas att ni får en underbar jul! Och om den inte är så bra, kom ihåg, detta är bara en dag med otroligt mycket påklistrade förväntningar. Snart är den över och livet kan fortsätta som vanligt igen.

Jag är så glad och tacksam för att ni hänger här ibland <3 Nu ska jag äta lite gröt med familjen och kring lunch inleda julfriandet med några goda vänner. KRAM!

PS det ligger en julpodd i Magnus och min regi ute och väntar på att ni ska lyssna på dne.