Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Monthly Archives

februari 2019

Helsingfors Los Angeles Vänner

Flytta hem igen

28 februari 2019

En av mina allra närmaste vänner, Cissan, ska flytta till Sverige i sommar. Jag har under den senaste tiden gått igenom sorgens alla faser: förnekelse, ilska, förhandling, depression och nu acceptans. Jag kan inte påstå att jag är har landat i glädje, men jag både förstår och fattar att det är dags för dem nu. Kanske de kommer tillbaka en dag.

Jag lärde känna Cissan och senare hela familjen Blankens under vårt första år här och det var kärlek vid första ögonkastet. Tyckte så mycket om henne från första början. Sedan dess har vi hängt väldigt mycket både i LA och gjort otaliga utflykter till närbelägna städer i Kalifornien (och New York). Ätit oräkneliga middagar, ridit, festat, hajkat, firat Thanksgiving och jul och pratat otroligt mycket. Allt har alltid varit så självklart och naturligt mellan oss. Los Angeles kommer helt enkelt att bli en lite tråkigare stad i höst.

Jag fattar ju att vår vänskap inte kommer att ta slut här, men det har som sagt varit en sorgeprocess att Cissan kommer att befinna sig på en annan kontinent. När man bor utomlands en längre tid och ens vänner flyttar hem infinner sig onekligen tanken på att man själv kanske också borde nosa på det alternativet. Nu säger jag inte att vi är riktigt där än, men hur, eller snarare var, vi ska bo längre fram är en fråga som ständigt lurkar i bakgrunden.

Nu tänkte jag fråga er som bott en längre tid utomlands och flyttat hem hur ni hanterat det. (Ett halvår utomlands som student räknas inte. Vill absolut inte förminska det, men min egen erfarenhet är att man ofta lever i en slags studiebubbla och kanske inte etablerar sig så väldigt mycket. OBS kan ha fel! Och det finns säkert undantag). Hur har ni anpassat er? Under de gånger jag bott utanför Finland och kommit hem har kulturchocken varit grövre när jag återvänt till fosterlandet hem. Kanske för att jag varit så oförberedd på den. MEN några månader senare har allt varit precis som förut. Som om jag aldrig lämnat Helsingfors.

Personligt

Den första motgången

28 februari 2019

Häromdagen hade vi en Friday Lab-session och då sa Marianne en sak, i en bisats, som jag fortsatte att tänka på hela resten av dagen. Det var ungefär så här: det är inte är så svårt att göra en förändring och börja på något nytt, utmaningen är den första motgången. Ger man upp då, rycker på axlarna och återvänder till det trygga och bekanta. Eller låter man inte motgången stoppa en, utan fortsätter genom den.

Jag befinner mig i nåt slags sådan situation just nu. Eller det stämmer inte, jag KAN eventuellt befinna mig i en sådan snart. Helt sjukt förresten att gå och tänka på potentiella små nederlag INNAN de ens inträffat. Jaja, när och om den här uppförsbacken kommer så ska jag inte låta den stoppa mig. Nu har jag skrivit det här och kan inte backa.

Hur är det mer er, när befann ni er senast utanför den så kallade comfort zonen?

Personligt Tips

Lifehacks del 2

27 februari 2019

Det kom så många OTROLIGT bra lifehacks på det här inlägget. Här ligger den första delen och nu kommer del två. (Glöm heller ALDRIG Hannas om att spruta in torrschampo i håret när det är nytvättat EJ smutsigt).

Mitt lifehack gäller faktiskt barnen och det är: ta ALLA strider. Bråkar nästan aldrig med mina numera halvstora barn om kläder/skärmtid/läggdags etc för dom vet att det som vi föräldrar säger är hur det är. Annars bråkar och diskuterar vi om mångt och mycket men aldrig tjafs om just vardagliga saker som handlar om att de ska vara mätta, ha sovit tillräckligt, gjort sina läxor. Värt nu men jobbigt på vägen ibland.

Mitt bästa life hack är att alltid ha ngt att fira, om så bara vädret, en bra dag i skola/på jobb/namnsdagar/fyllivalfrittkul.

Att köpa färdighackad vitlök och ingefära på burk. SÅ mycket lättare att laga rolig mat när man inte behöver skala och hacka en massa vitlöksklyftor.

Bästa lifehack: göra nya grejer.

Bästa lifehack: gul lök och dess MAGISKA bacillbekämpning! funkar på snor, hosta, öronvärk osv., billigt och kan verkligen inte skada och får inga konstiga biverkningar i kroppen så som mediciner kan ge – så blir alltid ORIMLIGT irriterad när folk fnyser och avfärdar tipset som flum eller hippiemetod (jag är inte flummig, tvärtom!). Forts. Hacka i klyftor (behöver inte ens skalas), lägg i en djuptallrik och ställ bredvid sängen till natten. Om man tycker lukten är alltför vidrig kan man också skiva ner lite färsk ingefära och koka upp lite vatten som man häller över (så gör jag oftast). Gör så några nätter, 1-2 brukar räcka (hos oss iaf) innan man sover bättre och snoret/hostan börjar ge med sig. Mot värk i öronen (direkt man känner av det) kan du skära upp en lök på halva, sedan ”rugga upp” lite löksaft, ta en bomullspad/tuss och doppa i löksaften och sen in i örat (inte för långt, se till att det inte kan fastna osv). Håll tussen en timme ungefär, byt sedan ut den några ggr eller lägg in en för natten. Några omslag brukar redan hjälpa innan man känner att värken lättar. Om det fortsätter har det förmodligen blivit alltför infekterat och då ska man ju såklart gå till vårdmottagning. Men jag tycker att hos oss har det hjälpt bra som första hjälp med att använda gul lök som basiluskborttagning.

Just nu så to-do lista. Har fått mig att få mera gjort.

Varje gång jag ska göra något lite jobbigt och börjar tänka att nej ska jag verkligen, då säger jag till mig själv -jag gör det för framtids-Lina hon kommer bli så glad! Så går det oftast lite lättare iaf.

Gör roliga saker, funkar inte det, bit ihop, det blir bättre snart. Sitt inte fast, flytta på dig.

Slå ett kokt ägg i bordet så står det av sig självt, slipp äggkoppen.

Försök sätta linser/bönor på blöt varje kväll så så går det snabbt att laga mat nästa dag + billigt och gott.

Bästa lifehacket är absolut att gå och lägga sig tidigt, så härligt att vakna tidigt och dessutom utsövd – eller bara ha tid att sova igen förlorad sömn!

Att vara snäll och se de goda i folk men säga nej om man blir utnyttjad. Städa köket genast, lukta gott har parfym i bilen, bada, läser och skriver snabbt, gilla högt o lågt akademisk text och damtidningar, Wahlgrens värld och Babel !

Våga hoppa o våga säga ja, även fast du inte vet var eller hur du landar. Våga följa magkänslan.

Det bästa jag gjort var att skaffa en väluppfostrad man, så tacksam över mina svärföräldrar! De har uppfostrat två söner till fantastiska äkta män. Jag och min man har aldrig någonsin grälat om städning (han kanske grumsar ibland att jag är slarvig…) eller pengar, eller vems tid som är mest värdefull. Vi lever inte tjafsfritt så klart men väldigt jämlikt. Nu har vi inga barn, men jag ser hur min svärfar agerar och hur min svåger agerar och har svårt att tänka mig att min man skulle agera annorlunda.

Okategoriserade

Friday testlab

27 februari 2019

Reklam för egen verksamhet

Hallå där! Ville påminna er om att vi på söndagen ordnar ett testlab i form av att gratis webinar för dig som är intresserad av Friday Lab. Rekommenderar varmt! Är du av de blygare sorten kan du vara med utan att synas eller höras, bara lyssna. Klicka på länken för att anmäla dig. Innan webinaret får du en inbjudan med länk till ett Zoom-möte och genom att klicka på länken kommer du direkt in i sessionen via din dator, mobil eller surfplatta.

Igår hade vi träff på Zoom med båda grupperna. Det var en Q&A där vi svarade på frågor, pratade om målsättningar, vad som är lätt och svårt och hur man ska förhålla sig till både vardag och framtid. Diskussionen fortsatte i Facebook-grupperna och där lärde jag mig bland annat lite mer om hur det lönar sig att spara pengar (en del av livet jag regelbundet försöker läsa in på, men alltid ger upp på grund av tristess). Det finns så mycket stöd och kunskap i de här grupperna. Här diskuteras bland annat hur man ska förbereda sig på arbetsintervjuer, hur mans ska löneförhandla och tipsas om appar som hjälper en att strukturera upp vardagen.

Nästa Friday Lab börjar den 26 mars och här kan du anmäla dig. Det är en kurs för dig som vill ha mer fredagskänsla, ett sammanhang och tid för att fokusera på hur du vill att livet ska vara och bli. I kursen ingår också coaching av Maja och mig som mentor/kreativ konsult.

Det lönar sig att kolla med arbetsgivare och fackförbund, flera av deltagarna i tidigare kurser har fått sina kursavgifter betalda av dem.

Okategoriserade

Svarar på några frågor

26 februari 2019

Inspirerad av Nio till fem-bloggen kommer här en liten vardaglig lista. Vill också passa på att tipsa om ett inlägg på Amerikabloggen jag skrev om en kvinna jag träffade i lördags som befann sig väldigt långt utanför min egen lilla medelklassbubbla.

Vad köpte du senast?
Måste vara lunch med Magnus uppe på Margo´s. Åt en avokadomacka med pocherat ägg. På bilden ovan promenerar vi upp mot restaurangen. Det är för övrigt avokadosäsong här i Kalifornien nu, det är det mellan februari och september.

Hur lång är du?
172cm.

Vad stod det i ditt senaste sms?
Jajaja!” som är ”hahaha” om man talar med en spansktalande person.

Vad gillar du mest med dig själv?
Att jag är smart och snäll.

Vad gillar du minst med dig själv?
Att jag ibland vill imponera på folk. Usch, skäms bara av att skriva det. Så pinsam egenskap.

Har du söndagsångest?
Nope. Har ej haft det sedan 2013.

Vilka städer har du bott i?
Helsingfors, Duisburg (men då var jag så liten så det räknas knappast), Enschede (Nederländerna), Buenos Aires, Los Angeles och kanske Stockholm småningom börjar räknas. Har ju adress och tillbringar flera månader om året i där. Har också bott en längre tid i Rio de Janeiro, men det var mer häng än vardagsliv.

Lyssnar du på poddar? Vilka?
Alla som inte är snickesnack-poddar. Dagligen på The Daily och Up First veckovis på The Cut on Tuesdays, Planet Money, EMBED, The Argument, Hidden Brain, On The Media, Code Switch. Försöker lyssna på fler svenska poddar som En varg söker sin pod, Alla våra ligg, Konflikt, Dumma människor och USA podden (= den sista: bra innehåll, stundvis lökiga programledare).

Låt på huvudet just nu?
Var ute och sprang och spurtade mot slutet till Bitch Better Have my Money. Den snurrar nu i hjärnan min.

Är du en ringare eller smsare?
Absolut en sms:are. Pratar med min mamma nästan varje morgon, ibland ringer Cissan och Karin J, men nio gånger av tio kommunicerar jag i text. Svarar aldrig i telefon om jag inte vet vem som ringer.

När går du och lägger dig?
Så tidigt som möjligt. Att kolla på tv-serier i sängen är väldigt njutningsfullt för mig. När barnen är större kommer jag kanske att bli en kvällsmänniska.

Vad är det modigaste du gjort?
Jag har hoppat fallskärm, bungy, paraglidat, kiteglidat osv och det har alltid känts fruktansvärt läskigt och modigt. MEN att föda barn är fasiken det som slår allt.

Har du någon gång åkt ambulans?
Ja, när min lilla mamma fick en stroke för ganska exakt sex år sedan. Det var en otroligt hemskt och surrealistisk tid. I samma veva hade en känd finländsk designer blivit besatt av mig efter att jag intervjuat honom. Så där besatt som jag föreställer mig att bara konstnärer kan bli. Han ringde femton gånger om dagen, flera gånger just där i ambulansen, och jag ville bara att mamma skulle överleva. Han ville bara tala om sex.

Har du haft urinvägsinfektion någon gång?
Lyckligtvis inte.

Hur många kuddar sover du med?
En under huvudet, en mellan knäna. Så obehagligt när benen i knäna skaver mot varandra.

Äter du några vitaminer/kosttillskott?
Nej. När jag kommer ihåg tar jag järntabletter, men det är nog alldeles för oregelbundet för att ha någon effekt.

Vad läste du för språk i gymnasiet? Vilka språk kan du?
Läste franska. Kan svenska, finska, engelska och en gång i tiden spanska. Pappa bodde 15 år i Tyskland och jag läste tyska på högstadiet så lite sånt kan jag väl också. Och franska grunder

Vad har du för ringsignal på telefonen?
Har den alltid på tyst.

Go to-mat som alltid är gott?
Tacos me svarta bönor och tomatkorss, guacamole och ost.

Hur ofta tvättar du håret?
Varannan eller var tredje dag. Kämpar med att tvätta så sällan som möjligt.

Hur uppvaktar man dig?
Med äkta intresse, humor och självsäkerhet. Och allmänbildning! Och bra på att kyssas! Självklarhet alltså, men fy så avtändande det är med någon som bara vispar runt med tungan i ens mun.

Los Angeles Personligt

Second hand versus Monster Truck

26 februari 2019

I söndags blev Magnus och Vidar bjudna på en Monster Truck-show i Anaheim. Allt är fel med den meningen. Inte nog med att det var en söndag som familjen var splittrad och jag kommer knappt att de skymten av Magnus i mars, dessutom blir jag på gränsen till orimligt provocerad av konceptet Monster Truck. Jag gick omkring hemma med ett bubblande raseri i bröstet.

Jag läser både här på bloggen och i andra forum hur folk (okej: uteslutande kvinnor) väljer cykel, tåg och promenad istället för bil. De funderar över sitt vardagsbruk och försöker minimera koldioxidutsläpp samtidigt pågår en kringresande show av jättestora bilar och motorcyklar vars enda syfte är att köra runt på en bana för att underhålla folk (som såklart tagit bilen dit).

Människan är sannerligen irrationell. Eller så handlar det bara om brist på kunskap. Tror att många dumheter grundar sig i obildning. Människor förstår inte sammanhang och orkar inte läsa på heller. I USA föreställer jag mig också att individualismen är ÄNNU större än i resten av världen. En gång i tiden var ju Norden stolt över att vi tillsammans byggde ett samhälle som tog hand också om de svagaste, nu vet jag inte om det längre stämmer. Nu ba: ”Men det är väl inte bara mitt ansvar?

Nu låter jag som en gammal, bitter surpuppa som tycker att allt var bättre förr. Det är jag ISCHE (uttalas på norska)! Det finns såklart också ljusglimtar som vi alla kan ta till i kampen om ett hållbart klimat (vid sidan om att fundera noga innan vi tar flyget). Att välja bort slentrianköttet är till exempel hur enkelt och gott som helst. Plus otroligt gott.

Jag är såklart medveten om att det också finns problem med second hand-konsumtion. Att folk tror att de kan köpa hur mycket som helst och bikta sig genom att sälja det second hand. Bäst vore ju om vi slutade konsumera grejer vi inte nödvändigtvis behöver), MEN det är ändå bättre att köpa gammalt än nytt. Små steg är också steg.

Jag är sist på bollen här, men är ärligt talat överraskad över hus otroligt bra utbudet på second hand-kläder är – både i shoppar och på nätet. Inte bara Blocket och Tradera i Sverige, utan också alla Facebook-grupper där folk säljer till varandra direkt utan mellanhand (vet att de förstnämnda är skitnervösa över alla nätverk är folk säljer direkt till varandra). Poshmark och The real Real. Ja och såklart alla butiker. Wasteland på Ventura var otroligt bra. Det är ju lite dyrare (men fortfarande otroligt mycket billigare) att köpa second hand i kurerade butiker, men tycker att det är en bra inkörsport till att bli en storfyndare.

Det här till exempel allt som någon annan ägt före mig: jeans (Levi’s) jag fått av Cissan, som hon i sin tur köpt second hand. Tröja (Kenzo for H&M) från Wasteland och klänning (Ganni) från Poshmark. Obs, vill inte uppmuntra till hysterisk konsumtion, men kanske får er, som precis som jag, är lite sena på second hand-bollen att ge det en ärlig chans. Detsamma gäller för övrigt möbler och annat husgeråd. Nu när folk är besatta av att göra sig av med grejer, inspirerade av Marie Kondo, är det en ypperlig chans att fynda!

Okategoriserade

Amerikaner är ytliga

25 februari 2019

Här kommer några frågor och svar på det här inlägget. Tyckte så MYCKET om att läsa era svar. Tack igen för dem (är tydligen lite skör, men blev så rörd att jag fick tårar i ögonen av alla snälla saker ni skrev)! Och tack för alla uppslag till inlägg. Jag vill att den här bloggen ska vara som livet, vardagligt med både seriösa diskussioner och vardagliga tips och betraktelser. Helst av allt ska också tankar som inte riktigt är färdigtänkta få plats.

Om barnens språkutvecklig: Det första ordet som Majlis sa var ”titta!” nu har det blivit ”look!”. Hon blandar fritt mellan engelska och svenska. Och talar enormt mycket mer än vad Vidar gjorde i samma ålder. Hela meningar och allt. I samma ålder gick Vidar i tvåspråkig förskola i Helsingfors för att lära sig både finska och svenska. Idag kan han väldigt lite finska, men talar flytande engelska. Såklart. Jag märker att han översätter engelska uttryck till svenska. Det är gulligt, men inte så korrekt. Jag kommer ibland på mig själv med att tala engelska med honom, men byter genast till svenska. Magnus som alltid hjälper Vid med läxorna gör det på engelska. Försöker läsa för barnen på svenska. Märkte häromdagen att Vidde varken kan läsa eller skriva speciellt bra på svenska.

ÄLSKAR Majlis min på den här bilden.

Hur är amerikaner på riktigt? Är de svårt att bli riktigt nära vän med dem? Är ni mest med folk med svenska rötter? Nu blir det grova generaliseringar, men here goes: Tycker mycket om många amerikaner vi umgås med, men upplever att det än så länge finns en kulturell skillnad som är svår att komma över. Det är en subtil skillnad i vanor, värderingar, nyanser i språket, omvärldssyn och så vidare. Det kanske bara är möjligt att komma in på exakt rätt frekvens om man vuxit upp här eller verkligen levt med bara amerikaner i minst tio-femton år. För mig har det till exempel gått mycket snabbare att fatta kanadensare. Det sagt talar jag bara för mig själv och ur min egen erfarenhet nu. Vi umgås ju mest med svenskar. Skämdes lite över det i början. Varför flytta till ett annat land om man bara vill umgås med landsmän, liksom (okej, nästan landsmän, jag kommer ju från Finland). Men när man försöker integrera sig i ett nytt land ÄR det skönt att också umgås med människor som kommer med samma värderingar och kultur som en själv. Vad vet jag. Tycker otroligt mycket om mina vänner här i LA. EN SAK TILL: Tycker inte alls att amerikaner är ytliga och inte menar vad de säger när de säger att de vill träffas.

Det här är kanske inte svaret på en direkt fråga, men jag skriver det ändå. Jag försöker eliminera så mycket plast jag kan från min vardag och en win win-grej har varit att baka mitt eget bröd. Det finns inga bageriet i närheten och det brödet vi köper i affären är inte sällan paketerat i TRE olika plasthöljen. Använder mig av detta recept (är dålig på att följa recept exakt, men ungefär). Ja och så blir det sjukt mycket godare att baka det själv. Misstaget jag gjorde första gången var att inte låta brödet gräddas tillräckligt länge. Ja och så brukar jag slänga i lite torrjäst för säkerhets skull. OBS jag jobbar ju hemifrån, fattar mer än väl att människor med arbetsplatser inte har tid att slänga ihop hembakat bröd.

baby Feminism

Ångra sitt moderskap

24 februari 2019

Nästa vecka börjar Magnus jobba med Hollywoodfruar och jag förvandlas till en stereotyp LA-mamma i ett ojämställt äktenskap där mannen arbetar långa dagar och kvinnan sköter barn och hushåll. Jag är ju inte BARA en homemaker (som vi kallar det här i LA), utan jobbar ju också. Det är väldigt mycket svårare utan Magnus i huset. Lyckligtvis kommer min underbara, älskade yngsta syster Larisza på besök. Barnen älskar henne och vice versa. Det är enormt stor skillnad på att vara en och två vuxna hemma.

Jag läste för övrigt en artikel om mammor som ångrar att de blivit mammor. Alla mammorna älskade sina barn, men ångrade själva moderskapet. Det är inte så svårt att fatta, de enorma krav som ställs på en mamma är helt orimliga. ”De som ångrade sitt moderskap saknade framför allt livet före barnen: egen tid, eget utrymme, tystnad och möjligheter till ett spontant liv.” Papporna kommer så mycket lättare undan.

Jag ångrar inte barnen och jag älskar dem såklart otroligt mycket. Det sagt kan jag inte relatera till mammor som säger att barnen är deras bästisar. Jag föredrar så gott som alltid att umgås med vuxna framför att hänga med barn. Men det kanske delvis beror på att jag på grund av att Majlis inte går på förskola hänger så sjukt mycket mina ungar.

Och innan ni blir oroliga visade också studien att ångern inte nödvändigtvis märks utåt på något sätt. De ångerfulla mammornas barn var varken misskötta eller försummade.

Tips

En lista med lifehacks

24 februari 2019

Tusen tack för alla svar och alla lifehack i det här inlägget! Jag behövde tydligen lite bekräftelse, efter att ha läst allt snällt ni skrev om bloggen bara sköljde det ur mig text för manuset jag jobbar med. TACK!

Det kom så många så bra lifehacks att jag tänkte samla ihop några av dem här (resten kommer i ett senare inlägg).

Just nu – att säga att vi måste ta en dusch samtidigt till våra barn. Då får vi vara ifred.

Lev livet nu för du vet aldrig när det är slut

Har en som sköter mitt företags ekonomi, behöver aldrig oroa mig för annat än att ha jobb. (Skulle behöva ett lifehack för den biten). Fixar naglarna hos en person, trodde aldrig att jag skulle uppskatta det SÅ mycket. Men älskar att alltid vara nöjd med naglarna. Har alltid en mirakeltrasa i väskan till att torka glasögonen. Väldigt värt alltid att ha rena glasögon som inte blir repiga.

Mät upp avståndet mellan tummen och pekfingret, på så vis har du alltid med dig ett rätt tillförlitlig mått.

Ljudbok, när en inte har ro att läsa en fysisk bok.

Laga mycket mat på helgen så att det finns lådor till veckan, slipper paniken över att komma på recept, handla och laga mat när alla är hangry.

Lägga sig tidigt och lösa sudoku. Aldrig skärm i sängen. Har tidigare haft sömnproblem och uppskattar sömnen oerhört nu när det funkar.

Ta glädjen ut i förskott, skippa vissa skönhetsnormer som att raka sig/ använda bh.

Prioritera det roliga framom måsten.

Resorb och post-it lappar kanske?

Att alltid försöka trivas, om man sen likväl inte gillar läget så kan du iallafall veta att du försökt. Ja, eller nu kom jag på en superkraft jag har – när jag behöver vara hemifrån på obekväma tider (jag reser ca. 10 dagar i månaden från jobbet) så bestämmer jag mig bara för att skippa dåliga samvetet och njuter av vad det ger istället. Njuter av maten, kulturen, livet dit jobbet tar mig, istället för att gnagas av ett dåligt samvete över läxor som inte läses med barnen, mat som inte görs eller hus som inte städas – där min partner gör det istället

Låtsas att ingenting är pinsamt. Då blir fler saker gjorda och förre saker pinsamma. Plus att om man gör nått som faktisk ÄR pinsamt men låtsas att det inte är det så ser nån som tycker det man gjort är pinsamt och då tänker den ”men den kunde och tyckte inte det var pinsamt” så vågar den göra nästa gång. Win win och så har man spritt braigheter.

Bästa lifehack är att sluta umgås med människor som tar mer än de ger.

Lägga sig tidigt. Tok mig många år att fatta att man har jo flera timmar på morgonen om man lägger sig tidigt. Man har alltså lika mycket vaken tid. Gillar att vara tidigt uppe på veckoslut nuförtiden.

Tala med nära vänner/familj när du har ett problem eller är ledsen över nånting, fast det känns som en onödig eller liten grej, det känns alltid bättre efteråt. Ett mindre seriöst: om du vill se på en serie medan du städar men dammsugaren överröstar ljudet, använd bluetooth-hörlurar så kan du höra allt trots att dammsugaren är på! Funkar också med podcast/ljudbok/musik förstås.

Länkar Tips

Fredagens text, bild och ljud

22 februari 2019

Det är fredag igen och jag tänker inte oja mig över hur fort veckan gått utan bara utgå att ni känner likadant. Om det är någon tröst går ju tiden som snabbast när man har kul och med tanke på hur fort dagar och veckor swishar förbi verkar vi leva väldigt roliga liv.

Det är ju ingen nyhet precis att USA separerar barn som kommer över den syliga gränsen från sina föräldrar. NPR har besökt ett läger med ungdomar mellan 13-17 år. Journalister får inte prata med barnen, filma eller spela in ljud. Enligt advokater som jobbar för barnens välfärd är många djupt traumatiserade.

Den utmärkta bloggen Ensam mamma röker skrev ju för länge sedan om det emotionella arbetet, kärleksgneget, som kvinnor utför. Nu skriver också Harper’s Bazaar om det. Jag fick kalla kårar när jag läste:

”In his mind, he was doing the thing I had most wanted—giving me sparkling bathrooms without having to do it myself. Which is why he was frustrated when I ungratefully passed by, not looking at his handiwork as I put away his shoes, shirt and socks that had been left on the floor. I stumbled over the box of gift wrap he had pulled off a high shelf two days earlier and left in the center of our closet. In order to put it back, I had to get a kitchen chair and drag it into our closet so I could reach the shelf where it belonged.” 

”All you have to do is ask me to put it back,” he said, watching me struggle.

It was obvious that the box was in the way, that it needed to be put back. It would have been easy for him to just reach up and put it away, but instead he had stepped around it, willfully ignoring it for two days. It was up to me to tell him that he should put away something he got out in the first place.”

I dag talade vi om att få grått hår. Min frisör var överraskad över att jag ännu inte hade ett enda sådant och jag kände en helt obefogad stolthet. Gråa hår är ju ingenting man kan rå över. PLUS att det är väldigt snyggt.

Den här texten gör mig så lycklig och full av hopp. Visst är det ganska självklart att det är tonårstjejer som förändrar världen och kämpar för klimatet. Det börjar i Europa och kommer snart att sprida sig till USA.

Om småbarn som går på spa i Korea.

Häromdagen tipsade jag ju om Slow Burn-podden som handlade om Bill Clinton och Monica Lewinsky. Det är alltså en hel säsong och tål verkligen lyssnas på om man är det minsta intresserad av amerikansk historia.

Venezuela borde ju vara stormrikt med all olja. Vad hände egentligen. Här är en snyggt bildsatt artikel om just det.

Om att det till journalistens uppdrag hör av avgöra vad som är relevant, inte vad som lockar till mest klick: ”Polariseringen drivs till stor del av att vi tyckonomer letar upp lågt hängande frukt i debattens utkanter och trampar sönder den inför våra allierade.

Spotify ger sig på allvar in i kampen om poddar.

Ja och så ser jag själv fram emot dokumentären Leaving Neverland som har premiär den 3 mars. Eller kan man se fram emot något så hemskt som de här barnen utsattes för? Jag vet inte, men tror att det är en viktig dokumentär. Speciellt för föräldrar som drömmer om att deras barn ska göra karriär i nöjesbranschen. Inte vi, usch.