Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Feminism

Feministiska handlingar

7 mars 2019

Här är det fortfarande den 7 mars, men när jag skriver det här håller internationella kvinnodagen att börja i Sverige och Finland. Istället för att skriva något om att kvinnodagen verkligen inte handlar om rosor, choklad och gratulationer tänkte jag be er inspirera mig och andra som läser den här bloggen genom att berätta om feministiska handlingar ni utfört. Stort som smått, allt räknas. Kanske ni har sagt till när kollegan dragit sexistiska ”skämt”, delat föräldraledigheten lika, insisterat på att din kvinnliga kollega ska få samma lön som du, köpt en feministisk barnbok åt ditt syskonbarn eller nåt annat.

Hur jag blir sur på en krönika
Samhället är designat för män

You Might Also Like

20 Comments

  • Reply Filippa 8 mars 2019 at 00:30

    Sett till (och ser till) att de kvinnliga arbetarna i fabriken (som gör exakt samma jobb som männen), inte slentrianmässigt ligger en eller två tusen efter i månadslön. Har de sex senaste åren konsekvent använt potten till att ”smeta ut” på deras löner så de kommer ikapp. Männen har fått enbart den procentuellt avtalsmässiga lönen och inget mer. Det har inte varit populärt (utom hos kvinnorna som fått högre lön), vilket för mig är helt obegripligt.

    • Reply Pam 8 mars 2019 at 09:01

      Jag strider också för att mina kvinnliga kollegor ska få tillägg på lönen och försöker hålla ner männens höga löner. Lönepotter går definitivt mest till kvinnorna och ändå ligger de lägre i lönenivå. Tycker det är bedrövligt att vi ibland ”måste” ge högre ingångslön åt en man på tekniska sidan för annars får vi aldrig någon att komma i jobb hos oss, men den (kvinnliga) administrativa personalen behöver inte ges lika bra ingångslön för där finns nog alltid nån som är beredd att komma för lägre lön. Jobbar för en kommun med skral ekonomi så i har svårt att skälvmant erbjuda bra lön om kvinnan inte skälv kräver det.

      • Reply Tessa 9 mars 2019 at 06:55

        Är alltid lite förvånad. Jag rekryterar till ett stort finskt företag och skriver en hel del kontrakter.

        Jag behandlar alla likt – lönen ger jag enligt lönetabellen som ger inga spelrum – lönegruppen går enligt utbildningen. Tillägg ges enligt arbetserfarenhet (som jag kräver intyg på. Antal år räknar jag ut med hjälp av ett program). Visar sen personerna hur jag har räknat och be dem kontrollera att jag har inmatat alla arbetsplatser de har haft. Effektivt för då kan ingen klagar.

        Hos mig får med andra ord 100% alla samma lön (alltså alla med samma utbildning och arbetserfarenhet), vare sig man, kvinna, finländsk, immigrationsbakgrund. Ibland skulle jag vilja ge mera för att jag vill absolut ha en viss person (pga dess kompetens), men är å andra sidan tacksam att jag inte får – om jag håller mig strikt till lönetabellen, finns det ingen orättvisa.

        Men jo, ibland känns det jo också orättvist att en jätte duktig arbetstagare får precis samma lön som en som gör medelgott arbete. Tror dock att bedömmningen på ”duktig” leder snabbt till ”subjektiva lönesättningar” som kan leda till orättvisa. Däremot har jo duktigaste arbetare också bästa möjligheten att gå upp i karriären. 🙂

  • Reply Jessica Segerberg 8 mars 2019 at 00:41

    Jobbar som fotograf och om jag inte kan ta ett jobb tipsar jag alltid vidare om minst 2-3 kvinnliga frilansande fotografer som är grymma. Alltid, och aldrig en man. Jag har deras namn, hemsidor, mail och telenr i anteckningar på mobilen så jag snabbt kan skicka vidare. Så att det lättaste alternativet för kunden är att välja en kvinna. Det fina är att dom gör samma sak.

  • Reply Marie 8 mars 2019 at 03:36

    Jag har bidragit till att tillsätta inte bara en utan två kvinnliga gruppchefer. Sedan arbetar jag på ett teknikkonsultföretag där vi igår gick ut med att gapet ska vara 0% i jämförelsen kvinnliga medarbetare kontra kvinnliga chefer. Målet är minst 40% kvinnor helt enkelt. Idag är det 36/28. Fast i min ledningsgrupp är kvinnorna i majoritet :-). Bolagets ledningsgrupp har >40% kvinnor. Så heja oss!

  • Reply J 8 mars 2019 at 04:52

    Det här är inte vad du frågade efter utan en helt annan sak som jag funderat på och gärna skulle höra era åsikter om. Speciellt nu på kvinnodagen när det lyfts fram vikten av att få ut flera kvinnor i arbetslivet och hur kvinnans euro är mindre än mannens osv osv.
    Jag har alltid varit av åsikten att man ska dra sitt strå till den samhällegia stacken och arbeta varje ledig minut (heh) och lite föraktfullt sett ner på kvinnor som stannar hemma länge med barn eller ”bara”jobbar deltid. Men sen kom verkligheten emot och jag blev sjukskriven i över ett år, det var skitjobbigt i början och jag kände mig så himla värdelös och som en börda för alla, trots att jag verkligen var allvarligt sjuk och ingen kunde anklaga mig för att jag var lat eller allmänt arbetsskygg. Gick hos psykolog för att hantera sjukdomschocken men pratade mest om jobbet.
    Nånstans på vägen hände en helomvändning i mitt tankesätt, det var som att jag genomskådade bluffen vi lever i med all konsumtionshets och den dagliga materiella tävlingen som vi jobbar för. Jag insåg att jag var betydligt lyckligare med det lilla och värdesatte min tid och friheten i att inte behöva delta i ekorrhjulet. Såklart att man behöver jobba för mat och boende men tid och familj är ändå viktigare. Så min fråga är om det är rimligt att denna i mina ögon patriarkala struktur där pengar är måttstock på lycka och hur lyckad man anses vara ska fortsätta vara riktgivande eller ska vi försöka svänga på steken och börja värdesätta mjuka värden högre, tid för familj och vänner, hälsa och socialt välmående. Varför handlar jämställdhet om att kvinnor ska sträva efter samma saker som män vill(?) ha, kan det inte vara så att männen borde sträva efter att leva mer som oss.

    • Reply Anna 8 mars 2019 at 07:54

      Men där satte du ord på något jag tänkt mycket på på sistone! Jag har jobbat på olika kontor, främst i USA, och tycker att hela strukturen är otroligt patriarkal. Den är ju uppsatt efter det militära, med olika lager, stark hierarki, och man ska aldrig någonsin tro att man är på samma nivå som den som är över en. Hela detta att den som jobbar mest, stannar senast, premieras, att tjäna pengar ska vara det som livet går ut på (för annars klarar man sig ju inte), att konsumtionen är så viktig (för annars så går ju aktierna ner och därmed ens pensionssparande, iaf om det är helt och hållet privat som här då). Att tjejer/kvinnor nu jämställer jämställdhet med att tävla med männen i detta system… som kanske egentligen är helt fel…
      Jag tror nästan att man måste börja om från början för att få det rätt, med en ny slags struktur, men har tänkt mycket på detta och kan inte se hur det skulle fungera då det alltid kommer finnas någon som tar för sig på bekostnad av andra och vi ju inte direkt vill ha ett nytt Kina eller så… Fast tills dess, så är det ju bra om vi iaf kan tjäna lika mycket och få samma chanser, även om det är inom det nuvarande systemet…

      • Reply Jessica 8 mars 2019 at 08:53

        Jag tänker mycket på samma sak. Jag vill ha jämnställdhet såklart och jag förstår vikten av att som kvinna ha en utbildning och ett jobb och inte vara beroende av en partner, men det är tufft att jobba och ha familj.

        Jag träffar många kvinnor från kulturer där män jobbar och kvinnor är hemma och det känns inte rätt för mig. Det är inte en fungerande lösning.

        Jag har börjar tänka såhär. På hemmafruarnas tid räckte det med att en vuxen i familjen arbetade (inte för alla samhällsklasser såklart), så varför måste två vuxna arbeta nu? En medelklass familj borde klarar sig på en heltidstjänst. Mannen och kvinnan borde kunna jobba 50% var, så att både fick mer tid för hem och familj.

        Lösningen är inte att kvinnorna går hem igen, tänker jag, utan att både mannen och kvinnan går hem på deltid! Jag vill ha en ny samhällsstruktur där det är normen!

        Någon lösning för ensamstående eller lågavlönade har jag inte kommit på, annat än ett socialt skyddsnät, där vi kör Robin Hood style- tar från de rika och ger till de fattiga. Högavlönade föräldrar behöver exempelvis inte få barnbidrag som de samlar på kontot så barnen kliver ut i vuxenvärlden med 150 000 kr i barnbidrag på kontot. (Jag har till och med hört föräldrar skamma andra föräldrar för att de använder barnbidraget till mat och kläder. Pengarna är ju baaarnens!) Dubbla barnbidrag till lågavlönade ensamstående! Jag slirade visst in på en helt annan fråga här…Min poäng är nog mindre konsumtionshets, mer jämställdhet och och mer solidaritet.

        • Reply Anna 8 mars 2019 at 13:08

          Men det där kan du ju starta ett parti på! Jag är med!

        • Reply Jessica E 9 mars 2019 at 23:35

          Så bra! (Alltså 50 % var ifall denna kommentar hamnar på fel ställe) En tanke som inte ens slagit mig och som jag inte heller sett i debatter. Det ska jag börja argumentera för. Tänk om finska regeringen skulle tänka så nu när de ska göra familjereform.

  • Reply nina 8 mars 2019 at 05:52

    Uppfostrar mina söner som döttrar!

  • Reply Jennifer 8 mars 2019 at 06:51

    Gav förslag på några saker man kan göra om man vill hylla en kvinna på min blogg.

    Skulle också ha ställt upp i tv-intervju med Yle idag om kvinnodagen och sagt typ det. Men så gick den finska regeringen och ställde till det så de fick viktigare nyheter, haha!

  • Reply Sofia 8 mars 2019 at 08:16

    -vägrat ta rollen som projektledare hemma
    -delat på föräldraledigheten
    -lyft fram min sons förmåga att vara empatisk, inkännande och känslig som ngt bra (vilket det så klart är)

  • Reply M 8 mars 2019 at 09:12

    Jag svarar alla som använder uttrycket vittus/fittans ”insert valfritt ord”! i negativ bemärkelse med frasen, ”oj, det är så måste vara en/ett underbar sak/person för en vittu/fitta är ju bara ljuvlig och behaglig.”

    Löneförhandlar av princip minst var/vartannat år för att de ska inse att kvinnor inte ska lämna efter pga. ”Så himla tacksam för att ni vill ha mig på denna avdelningen/jobbet”

    Gör mitt bästa för att slå hål på bullshit myten ”kvinnor kan inte jobba tillsammans” genom att alltid om jag möts av fördomen fråga de vad de baserar detta antagande på? När folk funderar efter lite så konstaterar de oftast att det inte finns någon substans bakom ”sanningen” sen brukar jag försöka diskutera lite kring hur trist det är att sånt här ännu sägs högt samt hur vi ska hindra det från att spridas till nya generationer, vi vill ju att de ska veta bättre än oss.

    Uttrycker min uppskattning över mina kvinnliga kollegors kompetens högt i arbetssammanhang/möten, istället för att bara tänka det. Låter inte heller män ta cred om jag vet att det är min eller någon annan kvinnlig kollegas idé/genomförande som beröms.

  • Reply Mirjam 8 mars 2019 at 12:12

    Jag är mån om att ha ett genusmedvetet tänk i hur vi uppfostrar våra två söner, göra så mycket jag kan för att de inte ska fastna i en snäv och destruktiv mansroll. I övrigt har jag haft lite ångest över att jag borde göra mer, särskilt efter att ha läst Nina Åkestams bok Feministfällan, vilket jag skrev ett inlägg på bloggen om igår.

  • Reply Veckans läsning, lyssning och tittning - Livet & LA 8 mars 2019 at 17:10

    […] för alla inspirerande svar på det här inlägget om feministiska handlingar! Jag kände mig glad och upplyft när jag läste dem. Jag föreställer mig att feminismen är som […]

  • Reply Josefina 8 mars 2019 at 19:14

    I en månad räknade jag antalet bilder på män respektive kvinnor på sportsidorna i min lokaltidning. Resultatet var nedslående: 75 procent män, 20 procent kvinnor och 5 procent bilder med både män och kvinnor. Jag skrev en insändare om detta med fokus på (icke)representation och dess följder. Det blev en helsida på sporten med försvarstal från sportchefen. En öm tå tydligen. Men något väcktes för sportsidorna har blivit mycket bättre. Det är både fler kvinnor och fler sporter.

  • Reply Hanna 8 mars 2019 at 23:41

    Vi delade föräldraledigheten nästan 50/50. Jag jobbar som chefredaktör och försöker så långt det går se till att vi har lika många artiklar av kvinnor och män.

  • Reply Ida 9 mars 2019 at 10:58

    Jag frilansar på kultursidan och lyfter upp 50/50 män och kvinnor. Måste det väga över så blir det åt kvinnosidan. Likadant då jag väljer bilder, kvinnor ska alltid vara representerade.

  • Reply C 10 mars 2019 at 00:46

    Om jag ska intervjua experter försöker jag alltid hitta kvinnliga ist f att slentrianmässigt välja de gamla vanliga gubbarna.
    Gör mej besvärlig bland kollegor och bekanta genom att informera o ge andra/nya synpunkter.
    Påtalar homo- o transfobi genast jag märker den. Lyfter upp sexuella o könsminoriteter i vardagliga sammanhang och i media/politik på sociala medier. Alltid når det nån!

  • Leave a Reply