Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Browsing Category

Hästar

Hästar

Du är vad du äger

3 december 2018

I dag tog jag Maggan och Majlis med till stallet och gav dem varsin ridlektion. Drömmen är ju att kunna rida ut med dem i bergen en vacker dag. Rekommenderar mina Insta stories för en mycket gullig kombination av människor och hästar (bland annat Majlis på Sequoia). En annan sak som jag rekommenderar är tv-serien The Marvelous Mrs Maisel. Så härligt att hitta en helt ny bra serie.

Jag vill också tipsa om att det ligger ett färskt avsnitt av Mellan raderna (Du är vad du äger) och ett av Magnus och Peppes podcast (Historierna som gör ont) ute och väntar på att ni ska lyssna på dem. Båda är väldigt bra. Det är så otroligt roligt att podda och tvinga sig själv bli bra på att formulera sig (säger inte att jag är där ännu) och berätta historier och lära sig mer om världen. Tack alla ni som lyssnar! <3

Kul förresten att ni gillade idén på att träffas på Zoom! Jag ska fundera lite mer på formatet och medlemskapet och återkommer, men den första träffen kan väl ske före jul ändå? Nu ska jag sova, satt uppe halva natten igår och gjorde de sista redigeringarna på ett manus som ska läsas in som ljudbok typ NU. Ajöken!

Hästar

Ta farväl av en häst

26 november 2018

I går fick jag ett meddelande om att en av hästarna, Simi, på stallet jag rider turer på hade fått kolik och dött några timmar senare. Det var så sorgligt. I dag åkte jag upp för att rida och stämningen i hagen var helt annorlunda än den brukar. Vanligtvis är det bus och spring och tjafs. Nu stod eller låg alla djur stilla.

Alpackorna verkade inte fatta så mycket av vad som var på gång, åsnan Opal verkade stressad, kossan Bella ville först gulla, men blev sedan bufflig. Då steg hästen Sequoia (som fram tills nu varit andreman i rang) in och satte Bella på plats. Okej, nu låter det här som en barnsaga, men det var både intressant och sorgligt.

 

Simi låg ännu kvar i hagen och en del av djuren gick fram och undersökte kroppen. Jag tänkte såklart på när min älskligshäst Tonys bästis Hugo dog och Tony fick ta farväl genom att vänligt nosa och nafsa lite på honom. Sedan var ju Tony deprimerad i flera månader efteråt. Den som säger att djur inte kan känna sorg och saknad har fel.

Min kompis Stephanie och jag tog ut hästarna på en tur efteråt. Det var lite vemodigt, men som vanligt också mycket vackert.

Hästar Los Angeles Podcast

Selfcare i prestationssamhället

16 november 2018

När jag skriver det här har jag precis textat med hästen Ruperts ägare som sitter fast i sitt hus i Topanga. Det råder fortfarande evakuering och inreseförbud och om han och hans fru lämnar hemmet får de inte resa tillbaka. En kan ju ha åsikter om att trotsa evakueringen, men tydligen har polisen åkt omkring i bergen och haft folk att skriva under på papper där det står att de stannar trots polisens och brandkårens rekommendationer. Luften är usel här i Santa Monica.

Hästarna är fortfarande kvar på Los Angeles Equestrian Center i Burbank. Det är tre olika motorvägar på andra sidan stan från oss. Jag har åkt dit hela veckan, men håller ledigt idag på grund av massor av jobb. Igår när jag red höll det på att blåsa upp och jag blev genast illa till mods. Blåser det sprids elden lättare. Nästa vecka ska det regna. Det är såklart bra, men regnar det ordentligt kommer det att leda till lerskred eftersom bränderna förstört träd och annan vegetation som håller jorden på plats. Usch vad jag klagar.

Här kommer något positivt! Marianne och jag spelade in en podd om att tagga ner på prestationerna när det är som mörkast ute och istället idka lite selfcare.

Hästar Okategoriserade Personligt

En kort blogglista

13 november 2018

Den här listan fann jag på Stilkontots instagram. Stilkontot hade i sin tur lånat den av Sandra Beijer från vintern 2016. Och nu ligger den här och puttrar och väntar på att ni ska sno den.

NÄR GRÄT DU SENAST OCH VARFÖR?

Jag grät en stund av lättnad över att en häst som varit försvunnen i flera dygn återfanns levande i Topanga.

TRE SAKER DU AVSKYR

  1. Stereotypa könsroller
  2. Att slänga mat
  3. Gnäll
  4. Dåliga kuddar

HUR VAR DU I SKOLAN

Fick en gång stipendium som årets kompis. Betyder antagligen att jag var helt ofarlig.

VAD BLIR DU STRESSAD AV

Känslan att inte hinna med och hela tiden ha någon som väntar på mig.

TRE SAKER SOM DU ÄLSKAR

Förutom det självklara:

  1. att äta frukost i lugn och ro. Långsamt dricka en hel kanna kaffe och bläddra igenom en dagstidning.
  2. Känslan av att galoppera barbacka ute i naturen.
  3. När Majlis blundar och dansar till musik hon gillar.

HUR TROR DU ATT ANDRA UPPFATTAR DIG

Så här skrev Ellen en gång och det var så fint att jag (inser att detta är lite pinsamt, men tog en screenshot för att läsa när jag känner mig misslyckad):

”Tycker Peppe kan få en egen kategori för det var så himla trevligt att träffa henne på riktigt och vi hann hänga en hel del. Nu ska jag berätta hur hon är IRL: vass, proffsig, respektingivande och väldigt, väldigt trevlig.”

HUR UPPFATTAR DU DIG SJÄLV

Som en person med tur.

EN SITUATION SOM DU TYCKER ÄR JOBBIG/PINSAM

När någonting gemensamt ska betalas och folk i sällskapet är snåla.

VAD SKRATTADE DU SENAST ÅT

När vi körde upp till stallet, jag sa att jag skulle rida barbacka och Magnus polare Tommy trodde att ”rida barbacka” var att rida naken.

 

 

NÅGOT DU FUNDERAT MYCKET ÖVER

Klimatkrisen och hur jag ska leva så rätt som möjligt. Var vi ska bo. Föräldrar som blir äldre. Vara en bra förälder. Vad jag ska se på Netflix. Hur jag ska hinna.

TRE SAKER DU ÄR RÄDD FÖR

Förutom det självklara. Ormar, att krocka med bilen med barn i baksätet och att bli ensam när jag är gammal. Okej den sista var självklar. Men lägg till att glömma bort möten.

ETT YRKE DU TROR ATT DU SKULLE VARA DÅLIG PÅ

Jag tror att jag skulle vara en ganska dålig arkitekt. Gillar ju snygga byggnader, men har verkligen inte tålamod för att räkna ut vinklar och exakta millimetrar. Är mer av en ”de stora dragens kvinna”.

SLUTLIGEN: ETT YRKE DU TROR ATT DU SKULLE VARA BRA PÅ

Företagsledare, general eller president.

Hästar Jobb Podcast Tips

Fem lösa tankar om livet

7 november 2018

Ojojoj, så mycket jobb, barn (tänker på Jenny Jägerfeld när jag ser den här bilden på Majlis), hästar att rida och gäster från Sverige. Den här bloggen kommer aldrig att bli en som ursäktar sig för att inte ha skrivit på länge, men kan komma med en förklaring till gårdagens tystnad på bloggen. Tänkte skriva ner några grejer jag tänkt på.

1.  Att jag tycker så mycket om alla deltagare på Friday Lab-kursen. Det är som ett gäng nya vänner. Blir så glad och inspirerad av dem. De här människorna, dynamiken och diskussionerna överträffar alla mina förväntningar. Berättar gärna några av övningarna vi gör där om ni är intresserade.

2. Jag får fortfarande Ksf Medias språk mail och tycker att de är så jädrans bra. I dag lärde jag mig till exempel att man på svenska ska skriva ”dejtNing” istället för ”dejting” eller ”dateing”. De två svåraste orden att stava rätt till verkar för övrigt vara: Privilegierad och terrass.

3. Jag har bestämt mig för att aldrig bekräfta folk som säger ”Jag har inte haft en enda ledig dag på tre månader”. Det finns inget gott i att uppmuntra och normalisera prestationssamhället. Istället ska jag heja på folk som bryter normen och prioriterar annat än att tjäna mycket pengar och/eller skryta om hur upptagen hen är.

4. Ni minns den här vännen som jag inte haft kontakt med på tio år och som dök upp i mitt liv? Vi pratar regelbundet och han tipsade om det här avsnittet av den här podden. Rubriken är ju idiotisk ”Metoo going too far?” men journalisten och författaren Rebecca Traister är väldigt bra när hon förklarar att svaret är nej.

5. Det slog mig att jag inte skrivit så mycket om det amerikanska valet här på bloggen. Jag har frossat i artiklar och poddar och tv-debatter på annat håll. Var hysteriskt nervös igår, men tyckte det gick ganska bra (hade önskat att demokraterna tog över Texas, men det får väl bli tills nästa gång). Får prata mer om det i podden.

Hästar Samarbete

Bättre ridutrustning

6 november 2018

I samarbete med engelbert-strauss.se 

Den senaste tiden har jag, som ni mycket väl vet, ridit fem eller till och med sex gånger i veckan. Både på mitt vanliga stall och ute i naturen högt uppe i Topanga. Så perfekt att få kombinera intensiv dressyrträning med avslappnad naturupplevelse. Red för övrigt barbacka tidigare i dag. Känslan att galoppera i full fart utan sadel är närmast magisk. Önskar att alla skulle få uppleva den (men är inte dummare än att jag fattar att alla verkligen inte vill göra det).

Att rida så mycket är såklart väldigt kul, men också ganska krävande för mina ridkläder. Jag har fattat att jag behöver minst ett par nya chaos och ett par nya ridskor/stövlar. Skorna och chapsen slits, blir lortiga, jag tvättar, de slits ännu mer. Tänker att jag får investera i nya ridkläder nästa gång jag är i Finland eller Sverige. Planen är att börja med att kolla Blocket (ny regel: alltid först kolla second hand), men just på grund av att ridkläderna slits så fort har jag tyvärr inte höga förväntningar på att hitta begagnat just i det här fallet.

Drömmer också om minst ett till par ridbraxor, varför inte de här från Horsemeup.se. En får väl drömma. Handen på hjärtat har jag alltid tyckt att det är ganska tråkigt att köpa just träningskläder. Jag har liksom aldrig haft en ambition att se snygg eller trendig ut när jag tränar. Fokus ska liksom ligga på annat än utseende när man svettas. Nu när jag rider kan jag ändå fatta att det finns en viss skillnad mellan kvalitetsgrejer och billighetsversionen.

För en person som jag som bara sitter framför datorn och tänker dagarna är det otroligt skönt att jobba i stallet ibland. Förra veckan när jag schamponerade in hästen Rupert (Ruperts ägare ser alltså gärna att hästen tvättas ordentligt minst varannan vecka, inklusive conditioner som ska ge glans i man och svans) insåg jag kanske också att jag behöver ordentliga arbetskläder för när jag pynjar i stallet. Varför inte en ordentlig, durabel overall att dra över ridkläderna från engelbert strauss, och sen ta av sig när jag ska rida eller kör hem.

 

 

Alla hästbilder: Anna-Maria Zunino Noellert
Overallbild:engelbert-strauss.se 
Skobild
: Hööks

Hästar Personligt

Varifrån kommer era proteiner?

29 oktober 2018

Jag vet att jag lika väl skulle kunna googla detta, men litar mer på er och tycker det är roligare att fråga här. Just nu rider jag ungefär fem gånger i veckan och springer dessutom ett par rundor på det. Magnus påstår att jag ser benig ut och att mina muskler måste få mer proteiner nu när jag tränar så mycket. För en stund sedan försökte han få mig att dricka en proteindrink och det var det äckligaste, både smak- och konsistensmässigt, jag varit med om på länge. Fy fausiken!

Därför är min fråga nu: Varifrån får ni era proteiner? Jag äter ägg, men skulle helst äta helt vegetariskt. I min nuvarande diet finns så gott som dagligen bönor och linser, men det verkar inte riktigt räcka till. Vad äter ni? Tänker ni på att få i er tillräckligt med näring (det gör inte jag vanligtvis)?

Hästar Personligt Podcast Skriva

Det är lättare att vara kreativ med ramar än utan

25 oktober 2018

Jag vill inte påstå att det är mycket nu. För det är det inte, eller det är mycket hästar och mycket skrivande, men sånt älskar jag ju så det är inget problem. Strunt samma! Det jag ville be er om är att komma med önskerubriker. Det är som att göra en skrivövning (inte för att jag någonsin gjort en sån, men som jag FÖRESTÄLLER mig att en skrivövning är). Det är lättare att vara kreativ med ramar än utan. Så kom gärna med förslag!

Tills dess gör jag som bland annat Hanna och bjussar på Kenzas lista.

Vad har du på dig?

En otroligt snygg jumpsuite från & Other Stories. När jag hämtade Vidde på skolan gav mammorna mig komplimanger medan papporna gjorde armé/flygar/Top Gun-skämt. En kompis till Magnus bara körde förbi oss och var tvungen att texta Maggan ett Tom Cruise-skämt. Så imponerade var active wear-folket av min uniform.

Vad lyssnar du på idag?

Tyvärr har jag lyssnat på alldeles för lite musik på sistone. I dag har det mest blivit podcasterna The Waves, Trumpcast och The Daily. Däremot såg jag på Netflix.dokumentären om the 90s och fick en ordentlig nostalgisköjning av bland annat Nirvana, Ice Cube, Snoop, Alanis Morisette, Spice Girls osv. REKOMMENDERAR!

Vad är du på för humör?

Glad! Jag var i stallet redan lite över åtta och hade en väldigt bra dressyrsession med Rupert. Allt var tyst och lugnt och vackert omkring oss. Efteråt träffade jag min vän Frida på BarDonna uppe på gatan och åt en second breakfast, gick hem och redigerade manus (skrev helt om en karaktär), hämtade Vidde, tvättade håret, lagade mat åt kidsen, spelade in en video till Friday Lab och nu bloggar jag. En uppräkning av vad jag gjort var inte precis svar på frågan, men svar: GLAD.

Helgens planer?

Vi brukar ta det lugnt på helgerna, alltså boka in så lite som möjligt. Men antar att det blir frukost på nån av restaurangerna på vår gata, kanske en liten utflykt nånstans och nån kompisträff. Nästa vecka får vi gäster från Sverige och då blir det full rulle.

Vad var det roligaste hände denna vecka?

Majlis är ju så hysteriskt rolig. Just nu är hon inne i en fas där hon dansar jättemycket. Ibland blundar hon och ser otroligt seriös ut när hon gungar till musiken. Det är inte haha-roligt, men kul att jag fått Cissan helt hooked på att rida ute i bergen med mig,

Veckans fundering?

I dag när det gick så jäkla bra på hästryggen kände jag en besvikelse över att ingen bevittnade det. Efteråt tänkte jag på varför det är så viktigt för mig att folk ska se när jag är bra. Pinsamt att ens skriva det. Har också funderat på att människan mår som bäst när hen lyfter blicken och funderar på annat än sig själv OCH klimatkrisen. Den ständiga följeslagaren.

 

Hästar Personligt Podcast

Dumma människor och etiketter

24 oktober 2018

Imorse steg jag upp 6.30 gjorde våfflor åt Vidar och medan resten av familjen ännu sov smög jag ut åkte först till Mill Creek där jag red dressyr med Rupert och sen vidare till Walker Farms där Cissan och jag gjorde en tur i Tuna Canyon med Sequoia och Sovereignty (så svårt att uttala för mig). Kolla vilken otroligt gullig mustasch Sequoia har! Aldrig sett en sån på en häst förut.

I bilen lyssnade jag på podden Dumma människor. Jag hann med två avsnitt varav det ena handlade om etiketter. Om hur vi så gärna vill placera oss själva och andra in i fack och liksom definiera oss efter det. Jag tror att det handlar om att vi då avsäger oss det jobbiga i att fundera på hurdana personer vi egentligen är/vill bli och liksom bestämmer oss för att vi är en gul person, Myers Briggs Commander, typiskt lejon och extrovert. Magasinet Filter hade ett bra reportage i somras om hur det inte finns någon som helst vetenskapliga bevis bakom teorin att människor kan uppdelas i fyra färger.

Grejen är bara att alla är lite av allt och om vi bara vill kan bli modigare, mer utåtriktade, noggrannare, bättre på att se helheter eller vad det nu är vi vill bli bättre på. Att sätta en etikett på sig själv kan vara direkt hämmande. Så bekräftar vi att vi är på ett speciellt sätt och stannar i det. I podden talar de också om hur vi mer eller mindre medvetet kan påverka våra barn. Får ett barn ständigt höra att hen är blyg, busig eller smart blir den det. Det här med etiketter pratar vi för övrigt också om i Friday Lab.

Gud vad jag babblar på nu, men ibland får det bli så här i bloggen. I podden pratar de också om rädslor och att övervinna dem. När jag körde hem tänkte jag på hur personliga och ibland helt irrationella rädslor är. Jag kan till exempel tycka att det är läskigt att köra bil i bergen, men är aldrig rädd för hästar. Jag har noll problem med spindlar, men får panik av ormar. Jag tänkte skriva att jag inte tycker det är läskigt att hålla tal eller föreläsa framför en massa människor, men det gör jag nog, men jag har liksom satt en etikett på mig själv som en person som gärna håller tal/föreläsern. Så jag bara gör det. Det bästa sättet att komma över en rädsla är väl att konfrontera den. Hej kognitiv terapi!

Ingen rädsla för höjder här. Ni då, vad är ni rädda för, som andra människor inte är? Och har ni övervunnit någon rädsla?

Hästar Los Angeles Träning

En livsfarlig puma

22 oktober 2018

Det blev ny vecka igen och jag inledde den med att rida. Det var som vanligt magiskt vackert att köra uppför bergen längs med små, kringliga vägar. Sen kom jag fram, möttes av sex stycken hundar, grisarna, hönsen, kossan, åsnan och alpackorna. Tamara som har stallet berättade för övrigt att en puma smugit sig in och tagit en av alpackorna för några år sedan. Sedan dess sover alla djur inomhus. Tänker mycket på skräcken de andra djuren måste ha känt den natten.

 

Jag fick Cissan med upp till stallet och vi drog iväg på en tur som innehöll skritt, trav och galopp (ni får helt enkelt lov att kolla min instastory). Hästarna är lite hispiga av sig, men har ganska dålig kondis. Gillar dem väldigt mycket. Är också väldigt glad över att få en regelbunden orsak att hänga med Cissan minst en gång i veckan.

 

Det var inte lika klart som förra veckan, men ändå otroligt vackert. Läste nånstans att det lönar sig att stanna på de bredare stigarna på grund av skallerormar. Tycker att det är både spännande och läskigt med alla vilda djur.

När vi kom tillbaka till stallet hade Frida dykt upp med en klient. Ville egentligen prata om allt och ingenting med henne, men eftersom hon jobbade höll jag distans. OCH klappade en ung kalkon istället! TYPISKT, tänker ni nu. När man minst anar det dyker det upp en gosig kalkon.

Sen körde jag hem och redigerade Hannah & Amanda-manuset i några timmar. Nu ska vi fira Majlis ordentligt. Två år är ändå en ålder värd att hurras för.