Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Browsing Category

Helsingfors

Helsingfors Resa Stockholm

Hela havet stormar

15 december 2018

När jag ännu bodde i Finland och hälsade på i Sverige tyckte jag alltid att kundservicen var så härlig i Stockholm. Folk småpratade i kassan och på restauranger, medan service på motsvarande ställen i Helsingfors mest handlade om att leverera det som beställts på bästa möjliga sätt med så lite kommunikation som möjligt. Finländsk service var som finländsk design, enkel, stilren och utan krusiduller.

Sen flyttade vi till USA och jag steg in i en helt ny nivå av snacksalighet och vänlig personal. Jag antar att det grundar sig i en öppnare kultur och i att många jobbar för dricks. Den här perspektivsförskjutningen ledde emellertid att jag tyckte folk var lite sura och dåliga på att kommunicera i Norden.

Fram tills förra veckan då vi tog Viking Gabriella över från Helsingfors till Stockholm och blev så varmt välkomnade på restaurangen att jag aldrig varit med om liknande. Alla var så gulliga och tillmötesgående och snälla mot Majlis och Vidde.


Följande morgon åt frukost på samma restaurang som vi åt middag på och fick samma varma bemötande. När vi gick ut hörde jag hur en av damerna sa till en annan (på finska): ”Majlis var lite purken i början, men sen blev hon på bättre humör”. Kändes så välkomnande, vill göra en shout out och tacka för trevlig stämning.


Kan för övrigt rekommendera att ta färjan över mellan Helsingfors och Stockholm på vintern. Så lugnt och skönt och mycket utrymme för den som är van vid sommarmassorna. På bilden ovan ligger Vidar och Magnus. Jag vet inte hur det är i era småbarnsfamiljer, men hos oss är nätterna en låg lek av Hela havet stormar där folk ständigt byter plats med varandra och ingen annan än jag vaknar där den lade sig på kvällen.

Helsingfors Personligt

Bästa vegetariska julmaten

12 december 2018

Vi har lämnat Finland och åkt tillbaka mot Sverige. Det är så känslosamt att ta farväl av alla jag tycker så mycket om i fosterlandet. Känner mig alltid alldeles dränerad och brottas med dåligt samvete kring om jag är den sämsta personen på jorden som flyttat så långt bort från syskon och föräldrar och vänner. Det är samma sak varje år. Ont i hjärtat. Borde jag byta ett vardagsliv i LA som jag verkligen älskar mot ett liv i Norden som jag kan lära mig att älska med människor jag älskar? Fattar att det inte finns ett rätt svar på frågan, men ältar den ändå varje gång vi är i Stockholm och Helsingfors.

Men vi byter fokus: Hallå där vegetarianer, veganer och flexitarianer! Kan inte ni tipsa mig om vad ni äter på julafton som är både stämningsfullt, men ingen med en puls har fått offra sitt liv för? Blomkålsgratän! Olika former av brysselkål! Potatislåda! Har försökt, men är själv inget stort fan av kålrot. Det är något för mustigt med smaken.

För de som är inbitna köttätare och vägrar acceptera ett helvegetariskt julbord kanske en kötträtt kan få ge vika för en vegetarisk. Som en inkörsport till att dra ner på det animaliska. För djurens och klimatet skull, tänker jag.

Helsingfors OOTD Personligt Resa Samarbete

Helsingfors är alltid hemma

10 december 2018

Imorse träffade jag min vän och före detta kollega på Café Engel vid Senatstorget. När jag promenerade från Järnvägstorget till Café Engel textade Karin mig och sa att vår gemensamma kompis Calle satt på cafét. Det skulle inte vara nåt speciellt med det ifall inte Karin och jag träffats för första gången på samma café år 2007. Calle var också med i egenskap av avgående chefredaktör, medan jag var tillträdande. Efter den gången trodde jag att Karin avskydde mig och i hemlighet var förälskad i Calle. Senare visade det sig att min analys var så långt från sanningen man kunde komma. Karin är en idag en av mina närmaste vänner.

För den som tycker att mina kängor är exceptionellt snygga vill jag meddela att de är en present av Gram Shoes och otroligt sköna på fötterna.

 

När jag kommer till Helsingfors går det fem minuter och sen känns Los Angeles som en avlägsen dröm. Det är som om jag kan varje gatustump och kullersten. Mina ben vill ta en rask promenad till hemmet på Styrmansgatan. Det sagt finns det ju nya enheter i min födelsestad, bland annat Ode, det nya Centrumbiblioteket. Där svängde jag förbi igår kväll med en gammal vän jag inte sett på tio år. Konstigt hur inte så mycket hade förändrats i vår vänskapsrelation. Efteråt gick vi på middag och satt krav tills personalen slängde ut oss.

Resten av mina få dagar här i stan har jag träffat annat folk som står mig gärna och nu är jag hemma hos syrran igen för att äta rester av vår julmiddag.

Förresten, mina (fejk)läderbryxor är sex år gamla och så slitna (och älskade) att jag knappt kan trä på dem längre. Jag köpte dem på H&M i USA. Hojta om någon av er vet var jag skulle kunna köpa ett par liknande. Tack förhand! Nu ska jag hänga med det här gänget.

Helsingfors Personligt

Blinier på julbordet

9 december 2018

Jag befinner mig hos min mamma i Finland och har ett krassligt internet, men saknar er! Vi har ätit blinier med rom, rödlök och smetana med min syrra och hennes familj. Det äter vi vanligtvis på julafton, men eftersom vi kommer att fira jul på olika kontinenter beslöt vi oss för att tjuvstarta med blinierna.

Hemma hos mamma, i den forna bastukammaren, ligger det minst tio-tolv lådor Magnus och jag fyllde med våra saker när vi 2013 flyttade till LA. Då var planen att vi skulle stanna i ett år och sedan packa upp allt igen. Klipp till julen 2018 då vi fortfarande bor i LA och jag inte saknar en enda av sakerna i lådorna. Varje år brukar jag ändå göra en tur ner till källaren och plocka fram klädesplagg och grejer jag ger bort till min syster eller kompisar. Det är direkt renande att långsamt se hur antalet lådor minskar. Jag är tacksam över att vi var kloka nog att sälja och ge bort alla våra möbler redan 2013.

Den forna bastukammaren är också en påminnelse om hur mycket pengar jag genom tiderna lagt på saker som idag inte har någon plats i mitt liv. Och hur mycket saker som redan existerar och borde finnas hos någon annan som verkligen skulle använda dem istället för att bara vänta på en oklar framtid hos Maggan och mig. Lovar varje år mig själv att sälja allt på loppis inkommande sommar, men hittills har det aldrig blivit av. Satsar nu på sommaren 2019.

 

Syrran slängde fram en bild på min mormor och hennes två systrar. Karin längst till höger fyllde för övrigt 104 i förrgår. Ganska aktningsvärd ålder ändå.

Helsingfors

Vem Vad När: Peppe Öhman

7 oktober 2018

I somras fick jag vara med i det lekfulla frågesporten Vem Vad När på Yle Fem.  Känner mig äntligen som NÅGON i Svenskfinland. Det sista Magnus sa innan jag drog iväg på inspelning var ”Peppe, det här är TV. Det är viktigare att du är rolig än att du vet allt!”. Det var gulligt att se honom orolig över att andra också skulle se vilken otrevlig besserwisser jag är.

 

Ställ in er VPN på Finland och klicka på länken till programmet. Temat är 1990-tal och vem gillar INTE det? Jag lovar att det slutar bra! Och så får ni se mig snyggt sminkad också. Och Sonja som programledare!

Helsingfors

Vem Vad När den 5 oktober

5 september 2018

Den 5 oktober är jag med i den roliga frågesporten Vem Vad När på Yle Fem. Jag vill att ni skriver upp det och kollar. Magnus var VÄLDIGT noga med att jag skulle fokusera på att vara rolig istället för att VETA saker. Ingen gillar en besserwisser. Hur det gick med den saken får ni avgöra. Okej, ni vet ju hur det ÄR med den saken. Men väldigt kul var det ändå och jag fick lite extra tid med en av mina bästisar Sonja!

Ursäkta ytlig notering, men visst är det snyggt med svart nagellack och ett proffs som målat det. Är så oerhört dålig på att lacka mina egna naglar (gör det dock 99 procent av gångerna jag har nagellack). Jag har inte tålamod att låta det torka, struntar i över- och underlack och så dyker det ALLTID upp ett barn och förstör. Det är som om de kan lukta till sig nylackade naglar.

baby Feminism Helsingfors

Rädd för att resa med barnen

15 juli 2018

Jag har precis anlänt till vår sommarstuga i Ekenäs efter ett dryg av resande. Vi lämnade Stockholm på lördag eftermiddag, tog färjan till Helsingfors och körde sedan till Ekenäs. Eller först åt vi frukost hos Anne, men det är en annan mycket mer inspirerande historia.

Det här med ett resa för barn är något jag bävar för, jag är nämligen ganska dålig på att resa ensam med två barn. Det här säger jag inte för att kokettera (så där som någon i en intervju jag gjorde nyligen sa att hen ”inte gillar att göra tråkiga saker, bara roliga” och man ba ”alltså WOW så originellt!”), utan snarare för att jag är lite rädd för att resa med barnen. Jag blir lite svettig när jag tänker på att Majlis ska bajsa på ett olämpligt ställe eller få ett raseriutbrott på restaurangen eller att jag inte ska få in barnvagnen i kupén eller glömma att ge dem mat. Och att jag inte kan hantera konsekvenserna. Bara går därifrån och aldrig mer ser mig om liksom.

Jag har inte heller samma oändliga tålamod som Magnus verkar ha när han hänger med barnen. Maggan går helt in i att hans uppgift ÄR att vara med ungarna, medan jag suktar efter att få jobba lite, läsa en bok eller ta ett glas vin, blir irriterad när det inte funkar och tar ut irritationen på ungarna. Vidar och Majlis vann med andra ord inte jackpotten när de fick mig till mamma, men tänker att jag är inspirerande på andra sätt. Kanske.

Nu är vi i alla fall framme, har ätit nypotatis och sill och jag har badat inte mindre än TVÅ gånger med barnen. Var otroligt nöjd med mig själv efter det. Kräver uppenbarligen inte så mycket av mig själv som förälder.

Ja och så förklarade Vidar något i bilen använde ordet ”purse” och frågade om jag visste vad de betydde. När jag sade att det är en sorts väska som damer ofta använder såg han strängt på mig och sa: ”Män kan faktiskt också ha handväskor. Det finns ingenting som pojk- och flicksaker, det finns bara saker”. Mitt modershjärta exploderade.

 

Helsingfors Resa

Resa mellan Helsingfors och Stockholm

22 juni 2018

Ingen läser väl bloggar på midsommarafton, tänker ni kanske nu. Men på den här bloggen är alla dagar jämlikar och därför fortsätter jag med inlägget om besöket i Finland. Det sista jag gjorde innan jag lämnade Finland var att svänga förbi mitt förlag Schildts och Söderströms för att skriva på kontraktet på hästboken. Eller okej det var det nästsista, det sista jag gjorde var att skåla för hästboken på Holiday med min före detta styvmor. Eller är styvmor kanske en evig titel?

Sedan skyndade jag vidare till Vikingterminalen där jag mötte upp Magnus, Vidar och Majlis, min svärmor Diana samt min pappa och hans fru Sholpan.


Vi checkade in och eftersom jag bestämt mig för att alla små segrar ska firas (och glädjen alltid ska tas ut i förtid för då får man i bästa fall vara glad två gånger) skålade jag en gång till i hytten med gänget. Sedan skickade Maggan och jag ut barnen och far/morföräldrarna för att vi skulle kunna spela in ett avsnitt av podden.

När jag för några år sedan kom på idén att bjuda med den äldre generationen på kryssning medan vi reste mellan Stockholm och Helsingfors ansåg jag mig själv vara ett geni. Håller fast vid det än i dag (anspråkslös som jag är). Ett perfekt sätt att umgås på och förena nytta med nöje, eller nöje med nöje, menar jag1 Se bara så glada pappa och Sholpan är.

Vi åt skaldjur och pratade och allt var så bra det kunde vara. Ja, tills det senare på kvällen blåste upp ordentligt. Både Vidar och jag blev riktigt sjösjuka och var tvungna att försöka sova bort det medan vågorna kastade sig mot fönstren.

 


Följande morgon mådde alla som vanligt igen och vi träffades på frukosten. Otroligt skönt att vara fem vuxna på två barn. Det borde egentligen alltid vara normen. Nu är vi tillbaka i Stockholm och ska fira traditionell stadsmidsommar. Hoppas att ni har det riktigt, riktigt fint. GLAD MIDSOMMAR!

Brunch Helsingfors Resa Restauranger

Stockholm- Helsingfors -Ekenäs

20 juni 2018

Jag har befunnit mig i en intensiv radioskugga och därför haft en hel dag av bloggpaus. Försökt svara på alla kommentarer, vill inte att ni tar det personligt om jag glömt bort någon. Ska vi köra en detta har hänt? JA!

Vi tog Viking Line över till Stockholm och hade en hytt med balkong. Otroligt lyxigt och trevligt. Våra barn sover överlägset bäst på en färja mellan Sverige och Finland.

Vi anlände till ett Helsingfors där full sommar rådde och checkade in på St George som såg ut som ett hotell i en Wes Andersson-film.

Rummen var stora och fina och såg så här välstädade ut i ett kort kort ögonblick, sedan bredde vi ut oss över varje liten millimeter.

På hotellet fanns också en stor vinterträdgård där man kunde sätta sig för att jobba, ha en after work eller bara chilla. Tycker att det finns för få hotellobbyn med rum för häng i Helsingfors. Eller nu finns det ju ett! Se det som ett tips.

Sen blev det ju middag och mys med goda vänner på yes Yes Yes. Hade en splitterny klänning från H&M och ett GOTT HUMÖR i bagaget.

Följande morgon åt jag frukost med Karin på hotellet. Saknar henne i mitt vardagliga liv, men lobbar för att hon och Linn med familjer ska fira påsk i LA 2019.

Följande dag hängde vi med en syster och senare med Ida-Lina och Theo Gamla kyrkans park. Majlis och Theo promenerade iväg sida vid sida och pratade nån slags bebiska som ingen av oss förstod. Mycket gulligt.

På lördagen åt jag frukost med Basse (tänk att det fanns en tid när vi lunchade flera gånger i veckan) och smet sedan över gatan till G18 och Parad där jag skulle medverka i frågesport/lekprogrammet ”Vem Vad när”. En gång i tiden medverkade jag i morgon-tv varje månad och blev sminkad på exakt den här platsen. Det var tider det.

Till saken hör att Sonja är programledare för ”Vem vad när” så jag fick en chans att prata lite mer henne också. Mer efter inspelningen då vi tog ett glas på uteserveringen till St George. Saknar henne också.

Skådespelaren Maria Sid (uppe till höger) var en av lagledarna i frågesporten. Bra person, hon också. När allt var klart plockade Magnus upp mig. Han hade bilen full av barn och min mamma och grejer. Vi åkte ut till min mammas sommarställe utanför Ekenäs.

Jag doppade mig i havet, badade bastu, läste Rick Boy och kom inte ut på nätet. Barnen strövade omkring på området och bekantade sig med den finländska naturen.

Vi bäddade syskonbädd (bokstavligen) åt dem på golvet och det var otroligt gulligt. Sen rullade Majlis in under sängen på morgonnatten och gulligheten utbyttes i gallskrik.

Ojojoj så mycket bilder och information. Jag känner mig som en moster påå 1980-talet som tvingar sina släktingar att kolla på en två timmar lång diabild-rulle från semestern på Mallorca. Tar en paus och fortsätter senare.

Helsingfors Los Angeles Personligt

Det ständigt dåliga samvetet

18 juni 2018

Fråga: tror ni generellt att kvinnor generellt drabbas oftare av dåligt samvete än män? Min teori är att kvinnor i vår kultur uppfostras till att inte bara ta ansvar över att andra människor har det bra, utan också att ta ansvar över andra människors känslor. Män lever med en större frihet i att göra vad de vill. Nu tycker jag inte att mannen ska vara normen och det en strävar efter, det är alltid bättre att ta andra människor i beaktande. Önskar bara att jag kunde njuta fullt ut av våra nordiska besök.

Jag befinner mig på min mammas sommarställe och har det underbart. Hela mitt väsen har gått in i semesterläge och minsta lilla arbetsuppgift känns oerhört jobbigt och onödig. Jag skulle njuta fullt ut om jag inte kände ett intensivt dåligt samvete över att vi bara är här en kort tid och sen åker tillbaka till L.A. Att jag genom att leva på en plats som gör mig väldigt lycklig samtidigt berövar min och Magnus mamma den vardagliga kontakten med sina barn och barnbarn. Ja och själva blir de inte yngre precis.

Det skulle såklart inte vara en katastrof att flytta till Helsingfors eller Stockholm, men om vi gjorde det nu skulle det inte vara för vår egen skull.