Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Browsing Category

Los Angeles

Los Angeles OOTD Personligt

Snyggaste jeansen och dåliga veganmat

30 november 2018

Hörni, tack för era tankar och kommentarer på inlägget under! Jag älskar att jag kan vara så transparent med er och liksom vara fråga istället för att fundera ut nåt slags strategi ensam. Det ligger en Swish-symbol i högerballen (hehe) ifall någon får feeling och vill betala för materialet som publiceras här. Jag gick också igång på Patreon-idén kring exklusivt material och fick en idé jag ska presentera så fort jag hittat en bra teknisk lösning till. Tror att den komma att göra alla glada!

Men först, låt mig få berätta om min dag. Jag började givetvis med att åka till stallet, men den här bloggen svämmar över av hästbilder så jag tänker hålla mig från att publicera såna idag. Istället blev det en bild på jeansen jag drog på mig efteråt. De jag fick av Cissan (jag satt bredvid ryska Marie Claires moderedaktör på en middag tidigare i veckan. Hon tyckte de var de snyggaste jeansen genom världshistorien. Allt kredd till Cissans modenerv).

Magnus skulle kolla in en studio i Hollywood och Majsan och jag hängde på. Hollywood är för övrigt inte alls så glamouröst som det kanske låter. Det är bara en del av LA med slitna hus, billboards och hamburgerrestauranger. Det roliga var att på väg in till studion stod det några svenska producenter och låtskrivare vi känner på gården. LA är en stor, men ändå ganska liten stad.

Jag älskar att åka på upptäcktsfärd i nya delar av stan och övertalade Magnus att vi skulle äta lunch i närheten. Det blev veganrestaurangen Crossroads, som jag hört mycket gott om. Jag grämde mig först över att inte ha pressat in den i LA guiden jag skrev för nåt år sen, men lyckligtvis var min mat inte alls speciellt god (nåt slags vegan-benedict). Magnus åt däremot en bra vegansk pasta bolognese.

Väggen utanför restaurangen hade en otroligt behaglig färg och Magnus fick att ta några bilder på Majlis och mig. Jag kände mig fin idag (trots att jag inte ens tvättat håret efter ridningen). Skorna är Blankens La Bre, tröjan fick jag av Karine en kväll när jag frös och hatten är Anine Bing,

Sen åkte vi hem och anlände precis klockan tre till skolan för att hämta upp Vidde. Resten av dagen har jag kört pomodoro-metoden och redigerat manus. Texten känns helt okej i dag.

Los Angeles Personligt

En lördag förmiddag

24 november 2018

Magnus säger alltid att hans psykiska välmående och magen sitter ihop. När han håller på att få magsjuka blir han också mentalt sämre. Jag har känt mig lite nere i några dagar. Eller mest trött och liksom uppgiven. På fredag morgon fick jag bara i mig en halv banan, ville kräkas bara jag tänkte på mat, men beslöt mig ändå för att åka till stallet på förmiddagen. Nån måste ju rasta Rupert (tänkte på att jag borde jobba bort rädslan för att göra någon besviken). Jag tog det ganska lugnt på hästryggen, men var ändå så slut i kroppen att jag knappt kunde köra hem.

Väl hemma strandade jag i sängen, steg endast upp för att spy och sov sedan i goda sexton timmar (tänkte blogga och fråga er om era bästa tips mot illamående, men var för svag). Under tiden hade resten av familjen fest i soffan med sushi, chips, glass och ”Back to the Future” del 1 och 2. Mådde betydligt bättre när jag vaknade i morse och föreslog frukost på stan. Fick inte i mig mycket, men det var i alla fall skönt att komma ut.

Medan Vidde fick sitt hår klippt (dyrt och ganska dålig klippning), spatserade Magnus, Majlis och jag upp och ner längs med vår hemgata Montana. Tänkte på hur lyckligt lottade vi är som får bo på ett ställe där man kan promenera till gulliga små affärer, restauranger och caféer.

När Vidde var färdigklippt gick vi vidare till en kvinna som ville ge bort en påsen med målfärg för barn. Älskar Facebook-gruppen Buy Nothing Santa Monica. Efter det var jag så trött att jag på allvar kunde ha lagt mig ner på gatan för att sova en stund. Klarade mig ändå hem och ska sova en stund nu.

Los Angeles Vänner

Thanksgiving i LA

22 november 2018

Det finns mycket man kan säga om Thanksgiving och pilgrimerna som mördade ursprungsbefolkningen. Som utlänning har jag lite svårt att gå helhjärtat in på just det. Men jag älskar tanken bakom en helg där man samlas med familj och/eller vänner, äter gott och pratar om vad man är tacksam över.

Nu himlar ni med ögonen och tycker att det är lITE VÄL amerikanskt att sitta runt ett bord och prata om vad man är tacksam över, men det är faktiskt ganska mysigt. Och en bra genomgång av vad folk har funderat på och sysslat med året som gått. Vissa saker är kanske STATING THE OBVIOUS men ändå bra att säga högt.

Jag är tacksam över alla otroligt roliga skrivuppdrag jag fått i år. Att kunna utvecklas som skribent och nosa på en ny bransch. Jag är också tacksam över alla hästar i mitt liv. För att inte tala om alla vänner. Det är otroligt fint att i vuxen ålder hitta människor som så fort kommer en så nära. Är inte speciellt tacksam över Los Angeles-trafiken på kvällen före Thanksgiving, men glad över att Magnus och jag fortfarande har något att prata om när en enkel resa tar över en timme.

Vi åt otroligt mycket, barnen sprang omkring och stojade och när det började regna och all rökluft från veckorna innan försvann gick vi ut en stund och såg dropparna falla ner i poolen. Väldigt mysigt. Dessertpatrullen hade köpt glass varav en smak var milkshake and fries. Då älskar man USA lite extra mycket.

Innan vi vid midnatt åkte hem gav Cissan ett par jeans till mig som inte passade henne. Blev glad eftersom de var så snygga. Här är en bild på dem från i dag. (ja och på tal om att sova så sov jag så fruktansvärt kort natten efter den här middagen att jag var tvungen att ta en ordentlig tupplur mitt på dagen i dag för att orka med årets andra Thanksgivingmiddag).

Los Angeles Personligt Restauranger

Los Angeles bästa thairestautang

18 november 2018

Ibland kräver bloggen också lättsamma beskrivningar av dagen som gått, bland annat om thaimat. Igår, lördag, hade jag en av de dagar jag avskyr mest. Luften var ännu superdålig på grund av bränderna så vi ville inte ta ut barnen. Magnus låg i sängen och klippte podd, sov, kollade på Netflix och jag liksom kände hur livet bara rann ut som sand mellan mina fingrar. Jag avskyr att bara stanna inne en hel lördag. Eller i teorin kan jag tycka att det låter mysigt, i praktiken avskyr jag det. (på kvällen åkte vi hem till familjen Blankens på middag och det var ju otroligt trevligt, men då var det redan kväll). Här är en otroligt fin bild på Majlis, Goldie och Anne.

Eftersom Magnus känner mig bättre än någon annan sa han att söndagen fick bli min dag. En dag då jag fick bestämma vad vi skulle göra. Hästarna fick igår komma hem till Topanga och jag föreslog att familjen skulle hänga med mig till stallet. Det var inte precis drömscenaroit för de andra (förutom Majlis), men ingen gnällde. Vidar fick rida en stund på snälla Rupert (här ser ni också mina ridbyxor!).

 

Efteråt var alla ganska hungriga. Vi var lite nyfikna på hur Malibu såg ut och svängde norrut från Topanga. Vi kom ändå aldrig längre än till Cholada, en av LA:s bästa thairestaurangen, rakt på PCH. Det blev en sen lunch där och till min stora glädje beställde Vidar på eget initiativ en Tom Yum-soppa.

Magnus och jag delade en Singha och pratade om en roadtrip vi vill göra efter jul. Bara följa 10:ans motorväg så långt vi orkar.

Hästar Los Angeles Podcast

Selfcare i prestationssamhället

16 november 2018

När jag skriver det här har jag precis textat med hästen Ruperts ägare som sitter fast i sitt hus i Topanga. Det råder fortfarande evakuering och inreseförbud och om han och hans fru lämnar hemmet får de inte resa tillbaka. En kan ju ha åsikter om att trotsa evakueringen, men tydligen har polisen åkt omkring i bergen och haft folk att skriva under på papper där det står att de stannar trots polisens och brandkårens rekommendationer. Luften är usel här i Santa Monica.

Hästarna är fortfarande kvar på Los Angeles Equestrian Center i Burbank. Det är tre olika motorvägar på andra sidan stan från oss. Jag har åkt dit hela veckan, men håller ledigt idag på grund av massor av jobb. Igår när jag red höll det på att blåsa upp och jag blev genast illa till mods. Blåser det sprids elden lättare. Nästa vecka ska det regna. Det är såklart bra, men regnar det ordentligt kommer det att leda till lerskred eftersom bränderna förstört träd och annan vegetation som håller jorden på plats. Usch vad jag klagar.

Här kommer något positivt! Marianne och jag spelade in en podd om att tagga ner på prestationerna när det är som mörkast ute och istället idka lite selfcare.

Los Angeles Podcast Vänner

Middag med Anine Bing och dålig luft

15 november 2018

Igår åkte jag in till West Hollywood för att gå på en middag som Anine Bing ordnat tillsammans med Hästens sängar. Den dyraste sängen kostade knappt 190 000 dollar och kan bara tillverkas av fem personer i världen. Den vanligaste Hästenssängen som köps i USA kostar ca 40 000 dollar och i Sverige 15 000 dollar. Där har ni lite sängkuriosa. Mycket trevlig middag var det. Här testar jag 200 000 dollarssängen med min kompis Sofie.

På vägen in till WeHo mötte jag minst tjugo polisbilar med fulla sirener. Jag vet inte exakt vad det handlade om, men trafiken var galnare än vanligt och det tog mig nästan en och en halv timme att åka in (i jämförelse tog det tjugo minuter att åka hem igen några timmar senare). Anna-Maria som tagit mina författarporträtt mig både för ”Livet & Patriarkatet” och ”Ett himla tjat om hästar” fotade tillställningen och berättade för mig att hon sedan i lördags haft näsblod på grund av den dåliga luften här nere i Santa Monica. Jag är också snorig och har huvudvärk.

Det här blev en jättelång brygga till att vi talar om bränderna i veckans pinfärska Magnus och Peppes podcast. Där blir det också pressfrihet i USA och CNN-reportern som fått sin pressackreditering indragen, om Melania Trumps politiska inflytande och vad Magnus irriterar sig på i mig den här veckan. Happy lyssning!

Och ett STORT TACK alla ni som betalar 2,80 i månaden för denna podcast. Ni är framtiden! Älskar att det mellan lyssnarna och Magnus och mig inte finns något företag som mellanhand. För er som inte ännu betalar, men gärna vill vara en person som gör det är det bara att trycka på ikonen i högerbalken på den här bloggen. TACK igen!

Los Angeles Personligt

Vi lämnade Santa Monica

12 november 2018

Tack för omtanken här! I går åkte vi ut till öknen med några kompisar. Det kändes en smula dramatiskt att packa ner pass och födelsebevis på ungarna, men better safe than sorry, som amerikanen säger. På vägen ut såg vi en liten brand, men när vi kom fram var luften frisk. Vi lät ungarna plaska sig trötta i poolen och satt själva och följde med nyhetsflödet. Magnus gjorde pratade om situationen både på Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgon. Själv skrev jag för Hufvudstadsbladet och Vasabladet.

Imorse pratade jag med kompisar uppe i Topanga. De hade blivit beordrade att lämna sina hem, men ändå stannat kvar. Är orolig för dem. Imorgon är ändå planen att åka tillbaka till Santa Monica. Tänker åka via hästen Rupert som är evakuerad i Burbank och se hur han mår. Vinden har mojnat idag, men det ska blåsa upp imorgon igen. Här kan ni läsa mer om bränderna.

Jaja, ville bara berätta att jag mår bra och tacka er för omtanken.

Jobb Los Angeles

Det brinner i Los Angeles

10 november 2018

Det brinner som bara den här i Los Angeles och jag har skrivit artiklar och gjort intervjuer hela förmiddagen. Resten av familjen tog bilen till ett födelsedagskalas och några timmar senare hoppade jag på cykeln för att joina dem. Ute på gatan var det tjockt av rök och det var obehagligt att andas.

Jag svängde ändå ner till stranden och passade på att ta några bilder medan jag ändå var ute. Jag hade föreställt mig öde gator, nån enstaka person med munskydd, men det fanns en hel del turister på strandpromenaden, till och med folk som joggade i röken.

Alla hästar är för övrigt evakuerade från mina Topangastall. En del hästar, hundar och alpackor står nere på Malibustränderna. De hästar jag brukar rida finns tillfälligt på Los Angeles Equestrian Center. Får panik när jag tänker på alla vilda djur som stryker med.

Los Angeles

Malibu evakueras på grund av bränder

9 november 2018

På väg till stallet imorse såg jag ett jättestort rökmoln ovanför bergen. Jag avgjorde att det låg tillräckligt långt borta för att vara ofarligt, men när jag kom fram hade alla hästar namnlappar ifall av att de måste evakueras. Jag red en sväng och min annars så lugna häst Rupert var ovanligt hispig.

När jag var färdig ringde Magnus stallets kontor och var orolig. Mobiltelefoner funkar sällan i stallet och inte alls i Topanga och Malibu visade det sig senare. Han hade kollat på lokal-tv som rapporterade om att två tredjedelar av Malibu evakueras och PCH på många ställen är avstängd. Folk uppmanades att inte ta små bergsvägar, men så fort som möjligt lämna sina hem (hur den kombinationen nu ska gå ihop). Jag körde hem, det tog lite längre än vanligt, men gick bra. Det var först när jag själv satte mig framför tv:n som jag blev lite post-nervös. Det ser onekligen livsfarligt ut med den hårda vinden och elden som sprider sig i expressfart.

Igår satt vi på middag på Malibu Pier. Det var en vacker kväll, men ganska blåsigt. Taklamporna gungade och vi var tvungna att hålla i glasen så de inte skulle välta. Det var ändå en varm vind som inte störde oss nämnvärt. Då fanns inte en tanke på eld, nu skulle det inte vara möjligt att ta sig ut dit.

Skrev lite om bränderna på HBL-bloggen.

Los Angeles

Inspiration för Halloween

30 oktober 2018

Glad Halloween på er! Jag är inget fan av skräck, är helt enkelt för mörkrädd. Jag brukar kokettera med att det beror på alla Stephen King-böcker jag läste i tonåren i kombination med livlig fantasi, men i praktiken är min skräckaversion bara mesighet. Jag vägrar att åka i Spöktåget på nöjesfält (såg ni klippet där Ellen Degeneres skickade in Chrissy Teigen i ett Haunted House på Universal Studios? Jag skulle ha DÖTT). Jag också folk (Karin L) berätta skräckfilmer för mig istället för att se dem själv. På den nivån är jag.

Jag kan också tycka att folk går liiiite får långt när de gör om sina hus till skräcklabyrinter och anställer skådespelare för att skrämma folk den 31.10. Samtidigt är jag också imponerad av hur ALL IN amerikanerna går på Halloween. Eller de gör väl alltid det. More is more. Kan också gilla att Halloween verkar vara en högtid som alla vill vara med på, oberoende av ursprung och religion och kultur.

Det är så sjukt mycket folk i just dessa kvarter på onsdag kväll och eftersom jag ändå brukar springa förbi de bästa husen när jag är ute och joggar tog jag några bilder häromdagen. Det känns lite integritetskränkande att fota andra människors hus, men det är svårt att motstå. Går förresten folk i de här husen helt coolt och lägger sig omgiven av mördarclowner?

Älskar att vissa är så politiska. Varför inte passa på att undervisa lite när det ändå kommer att passera tusentals personer under en kväll (allt godis som delas ut i det här huset är fair trade). Just de här typerna har också de snyggaste dekorationerna. Firar ni förresten?