Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Browsing Category

Los Angeles

Los Angeles Personligt

Vinter i Los Angeles

5 januari 2019

Första året vi bodde i Los Angeles var det visserligen en ovanligt varm vinter med kring 25 grader. Grannarna tyckte ändå vi var tokiga som badade i poolen i januari. Jag undrar om det är min kropp som anpassat sig till ett varmare klimat eller om vintrarna helt enkelt varit svalare sedan dess, men jag skulle inte drömma om att doppa mig nu. Har inte gjort det sedan 2013-2014.

Jag vill helst att det ska vara varmt hela tiden och kan inte påstå att jag saknar snön och kylan i Finland. Jag trodde på allvar att nordbor här i Kalifornien fejkade att de längtade efter en snörik och krispigt kall vinter, men har på sistone insett att det faktiskt finns folk som gillar sånt. De åker iväg för att åka skidor i Mammoth och Lake Tahoe. Fattar det på en TEORETISK nivå, men kan ej relatera.

I Santa Monica/Venice är det mellan 15-20 grader varmt. Svalare på natten. När vi har gäster från Norden den här tiden på året är jag enormt stressad över vädret. Jag skrev lite om det på Hufvudstadsbladetbloggen. Om hur jag vill att det ska vara varmt och skönt och helst badväder för gästerna skull och känner mig som en dålig värdinna ifall det regnar. Jag kollar väderappen oftare än Instagram för att mana fram värmen. Det här året har vi inte haft besök och jag har bara njutit av att det varit perfekt svalt springväder. I dag ska det dessutom regna. Otroligt mysigt.

Igår tvingade jag familjen med ut på en promenad längs med Venice kanalerna. Jag är en sån person nuförtiden, en som tvingar familjen att promenera för att få ”lite frisk luft”. I Venice är det visserligen mer weed än syre i luften, men utsikten är fin.

På de små broarna som leder över kanalerna (som djupast 30 cm vatten) var det omöjligt att inte lajva en scen ur en viss åttiotalsfilm. Min familj stod som levande frågetecken och stirrade på mig. Ingen kom ens med ett förslag på vilken klassiker det kunde vara. Jag var djupt besviken. Lyckligtvis visste alla på Instagram vilken film jag syftade på.

Jaja, nu började det regna så jag ska placera mig i soffan och läsa The Final Testament of the Holy Bibel av James Frey. Jenny rekommenderade den för minst ett år sedan. Jag köpte den, men först nu läser jag. Har slukat de första 60 sidorna och längtar efter att få fortsätta.

Brunch Los Angeles Personligt Vänner

Gott nytt år 2019

31 december 2018

Vet ni, jag orkar inte med några detaljera genomgångar om vad som hände månad för månad 2018. Jag fattar att många som gör årsredovisningarna gör dem mest för sig själva, men som läsare är det icke mina favoritinlägg. Tycker själv det är dötråkigt att leta upp gamla bilder och minnas gama händelser, men det kanske beror på att jag är så dålig på att organisera foton och glömmer allt jag gjort så fort det är gjort.

I år fick jag i alla fall skriva på två bokkontrakt och köpte den här plajettklänningen för att fira. Sen kom aldrig rätt tidpunkt och jag blev heller inte bjuden på några fester där jag kunde ha paljetterna. Klänningen har sorgligt nog hängt i mitt skåp sedan i våras. Nu på nyårsafton beslöt jag mig ändå för att det får vara nog och drog på mig den för vår lilla familjebrunch på stranden.


Ett nyårslöfte blir därmed att vid sidan om att ta ut all glädje i förtid (i bästa fall får jag vara glad två gånger) också genast fira alla små segrar och framgångar. Det behöver inte vara stora grejer och firandet måste inte bestå av 50 gäster och den dyra champagnen, men jag ska stanna upp och glädjas då någonting gått vägen. Tror att sånt gör en lycklig.

I år fick jag också tillbaka en god vän jag inte pratat med på tio år. Det gjorde mig enormt glad. Fasiken hörni så det är fint med vänner. Kollade på en Ted Talk som handlade om hur det som får folk att leva länge och må bra är BRA relationer. Det räknas alltså inte om man har en massa folk omkring sig, men de är rövhattar. Tänker att ni som läser och kommenterar på den här bloggen är en delorsak till att jag mår så bra.

Slutsats: År 2018 har behandlat mig väl. Jag har fått skriva, översätta min första bok, fått nosa på en ny karriär, haft det otroligt bra med Magnus och barnen, ridit en massa hästar, simmat i havet, känt en stor kärlek gentemot mina vänner, sagt nej och tackat ja. Spontant kan jag inte komma på några större missöden. Jag antar det funnits och kommer såna också, men orkar inte tänka på dem nu. Gott nytt år, vänner! Låt oss göra vårt bästa för att 2019 ska bli ett magiskt år!

Los Angeles Personligt

Cykla till Venice

30 december 2018

På många sätt vill jag framstå som en intellektuell och tänkande människa, men jag älskar också The Bachelorette Australien. De senaste dagarna har Magnus och jag plöjt igenom hela säsong tre och tillåtit oss själva att gå all in. Liksom leva med karaktärerna. När jag kokar kaffe på morgonen kan jag vända mig mot Magnus och säga: ”Tror du att Jarrod någonsin skämtar om sig själv?” och när Magnus kommer in efter att ha fört ut soporna kan kan stanna upp och fundersamt mumla för sig själv ”Jag kan inte fatta att James åkte ut, han bjöd VISST på sig själv”. Stark säsong.

Vid sidan om maraton i röv-tv klipper och fixar Maggan också rekordmånga poddar. Det trillar in allt fler och speciellt kul är det att se att allt fler företag och organisationer är intresserade av egen podcast. Somliga använder det för att marknadsföra sig utåt eller berätta för sina redan befintliga kunder och samarbetspartners var de sysslar med. Andra vill ha en podcast för att hålla de anställda inom företaget uppdaterade. Kul är det i alla fall för Magnus som får lära sig lite om en massa olika branscher.

Man kan ändå inte stanna inomhus med tv och poddar HELA dagen. Eller det kan man, men vi hoppade på ett par cyklar och trampade till Venice. Det var inte HELT gnällfritt att ta sig dit, men på det stora hela en trevlig utflykt. Nere på Venice Boardwalk är det alltid kul att kolla på folk. Turister, konstnärer, skejtare, knarkare, uteliggare och surfare samsas om utrymmet. Sen är det alltid kul att komma tillbaka till lugna och trygga Montana Avenue.

Vi stannade en stund vid skejtarna och cyklade sedan hem igen. Funderade på att äta lunch på ett av strandkaféerna, men handen på hjärta är maten där inte speciellt god. Plus sand överallt. Plus dyrt. Plus fullt av turister i shorts.

Så vi åkte hem, jobbade lite, kollade på ett halvt avsnitt av The Bachelorette Australia. Sen kissade nån i sängen och jag tvättade lakan. Vi spelade in en podd. Jag läste lite i en bok och plötsligt hade dagen gått och det fanns bara en dag kvar av 2018.

Tänkte förresten på en grej. Jag har samma rosa tröja på mig på hur många bilder som helst på den här bloggen. Min spontana reaktion när jag lade upp dagens bildskörd var att jag måste visa mig i nåt annat ibland, men sen slog det mig att 2019 kanske handlar om att använda gamla favoriter hur många gånger som helst. Mycket hellre det än att köpa nytt hela tiden. Ett litet nyårslöfte är för övrigt att använda allt jag har. Inte spara på klänningar för ett speciellt tillfälle, smeta på med lyxiga hudkrämer jag har i skåpet, äta upp den goda chokladen och det fina vinet och klä mig i alla fina smycken jag fått. Saker är till för att användas och de gör ingen glad om de stannar hemma när jag går ut.

Los Angeles Vänner

Julafton med vänner

25 december 2018

Igår eftermiddag åkte vi ut till familjen Blankens för att fira julafton. Detta är bara tredje gången I LIVET som jag firar utan min ursprungsfamilj. En jul för länge sen befann jag mig i Havanna med en pojkvän, första året vi bodde i LA firade med några av Magnus kompisar som var på besök och i år blev det vår Los Angeles-familj Blankens.

Runt klockan ett tog vi bilen österut (gjorde carpool karaoke hela vägen från Santa Monica och Valley Village. Finns på min instagram ifall ni vill känna skamsköljningar).

Bilen var full av julklappar och jag hade samma klänning som på Cissans och Pers 10-årsfest i somras. Funkade bättre i den här lite svalare temperaturen om jag ska vara ärlig.

Vidar gick omkring och spelade melankoliska finska julvisor på dragspelet. Majlis förstörde Remys tåglek.

Vi ställde oss som vanligt i köket och hjälpte till synes till medan Cissan slängde ihop den sista julmaten. På bilden en av TVÅ stora flaskor julmust som vi släpade med från Sverige. Tydligen tar musten slut på Ikea redan i november och hittade inte mustessance i Stockholm.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sen gick Magnus ut för att uträtta ett ärende och missade jultomten som stormade in och pratade med bred finlandssvensk accent. En ganska vresig tomte om jag ska vara ärlig, men julklappar delade han ut. Senare spelade vi julklappsspelet där en två eller en sexa gjorde att man gick först välja och sedan byta julklapp med de andra kring bordet. Det kunde ha slutat i dålig stämning, men gjorde ej det.

Kvällen avslutades med rundpingis och sen häng ute vid poolen under filtar. Det började regna och myset var stort. Nånstans här tog jetlaggen Magnus så vi tog en Uber hem. God jul, eller god fortsättning kanske!

Los Angeles Personligt

God jul 2018

24 december 2018

När jag steg upp i morse hade Magnus redan vaknat och julpyntat det sista julpyntet och tänt ljus överallt. Radion spelade julmusik och det stod risgrynsgröt på spisen. Jag kände ett skönt lugn i kroppen. Det är ändå här jag ska vara just idag.

Igår åkte vi till Candy Cane Lane, som ligger precis söder om LAX, för att kolla på julgatan. Måste ändå respektera amerikanernas more is more-inställning till julpynt. Det slog mig också att ett besök på den här gatan kanske blir en tradition som barnen minns när de är stora (eller så tröttnar vi på att åka och det blir inget minne alls).

Hoppas att ni får en underbar jul! Och om den inte är så bra, kom ihåg, detta är bara en dag med otroligt mycket påklistrade förväntningar. Snart är den över och livet kan fortsätta som vanligt igen.

Jag är så glad och tacksam för att ni hänger här ibland <3 Nu ska jag äta lite gröt med familjen och kring lunch inleda julfriandet med några goda vänner. KRAM!

PS det ligger en julpodd i Magnus och min regi ute och väntar på att ni ska lyssna på dne.

Los Angeles OOTD Personligt

Snyggaste jeansen och dåliga veganmat

30 november 2018

Hörni, tack för era tankar och kommentarer på inlägget under! Jag älskar att jag kan vara så transparent med er och liksom vara fråga istället för att fundera ut nåt slags strategi ensam. Det ligger en Swish-symbol i högerballen (hehe) ifall någon får feeling och vill betala för materialet som publiceras här. Jag gick också igång på Patreon-idén kring exklusivt material och fick en idé jag ska presentera så fort jag hittat en bra teknisk lösning till. Tror att den komma att göra alla glada!

Men först, låt mig få berätta om min dag. Jag började givetvis med att åka till stallet, men den här bloggen svämmar över av hästbilder så jag tänker hålla mig från att publicera såna idag. Istället blev det en bild på jeansen jag drog på mig efteråt. De jag fick av Cissan (jag satt bredvid ryska Marie Claires moderedaktör på en middag tidigare i veckan. Hon tyckte de var de snyggaste jeansen genom världshistorien. Allt kredd till Cissans modenerv).

Magnus skulle kolla in en studio i Hollywood och Majsan och jag hängde på. Hollywood är för övrigt inte alls så glamouröst som det kanske låter. Det är bara en del av LA med slitna hus, billboards och hamburgerrestauranger. Det roliga var att på väg in till studion stod det några svenska producenter och låtskrivare vi känner på gården. LA är en stor, men ändå ganska liten stad.

Jag älskar att åka på upptäcktsfärd i nya delar av stan och övertalade Magnus att vi skulle äta lunch i närheten. Det blev veganrestaurangen Crossroads, som jag hört mycket gott om. Jag grämde mig först över att inte ha pressat in den i LA guiden jag skrev för nåt år sen, men lyckligtvis var min mat inte alls speciellt god (nåt slags vegan-benedict). Magnus åt däremot en bra vegansk pasta bolognese.

Väggen utanför restaurangen hade en otroligt behaglig färg och Magnus fick att ta några bilder på Majlis och mig. Jag kände mig fin idag (trots att jag inte ens tvättat håret efter ridningen). Skorna är Blankens La Bre, tröjan fick jag av Karine en kväll när jag frös och hatten är Anine Bing,

Sen åkte vi hem och anlände precis klockan tre till skolan för att hämta upp Vidde. Resten av dagen har jag kört pomodoro-metoden och redigerat manus. Texten känns helt okej i dag.

Los Angeles Personligt

En lördag förmiddag

24 november 2018

Magnus säger alltid att hans psykiska välmående och magen sitter ihop. När han håller på att få magsjuka blir han också mentalt sämre. Jag har känt mig lite nere i några dagar. Eller mest trött och liksom uppgiven. På fredag morgon fick jag bara i mig en halv banan, ville kräkas bara jag tänkte på mat, men beslöt mig ändå för att åka till stallet på förmiddagen. Nån måste ju rasta Rupert (tänkte på att jag borde jobba bort rädslan för att göra någon besviken). Jag tog det ganska lugnt på hästryggen, men var ändå så slut i kroppen att jag knappt kunde köra hem.

Väl hemma strandade jag i sängen, steg endast upp för att spy och sov sedan i goda sexton timmar (tänkte blogga och fråga er om era bästa tips mot illamående, men var för svag). Under tiden hade resten av familjen fest i soffan med sushi, chips, glass och ”Back to the Future” del 1 och 2. Mådde betydligt bättre när jag vaknade i morse och föreslog frukost på stan. Fick inte i mig mycket, men det var i alla fall skönt att komma ut.

Medan Vidde fick sitt hår klippt (dyrt och ganska dålig klippning), spatserade Magnus, Majlis och jag upp och ner längs med vår hemgata Montana. Tänkte på hur lyckligt lottade vi är som får bo på ett ställe där man kan promenera till gulliga små affärer, restauranger och caféer.

När Vidde var färdigklippt gick vi vidare till en kvinna som ville ge bort en påsen med målfärg för barn. Älskar Facebook-gruppen Buy Nothing Santa Monica. Efter det var jag så trött att jag på allvar kunde ha lagt mig ner på gatan för att sova en stund. Klarade mig ändå hem och ska sova en stund nu.

Los Angeles Vänner

Thanksgiving i LA

22 november 2018

Det finns mycket man kan säga om Thanksgiving och pilgrimerna som mördade ursprungsbefolkningen. Som utlänning har jag lite svårt att gå helhjärtat in på just det. Men jag älskar tanken bakom en helg där man samlas med familj och/eller vänner, äter gott och pratar om vad man är tacksam över.

Nu himlar ni med ögonen och tycker att det är lITE VÄL amerikanskt att sitta runt ett bord och prata om vad man är tacksam över, men det är faktiskt ganska mysigt. Och en bra genomgång av vad folk har funderat på och sysslat med året som gått. Vissa saker är kanske STATING THE OBVIOUS men ändå bra att säga högt.

Jag är tacksam över alla otroligt roliga skrivuppdrag jag fått i år. Att kunna utvecklas som skribent och nosa på en ny bransch. Jag är också tacksam över alla hästar i mitt liv. För att inte tala om alla vänner. Det är otroligt fint att i vuxen ålder hitta människor som så fort kommer en så nära. Är inte speciellt tacksam över Los Angeles-trafiken på kvällen före Thanksgiving, men glad över att Magnus och jag fortfarande har något att prata om när en enkel resa tar över en timme.

Vi åt otroligt mycket, barnen sprang omkring och stojade och när det började regna och all rökluft från veckorna innan försvann gick vi ut en stund och såg dropparna falla ner i poolen. Väldigt mysigt. Dessertpatrullen hade köpt glass varav en smak var milkshake and fries. Då älskar man USA lite extra mycket.

Innan vi vid midnatt åkte hem gav Cissan ett par jeans till mig som inte passade henne. Blev glad eftersom de var så snygga. Här är en bild på dem från i dag. (ja och på tal om att sova så sov jag så fruktansvärt kort natten efter den här middagen att jag var tvungen att ta en ordentlig tupplur mitt på dagen i dag för att orka med årets andra Thanksgivingmiddag).

Los Angeles Personligt Restauranger

Los Angeles bästa thairestautang

18 november 2018

Ibland kräver bloggen också lättsamma beskrivningar av dagen som gått, bland annat om thaimat. Igår, lördag, hade jag en av de dagar jag avskyr mest. Luften var ännu superdålig på grund av bränderna så vi ville inte ta ut barnen. Magnus låg i sängen och klippte podd, sov, kollade på Netflix och jag liksom kände hur livet bara rann ut som sand mellan mina fingrar. Jag avskyr att bara stanna inne en hel lördag. Eller i teorin kan jag tycka att det låter mysigt, i praktiken avskyr jag det. (på kvällen åkte vi hem till familjen Blankens på middag och det var ju otroligt trevligt, men då var det redan kväll). Här är en otroligt fin bild på Majlis, Goldie och Anne.

Eftersom Magnus känner mig bättre än någon annan sa han att söndagen fick bli min dag. En dag då jag fick bestämma vad vi skulle göra. Hästarna fick igår komma hem till Topanga och jag föreslog att familjen skulle hänga med mig till stallet. Det var inte precis drömscenaroit för de andra (förutom Majlis), men ingen gnällde. Vidar fick rida en stund på snälla Rupert (här ser ni också mina ridbyxor!).

 

Efteråt var alla ganska hungriga. Vi var lite nyfikna på hur Malibu såg ut och svängde norrut från Topanga. Vi kom ändå aldrig längre än till Cholada, en av LA:s bästa thairestaurangen, rakt på PCH. Det blev en sen lunch där och till min stora glädje beställde Vidar på eget initiativ en Tom Yum-soppa.

Magnus och jag delade en Singha och pratade om en roadtrip vi vill göra efter jul. Bara följa 10:ans motorväg så långt vi orkar.

Hästar Los Angeles Podcast

Selfcare i prestationssamhället

16 november 2018

När jag skriver det här har jag precis textat med hästen Ruperts ägare som sitter fast i sitt hus i Topanga. Det råder fortfarande evakuering och inreseförbud och om han och hans fru lämnar hemmet får de inte resa tillbaka. En kan ju ha åsikter om att trotsa evakueringen, men tydligen har polisen åkt omkring i bergen och haft folk att skriva under på papper där det står att de stannar trots polisens och brandkårens rekommendationer. Luften är usel här i Santa Monica.

Hästarna är fortfarande kvar på Los Angeles Equestrian Center i Burbank. Det är tre olika motorvägar på andra sidan stan från oss. Jag har åkt dit hela veckan, men håller ledigt idag på grund av massor av jobb. Igår när jag red höll det på att blåsa upp och jag blev genast illa till mods. Blåser det sprids elden lättare. Nästa vecka ska det regna. Det är såklart bra, men regnar det ordentligt kommer det att leda till lerskred eftersom bränderna förstört träd och annan vegetation som håller jorden på plats. Usch vad jag klagar.

Här kommer något positivt! Marianne och jag spelade in en podd om att tagga ner på prestationerna när det är som mörkast ute och istället idka lite selfcare.