Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Browsing Category

Okategoriserade

Okategoriserade

Universal Studios Los Angeles

21 januari 2019

Eftersom det var Martin Luther King Day och skolorna stängda (annat än på grund av strejk, vilket en stor del av LA-skolorna varit) åkte vi till Universal Studios. En av mina allra närmaste vänner och mina barns gudmor Karine hade köpt biljetter åt oss i julklapp. Så otroligt generös! Den här lilla videon är en hyllning till henne. Det är faktiskt Karine som tagit mig till flest nöjesfält sedan jag blev vuxen. Disneyland Paris medan hon ännu bodde i Frankrike, Universal Studios här i LA när vi precis flyttat hit, Six Flags också i LA och ett antal olika i Dubai där hon bor. Jag ville göra en video som en hälsning och hyllning till Karine. Saknar henne hela tiden <3 Så otroligt dumt att vi bor så långt ifrån varandra.

Universal Studios 2019 from peppe öhman on Vimeo.

Universal Studios i LA är inte speciellt stort, men allt är en upplevelse. Här finns Hogwarts och världen omkring, The Simpsons med Moe’s Bar, Qucik E Mart och alla karaktärer. Har man dåligt med tålamod, men gott om pengar rekommenderar jag expresskort som tar en förbi köerna, för oss med lite mindre pengar går det bra att köa in till de olika attraktionerna eftersom historien börjar redan där. Man stiger liksom in i Transformers, Jurassic Park eller Hogwarts i väntan på att få åka. Tiden går överraskande fort och sen är ju åken helt fantastiska. Mina favoriter var absolut Transformers och Harry Potter, dock är studioturen obligatorisk och väldigt bra den också.

Maten är såklart dyr och inte speciellt god, men det hör väl till nöjesparker. Däremot går det lätt att få tag på både vegetariskt och veganmat. Och öl. Det lönar sig att undvika helger och sommaren. Lyckligtvis infaller Martin Luther King Day mitt i vintern så det var inte fullt så fullsmockat jag hade väntat mig. En extra tröja hade inte precis skadat idag, men VÄLDIGT kul var det!

Okategoriserade

Helgen i ord och bild

20 januari 2019

Hoppas att ni tycker detta är en underhållande del av bloggen: Helgen i ord och bild. Tänker att det är kul med lite vardag bland allt mästrande om samhälle, kultur, politik och alkohol.

På fredagen tog Magnus och jag en lånpromenad som avslutades i en avokadotoast med pocherat ägg. En mer tidsenlig och god lunch går nog inte att finna. Dränkte den i tabasco. Tror jag använder för mycket hot sauce (köper en ny flaska hem varannan månad), men tycker att det är så gott.

Resten av dagen försökte vi vänja oss vid livet som djurägare. Det känns så STORT att plötsligt vara ansvarig för två nya levande varelser. Får en lätt panik när jag tänker på det. Lycka blandad med panik. Dessutom hade vi för länge sedan lovat att vara hundvakter åt Goldie Blankens så hushållet hade inte bara två katter utan också en hund. Bara sovarrangemangen var väldigt komplicerade.

Vidde är helt tagen av den mindre katten. Katniss, heter hon just nu. Han sover med henne och vill helst av allt bära omkring och gulla med henne. Han kom också olycklig fram till mig och frågade om det är okej att han älskar henne mer än den lite större katten Simon. Jag sa ja, jag älskar ju också Majlis lite mer än honom. (Vidde i fall du är stor nog att läsa detta: JAG SKOJADE! Älskar er precis lika mycket).

I lördags promenerade vi hela vägen förbi Santa Monica Pier för att äta happy hour-ostron för en dollar styck på Herringbone. Eftersom vi är frilansare insåg vi inte att det var lördag för vanliga människor och lördag betyder ”bli lite full på ostron och happy hour”. Vi fick med andra ord inte bord och promenerade tillbaka till vår kvarterskrog där vi alltid får plats. Pasta var också gott. (I hemlighet tyckte jag att det var lite skönt att inte äta ostron eftersom de trots allt är djur).

När vi vandrade hemåt gick solen ner och det var så fint att folk samlades för att ta en bild av spektaklet. Jag tog en bild av dem.

Sen blev det söndag. Det första jag gjorde när jag steg upp var att ta Goldie på en promenad. Känner gentemot henne det jag känner när jag rider andra människors hästar. Vill att de ska få en deluxe-behandling. Att ha en annan människas barn/djur på sitt ansvar är lite läskigt. Sen gräddade jag våfflor (ger tydligen också mina barn en deluxeupplevelse på helgmorgnar) -.och resten av förmiddagen ägnade vi åt att a) identifiera olika varelsers kiss i vår säng b) tvätta. Lyckligtvis fanns det också roligare saker på agendan. Vi åkte nämligen till stallet. Har inte varit där på en vecka på grund av regnet och kände ett lugn i kroppen när jag fick pyssla med hästarna. Har också märkt att jag sover så mycket bättre efter att att ha ridit, yogat eller sprungit.

Hästarna hade stått stilla i en vecka på grund av det dåliga vädret och var helt hysteriska när vi tog ut dem. jag kunde inte ens ta en bild från Sequoias rygg på grund av risken att trilla av. hade dessutom fått för mig att rida utan bett vilket inte gjorde att jag kände MER kontroll precis. Saken blev heller inte bättre av att halva Topanga var stängt på grund av översvämningar och alla bilar verkade ta vägen förbi vår ridstig. Min ridkumpan var så stressad att hon hoppade av hästen och ledde honom när vi kommit halvvägs. Sen åkte vi hem och tog en omväg för att den vanliga vägen var stängt och utsikten var så fin.

Ni kommer inte att tro mig när jag säger att bilden ovan är utan filter, men det ÄR den. Solnedgångarna den här tiden på året är helt magiska. Magnus svängde ett extra varv runt kvarteret på väg hem från stallet för att jag skulle få se den. Tycker att det är ett tecken på kärlek. Nu ska vi äta tacos och sen se vidare på Sopranos. Imorgon är det Martin Luther King Day och ledigt.

Okategoriserade

Så ett frö

19 januari 2019

Efter att jag gjorde intervjun om plast i havet med Anna Cummins har jag inte kunnat släppa taget på hur otroligt mycket plast vi omger oss med och hur det påverkar alla. Här i Los Angeles är det förbjudet med plastpåsar, men det finns ändå plast precis överallt. Jag vet inte riktigt var jag ska börja eliminera det ur mitt liv, men försöker trösta mig med att det viktigaste är ATT börja. Det brukar Marianne säga på Friday Lab, att vad man än inleder för förändring lönar det sig att börja med ett litet steg, inte kasta om hela vardagen. Det är nämligen svårt att upprätthålla en sån förändring.

Min första lilla, lilla steg är således att ta med egna påsar när jag köper frukt och grönsaker och att försöka baka eget bröd eller shoppa det på farmers market. Köper vi bröd i mataffären kommer det nämligen med tredubbelt plast.

I december fick jag äran att bli intervjuad av organisationen SÅ ETT FRÖ – För klimatet som är en serie mini-intervjuer (här är min) med såna som tänker och gör kring klimatfrågan. Deras slogan är: ”Vi sår ett frö hos dig, så du kan så ett frö hos nästa…” Jag tror verkligen att folk kan inspirera varandra till förändring. Jag tänker bara på hur snabbt kritiken mot nöjesflygande och trenden i att åka tåg vuxit fram. För ett par åt sedan kändes den mycket marginell, men idag är det självklart att man funderar noga över sina resor. Just att en attitydförändring kan ske så fort tröstar mig. We got this.

Okategoriserade

Lördag och söndag i mobilbilder

13 januari 2019

Lördagen och söndagen bara susade förbi och plötsligt är det nästan måndag. Jag tänkte skriva att ni ska få följa med mig genom bilderna i min telefon, men ni får ju alltid följa med mig genom bilderna i min telefon så jag omformulerar mig: Genom bilder jag tagit i hasten med min telefon.

På lördagen åkte vi ut till Little Beach House i Malibu för att äta middag med Cissan, Per, Karin och Tom. Det första Karin sa när hon såg mig var: ”Oh! You got the memo!”. Det visade sig nämligen att vi klätt oss i någon form identisk uniform.

Det är strängt förbjudet att ta bilder på Soho House, men jag tog risken och fotade inte bara utsikten, utan också Cissan och Magnus i soffan efter middagen. Tycker så mycket om

Jag var hemma vid midnatt, typiskt LA att vara en tidig stad där midnatt är ganska sent. Älskar det. Magnus älskar det lite mindre och åkte vidare till Venice på en efterfest.

Följande morgon spelade jag in Mellan raderna klockan åtta sharp. Var trött, men tror att det blev ett riktigt bra avsnitt. Sedan degade vi, tog en promenad till Primo Passo och åkte efteråt hem till en kompis som fyllde år.

Vi parkerade en bit ifrån hemma och promenerade förbi gulliga hus och spännande bilar. Just den här surfskolan har gett mig några lektioner då vi flyttade till LA. kände nostalgi men mindes inte att bilen var så rostig.

På dagsfesten (älskar också det!) hängde vi ömsom i den lilla trädgården och ömsom på takterrassen. Väldigt mysigt, men också ganska kallt. Kanske den kyligaste vintern hittills i LA.

När solen började gå ner traskade vi tillbaka till bilen och körde hem. Både Magnus och jag jobbade en stund och nu blir det de sista avsnitten av R Kelly-dokumentären. Tack för att ni hängde med så här långt!

Okategoriserade

Video: Fredag förmiddag i Santa Monica

11 januari 2019

Här kommer en liten videosnutt som jag spelade in en alldeles vanlig förmiddag (idag) här i grannskapet. 2019 ska som sagt bli videon år på den här bloggen. Minst varannan, helst varje vecka ska det dyka upp en liten hälsning i rörlig bild här. Det kommer att leda till att ni har stenkoll på området.

Okategoriserade

Veckans bästa läsning, lyssning och tittning

11 januari 2019

Det kom så mycket kärleksfull feedback på det här inlägget om bra läsning att jag beslöt mig för att göra en ny lista, men också inkludera tv och podd. Glad fredag förresten! (eller snarare lördag när ni läser detta).

Av en läsare fick jag tipset om den här BBC-dokumentären ”Escape from Dubai: The Mystery of the Runaway Princess”. Om hur kvinnor fortfarande är ägodelar i Förenade Arabemiraten. Samtidigt följer jag sauditonåringen Rahaf al-Qunun som flytt sitt land och sin religion och nu tydligen fått asyl i Australien. Tacka sociala medier för möjligheten att berätta.

Jenny brukar själv tipsa om specifika poddavsnitt istället för hela säsonger, jag kopierar detta och tipsar om det senaste avsnittet: Apology av Still Processing-podden. Det är New York Times-kulturavdelning som pratar om förlåtelse och tipsar om HUR man ber om det. Tips: Minimera ordet ”du” och kom inte med förklaringar. (eller lyssnar ni alls på engelskspråkiga poddar?)

Om Alexandria Ocazio-Cortez (som vi talat mycket om i podden) och om hur USA håller på att förändras, inte bara demografiskt, utan också ledarskapet. ”Trump’s unlikely election victory in 2016 was in large part fueled by anger and nostalgia, and the fear of many white Americans that their political and cultural dominance of the United States was coming to an end, usurped by the diverse coalition that elected the first black president.” 

Generation burn out. Att så många får utmattningssyndrom beror inte på att millenials är svaga och bortskämda. ”A friend admitted he’s absorbed hundreds of dollars in clothes that don’t fit because he couldn’t manage to return them. Errand paralysis, post office anxiety — they’re different manifestations of the same affliction…. Burnout and the behaviors and weight that accompany it aren’t, in fact, something we can cure by going on vacation. It’s not limited to workers in acutely high-stress environments. And it’s not a temporary affliction: It’s the millennial condition. It’s our base temperature. It’s our background music. It’s the way things are. It’s our lives.”

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den här intervjun med Karl Ove Knausgård som flyttat till London för att leva med sin nya kärlek. Han är liten, ynklig och egoistisk och självgod och helt sympatiskt mänsklig. Samtidigt, eller just därför, en bra intervju. ELLER? Hjälp!

Okategoriserade Personligt

Marie Kondo-städa ditt Facebook-flöde

10 januari 2019

Okej, jag har också kollat på Marie Kondo-serien på Netflix och vikt mina t-shirt stående ordnung. (Har ändå ej hållit dem mot mitt bröst och känt efter om de ger mig en spark of joy). Magnus var för övrigt rolig på Instagram gällande just Marie Kondo. Jag tappade TYVÄRR ganska fort intresset för att vika och rensa, men hoppas på att det ska komma tillbaka lite senare. Att städintresset liksom ligger latent som en förkylning som väntar på att utbryta.

Marie Kondo hit och dit i hemmet, jag läste en så enkel och smart sak i dag på Facebook: Känn efter vilka Facebook-grupper som ger dig en spark of joy. De som inte gör det kan du lika bra lämna. Herregud så skönt! Ibland går man med i grupper på grund av att man just då är intresserad av ett visst ämne och sen stannar man bara på grund av lättja.

Detsamma gäller Instagram. Är du mindre lycklig när du skrollar igenom ditt flöde än när du började är det kanske dags att rensa ut skiten. Konton som hetsar till en kroppshets, konsumtion eller mindrevärdeskomplex. Ut med dem! In med det sympatiska och vänliga.

Det här är antagligen en självklarhet för de flesta, men för mig var det en sån aha-upplevelse att Mari Kondo-städa mina sociala medier.

Okategoriserade

Grälet om telefonen i BH:n

9 januari 2019

I dag hade vi en otroligt harmonisk dag. Efter att ha lämnat Vidar på skolan åkte Magnus, Majlis och jag upp till stallet för att rida. Jag hade tänkt ge Magnus en ridlektion, men eftersom det regnat så mycket var planen fortfarande blöt och i sista minuten beslöt vi oss för att rida ut i parken istället. Lägligt nog dök det upp en dagmamma med ett gäng ungar. Hon erbjöd sig att leka med Majlis medan vi var borta.

Hästarna var för övrigt otroligt leriga så det var bara att kavla upp ärmarna och sätta igång saneringen. Magnus var chockad över hur tungt det var och jag var den där äckligt präktiga personen som log och sa att det bara är ”bra uppvärmning”.

Sen satte vi upp och red iväg. Hästarna hade inte varit ute på länge och var så där härligt/vidrigt (beroende på vem du frågar) spralliga. Magnus har ju inte ridit så väldigt många gånger tyckte att Sovereignty hade lite väl mycket galopp i benen. Jag sa att han skulle hålla ett fast tag i manen och njuta av turen.

Själv var jag otroligt sugen på att galoppera och fick faktiskt chansen ett par gånger. Kolla minen:

Jag passade också på att filma lite medan Magnus travade. Och såklart ta bilder. Det vill man ju själv att folk gör på en. Jag föreslog att Maggan skulle filma mig och Sequoia när vi galopperade uppför en backe, men fick ett blankt nej på det. Maggan tyckte att det var tillräckligt nervigt att hålla sig på hästryggen utan att involvera en kamera. Eller okej, jag fick EN bild höst uppe i Tuna Canyon. Trevligt med Santa Monica i bakgrunden ändå.

Jaja, sen kom vi hem. Magnus var så trött och mjuk i benen att han nästan svimmade. Ingen som inte ridit på allvar kan riktigt fatta hur tungt det kan vara. Efter att han återhämtat sig bad han mig skicka över filmerna och bilderna jag tagit på honom. Jag gjorde det och fick omedelbart feedbacken att min lins på telefonen var smutsigt. Bilderna var dimmiga. Jag förklarade vänligt att jag haft telefonen i min BH och det var därför kameran kanske immat igen. Magnus, det aset, fortsatte påstå att linsen på min kamera alltid är lite smutsig.

Vid det här laget kände jag en lätt irritation smyga sig över mig. Här hade jag, på en busig häst, ansträngt mig att både filma och ta bilder på Magnus och vad är tacken? JO KRITIK! Kritik, kritik, kritik. Jag fräste att jag faktiskt vanligtvis tar bra bilder, men nu hade jag haft telefonen i min BH. Kunde inte Magnus fatta det. Samtidigt kommer Vidar in i rummet och utbrister glatt överraskat´: ”Hade du telefonen i din BH? Did you have it in your BUTTHOLE?

Magnus började såklart gapskratta, men eftersom jag redan var sur blev jag bara surare. Noll självdistans där. Jaja, det hela slutade med att jag satt med datorn i famnen och mungiporna i en nedåtgående kurva medan de andra skrattade åt att BH är butthole. Jaja, som en lärdom till er: BH går inte att översätta direkt till engelska.

Okategoriserade

Hyr vårt hem i Santa Monica i sommar

8 januari 2019

Tack för feedbacken på det här inlägget om mat! Måste säga att det var otroligt kul att skriva ett så långt inlägg. Och läsa era kommentarer! Om det är okej med er ska jag fortsätta att göra det då och då. Ibland bara rinner (blogg)orden ur en. Älskar när det händer och älskar att det känns så kravlöst, som att vi för en diskussion.

Det jag ville skriva om i dag är att vi som vanligt kommer att tillbringa sommaren i Stockholm och hyr ut får lägenhet. Vi åker i början/mitten av juni och återvänder i mitten av augusti. Lägenheten är ca 70 kvadratmeter stor med sovrum, vardagsrum, litet kök och barnrum. En stor balkong/terrass med grill och så pool i huset. Stilla havet ligger nåt kvarter ifrån och gatan vi bor på har små butiker, affärer, yogastudion och restauranger (inte helt vanligt i USA där bostadsområden vanligtvis bara har bostäder).

På morgnarna kan man till exempel stiga upp, be att få äta flingor i soffan och sen mysa en stund med sitt syskon. TILL EXEMPEL. Det finns också andra aktiviteter här. Ifall ni är sugna på en vecka eller två eller tre, maila eller kommentera så berättar jag mer!

Okategoriserade

Två platser kvar på Friday Lab

5 januari 2019

Som ni vet drar vi igång två nya Friday Lab-kurser den 15 januari. Den första bokades upp på bara nån vecka, men det finns ännu två platser kvar på den andra. Tanken bakom Friday Lab är att varje dag ska kännas som en fredag. Noll söndagsångest och roligare vardag. Det är mindre prestation (om det inte är det du vill) och mer ”hur tar jag fram det som är bra och skalar bort det som är dåligt”.


Vi gör det genom kortsiktiga och långsiktiga målsättningar, övningar i att tacka ja och säga nej, ta betalt, förhandla lön, visualiseringar, en OTROLIGT bra grupp personer på Facebook (gruppen från i höst ordnar nuförtiden träffar trots att den officiella kursen är slut) och fyra live föreläsningar samt fyra diskussionstillfällen. Plus fredagsbrev med läsning, lyssning och tittning kopplat till veckans tema. Det här är en perfekt kurs för dig som lekt med tanken på att bolla funderingar med en coach eller en mentor (i kursen ingår en timme privat coaching och mentorering). Alla som är med skriver förresten på ett sekretesskontrakt och man berättar så mycket eller så litet om sig själv man vill.

Jag tycker att du ska hänga på. Nytt år och nyårslöften i all ära, men att gå från tanke till handling är hela poängen. För mig var det en sån aha-upplevelse att när jag formulerade mina tankar, målsättningar och drömmar blev de konkreta och sanna.

För tillfället ligger åldersspannet mellan 25-50, men alla åldrar och livssituationer är välkomna. Kursen kan hjälpa dig söka nytt jobb eller trivas med det nuvarande. Få styr på privatlivet, må bättre och framförallt ge dig själv tid. Jag tror att bristen på tid, att vi aldrig stannar upp och justerar det som skaver, gör att vardagen är tråkig. För att göra en förändring krävs lite tid och aktiva val. Det bästa är att det är väldigt kul att få sätta fokus på sig själv och samtidigt få lära känna en grupp andra otroligt fina personer.

Tanken är att varje Friday Lab-grupp har sin egen hemliga Facebook-grupp som fortsätter leva när kursen är slut. Vi kommer också att grunda en gemensam grupp på Facebook för alla som gått kursen. Tänker att det blir en magisk plats för pepp, vänner, tips och nätverkande.

”En lärorik kurs fullmatad med användbara verktyg och övningar för att hitta rätt kurs i livet och få balans i vardagen. Ett community där drivna människor peppar varandra tills livsförrändring. En riktig karriärboost!Friday Lab deltagare 2018