Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Browsing Tag

Resa

Helsingfors Resa Stockholm

Hela havet stormar

15 december 2018

När jag ännu bodde i Finland och hälsade på i Sverige tyckte jag alltid att kundservicen var så härlig i Stockholm. Folk småpratade i kassan och på restauranger, medan service på motsvarande ställen i Helsingfors mest handlade om att leverera det som beställts på bästa möjliga sätt med så lite kommunikation som möjligt. Finländsk service var som finländsk design, enkel, stilren och utan krusiduller.

Sen flyttade vi till USA och jag steg in i en helt ny nivå av snacksalighet och vänlig personal. Jag antar att det grundar sig i en öppnare kultur och i att många jobbar för dricks. Den här perspektivsförskjutningen ledde emellertid att jag tyckte folk var lite sura och dåliga på att kommunicera i Norden.

Fram tills förra veckan då vi tog Viking Gabriella över från Helsingfors till Stockholm och blev så varmt välkomnade på restaurangen att jag aldrig varit med om liknande. Alla var så gulliga och tillmötesgående och snälla mot Majlis och Vidde.


Följande morgon åt frukost på samma restaurang som vi åt middag på och fick samma varma bemötande. När vi gick ut hörde jag hur en av damerna sa till en annan (på finska): ”Majlis var lite purken i början, men sen blev hon på bättre humör”. Kändes så välkomnande, vill göra en shout out och tacka för trevlig stämning.


Kan för övrigt rekommendera att ta färjan över mellan Helsingfors och Stockholm på vintern. Så lugnt och skönt och mycket utrymme för den som är van vid sommarmassorna. På bilden ovan ligger Vidar och Magnus. Jag vet inte hur det är i era småbarnsfamiljer, men hos oss är nätterna en låg lek av Hela havet stormar där folk ständigt byter plats med varandra och ingen annan än jag vaknar där den lade sig på kvällen.

Jobb Resa Stockholm

Resa utan barn

25 september 2018

Jag tycker alltid att det är ångestfyllt att lämna barnen och Maggan och flyga över Atlanten. Önskar att jag var coolare, men föreställer mig alltid att det är sista gången jag ser dem. Tänker på de gånger jag snäst åt barnen och varit allmänt irriterad på Magnus. Synd att just det skulle bli deras sista minne av mig. Läste någonstans att det man matar växer och ansträngde mig till det yttersta att inte mata katastroftankarna. Speciellt som de är väldigt irrationella.

Den här avfärden blev dessutom lite lättare av att Cissan åkte med mig. OCH gav mig en heldräkt i cashmere (den kommer att dyka upp på Blankens.com snart). Världens skönaste sätt att resa! Tillsammans gled vi omkring på LAX i våra beige cashmereuniformer. En annan aspekt i temat ”Världens skönaste sätt att resa” är för övrigt att resa utan barn. Otroligt skönt.

Nu har jag i alla fall kommit fram till Stockholm, ätit middag hos svärmor och ska försöka sova. Det är märkt, svalt och mysigt här. Ska ta en höstpromenad på stan imorgon. Fast först kommer jag att vakna klockan ett på morgonen och inte somna om. På torsdag bär det av mot bokmässan Göteborg. Det blir eventuellt mindre analys och mer reflektion från Sverige den här veckan. Hoppas det är okej!

Böcker Länkar Okategoriserade Personligt Resa Samarbete

Barnkläder, TED Talk, blodprov och andra tips

30 augusti 2018

I samarbete med Medisera.se

Tidigare i somras hörde Maana Kidswear och undrade om Majlis ville ha några plagg. Det ville hon (alltså jag). Jag gillar att Maana är unisex och jobbar med producenter inom EU. Det är med andra ord garanterat inte barn som syr kläder för barn. Plus att plaggen är jättefina som t.ex. t-shirten Majlis har på sig på bilden. Just nu har de dessuto, en kampanj där man får tre plagg för priset av två. Läs mer här.

I juli hade jag tänkt gå och göra en ordentlig hälsokontroll, men hann aldrig. För oss som inte är anställda och enkelt har tillgång till företagshälsovård är det lätt att de regelbundna kontrollerna faller mellan stolar. I september när jag kommer till Sverige ska jag göra Hälsokontroll stor på MediseraDå blir det blodprov och hela köret.

Podcasten The Waves (förr hette den Double X, men bytte namn pga av att alla kvinnor inte har två x-kromosomer), där de bland annat pratar om att Leonardo DiCaprio (drygt 40) aldrig haft en flickvän som är äldre än 25 och hur populärkulturen ständigt parar ihop äldre män med kvinnor som kunde vara deras döttrar. Hur gamla var ni när ni träffade era respektive? Jag var väl 31 och Magnus två år äldre. Men han byter väl ut mig om några år.

Jag har under åren som gått noterat att jag blir lite manisk av att springa på basen av fart och längd. Springet förlorar sin njutning när varje pass blir en intern tävling. Har således övergått till känsla framför prestation. Rekommenderar varmt att skippa löp-appen och bara kuta på feelis, om du är lagd som jag.

I helgen, som är långhelg och Labor Day, ska vi åka bort med två favoritfamiljer. Sånt gjorde vi sällan i Finland och har insett att jag ÄLSKAR det. Man måste ju inte ha en hel familj, utan kan åka iväg med sina kompisar. Klipp till Palm Springs 2017.

Här är några texter jag sparat på FB på sistone: Folk som köper kläder, fotar dem för Instagram och skickar tillbaka dem, att undvika kött och mejeriprodukter är den största enskilda handlingen du kan spara på miljön enligt The Guardian, det är inte så bra att bo i San Francisco när den STORA jordbävningen kommer, TED Talk med Tracee Ellis Ross (som jag avgudar) om The Wisdom of Women’s Fury.

Vi spelar för övrigt in Mellan raderna på lördagen och Maggan klipper den så fort han kan. Där kommer jag att prata om bland annat ”Pojken” som är väldigt bra, men kanske inte världens lättaste bok. Värt jobbet!

Ni får gärna fylla i med relaterade eller helt orelaterade tips!

Helsingfors Los Angeles Personligt

Det ständigt dåliga samvetet

18 juni 2018

Fråga: tror ni generellt att kvinnor generellt drabbas oftare av dåligt samvete än män? Min teori är att kvinnor i vår kultur uppfostras till att inte bara ta ansvar över att andra människor har det bra, utan också att ta ansvar över andra människors känslor. Män lever med en större frihet i att göra vad de vill. Nu tycker jag inte att mannen ska vara normen och det en strävar efter, det är alltid bättre att ta andra människor i beaktande. Önskar bara att jag kunde njuta fullt ut av våra nordiska besök.

Jag befinner mig på min mammas sommarställe och har det underbart. Hela mitt väsen har gått in i semesterläge och minsta lilla arbetsuppgift känns oerhört jobbigt och onödig. Jag skulle njuta fullt ut om jag inte kände ett intensivt dåligt samvete över att vi bara är här en kort tid och sen åker tillbaka till L.A. Att jag genom att leva på en plats som gör mig väldigt lycklig samtidigt berövar min och Magnus mamma den vardagliga kontakten med sina barn och barnbarn. Ja och själva blir de inte yngre precis.

Det skulle såklart inte vara en katastrof att flytta till Helsingfors eller Stockholm, men om vi gjorde det nu skulle det inte vara för vår egen skull.

 

 

Helsingfors Resa

Det bästa och sämsta med Helsingfors

16 juni 2018

Hej! Ska snart checka ut från hotellet, delta i en frågesport på tv och sen åka till landet. Om jag får säga det själv har jag skött det här Helsingforsbesöket med glans. Inte stressat, inte haft dåligt samvete, bara tagit det launa. Hängt med vänner i Gamla kyrkans park (tack Ida-Lina för bilden!), lunchat med systrar och ätit middag med vänner.

Känner alltid en så stark ambivalens gentemot den här staden. Det finns så mycket som jag älskar med den, som de vackra husen, de korta avstånden, att springa på kompisar på gatan, havet, restaurangerna, att inte dela ut dricks till höger och vänster och framförallt vännerna. Samtidigt blir jag irriterad på att folk gör sitt yttersta för att inte vara tvungna att kommunicera med främlingar. Att tjejen i glasskiosken hellre låtsas som om Vidar inte existerar när han beställer glass på svenska än att anstränga sig för att prata med honom. Att folk inte är speciellt barnvänliga och alla fulla människor som vandrar omkring med ölburkar i händerna. Noterar också att folk röker och hur ovan jag är vid det. Cigaretter alltså, i LA vandrar man ju ständigt ut och in i moln av gräs. Jaja, det skulle  antagligen inte ta mer än två veckor i Helsingfors innan jag igen vant mig vid allt.

 

Hästar Los Angeles Resa

Detta gör jag innan vi åker

6 juni 2018

Dagen innan vi ska flyga till Norden brukar jag, förutom packa, springa ett varv på stranden, ta ett dopp i poolen, gärna rida och gå ut på middag med familjen. Jag vill liksom hinna med allt jag tycker om att göra innan vi åker.

Den 

här dagen innan flyget-dagen blev det en sväng till stallet och en riktigt bra ridlektion. En gång när någon icke-hästmänniska frågade Frida om vad som var så kul med hästar hörde jag henne svara att det är så jävla svårt, men när man får till det är känslan så magisk. Alltså det är ALLTID fantastiskt att rida, men de där korta stunderna när man är i perfekt synk med hästen är som ett riktigt bra knark.

 

När jag kom hem spelade vi in ett avsnitt av Magnus och Peppes podcast och hämtade Vidde från skolan. Jag fick ett infall och svängde in på mani/pedi-stället på vår gata. Hade tänkt mig gula naglar och ljusblå tånaglar, kom ut med respektive svarta och vita. Aldrig är jag så rådvill som när jag ska välja färg på nagellacket. Får panik av alla möjligheter. Jaja, det blev väl ändå okej.

Nu är det bara att packa ihop hemmet, komma ihåg allt som måste fixas innan avfärd och arrivederci. Fast vi hörs väl ännu imorgon. Just det, Magnus drog iväg för att ta en snabb öl med några kompisar. Tre timmar sedan fick jag en textare som sa: ”Vi spelar pingis” som alla vet är det kod för: ”Jag kommer fortfarande att vara full när jag klipper Mellan raderna i natt”.

Los Angeles Resa Restauranger

Glamping i Joshua Tree

3 juni 2018

Varje år gör vi ett slags Los Angeles-säsongsavslutning och åker till Palm Springs för att fira. Det brukar vara på gränsen till olidligt varmt där, men ändå underbart. Det finns någonting magiskt med öknen, känner samma lugn där som jag känner när jag stirrar ut över havet.

Eftersom Magnus tjatat om att han vill åka ut och campa och jag är mer av en hotellperson tänkte jag styra ihop en kompromiss och bokade en natt av glamping på The Desert Yatch Club ute i Joshua Tree. (På området fanns det en tam roadrunner som hette Elvis).

Åh vad glada alla kommer att bli, tänkte jag och föreställde mig hur Vidar (och Majlis) skapade minnen från en magisk natt ute i öknen. Jag drömde till och med om att detta skulle bli en tradition. Avsluta våren med en natt i tält.

Men ändå inte ligga på bara marken, utan ha en säng under sig, kontrollera möjligheter att gå på toaletten och kanske pool. Liksom camping light med marshmallows vid öppen eld och lite vilda djur.

När vi kom fram var klockan redan halv sex (en resa som borde ha tagit tre timmar tog snarare fem, tack fredagstrafiken i Los Angeles) och solen låg redan ganska lågt över kullarna. På området fanns en massa små byggnader som italienaren Alessandro, som ägde stället hade byggt ihop. Det vi ser på bilden ovan är köket tillvänster och ett mysigt badrum med badkar till höger. På bilden under står ett av utedassen.

Majlis blev genast kompis med katten Pippo (med ett oändligt tålamod). Vidar sprang omkring och letade grejer medan jag såg på Magnus att han var skeptisk. Insåg att han förväntat sig mer av Yacht Club och mindre camping.

Jag försökte få Maggan att slappna av genom att föreslå ett dopp i den lilla, iskalla poolen. Det hjälpte lite, men jag såg hur han längtade till The Parker Palm Springs. Sen lugnade han ner sig lite och unnade sig en öl.


Vi hängde vid poolen i några timmar och pratade om hur tyst det är i öknen och om prärievargarna som skällde inte så långt bort. Alessandro sa att de aldrig kommer speciellt nära, men att vi skulle hålla ett öga så barnen inte steg på skallerormarna. De andra ormarna var ofarliga.

När solen gått ner klädde vi på oss och började fixa lite käk. Jag tog örti tusen bilder på omgivningen bara för att ljuset var så magiskt fint. Barnen sprang runt och upptäckte på området.

Vi grillade lite smått och gott, åt hummus vi hade köpt på Target på vägen in och drack en slatt rödvin. Väldigt enkelt och trevligt. Utsikten från matlagarplatsen var ej illa.

Sen grillade vi marshmallows vid lägerelden. Eftersom det blåste noll kunde vi göra upp eld trots att vi befann oss mitt i torraste öknen. Aldrig varit med om något lika enkelt. En tändsticka nuddade vid veden och brasan var i full gång. Vid flera olika tillfällen har jag försökt få Vidar att gilla den utmärkta amerikanska delikatessen s’mores som består av två digestivekex, mellan dem choklad och grillade marshmallows, men Vidde vill bara ha marshmallows. Då fick han det.

När vi anlände sa Alessandro att den bästa sovplatsen egentligen var denna (bild nedan). Då kunde man se alla stjärnor hela natten och på sommaren är det ändå så varmt i öknen att man inte fryser. Det är otroligt så många stjärnor det finns att kolla på när man inte störs av stadsljus. Vi valde ändå att sova inomhus, men kring elva vaknade vi ändå av att hela tältet lystes upp av månen.

Följande morgon steg vi upp tidigt, drack kaffe och åt fruktsallad, körde iväg åt lunch i Palm Springs (på ett favoritställe Reservoir) och susade sedan vidare till Los Angeles där vi var bjudna på poolparty hos vänner med uppvärmd pool, dusch och innetoalett.
Tror tyvärr inte att Magnus är redo att göra detta till en tradition, men överraskade mig själv med att verkligen gilla allt med glampingen. Planerar redan nu vilka kompisar som skulle uppskattad det och som jag kunde ta med ut hit. Handen upp!